Anden ur flaskan
Ulf Modin: Det är rätt att göra uppror - studentrörelser i historien. PQR-kultur 1968
Lagom till 40-årsminnet av revoltåret 1968 utkommer Ulf Modins historiska studier i Tysklands, Rysslands och Frankrikes studentrörelser. Att ämnet fortfarande intresserar såväl gamla fd studentradikaler som unga globaliseringskritiker visade sig i samband med Immanuel Wallersteins föreläsning på Gamla Studenthuset i Helsingfors för några veckor sedan då den rymliga salen än en gång fylldes till sista plats.
Wallerstein anser, att sextiotalets studentrevolter innebar ett "geokulturellt" genombrott för nya strömningar, vilkas ände vi ännu långtifrån har sett.
Också för Ulf Modin är 1968 året då "anden kom ur flaskan". Modins undersökning av studentrörelserna kan visserligen inte mäta sig med Wallersteins utforskning av det ekonomiskt-politiska världssystemet, men även hos Modin skönjer man ansatser till ett intressant teoribygge på makroplanet.
Modins centrala begrepp är "den vetenskapligt-tekniska revolutionen", "statsmonopolistisk kapitalism" samt "intelligentian", vilken enligt hans åsikt är på väg att ersätta arbetarklassen som historisk förändringskraft och revolutionärt subjekt.
Modin försöker sig m a o på en vidareutveckling av tankar som florerade under 1970-talet. Det handlade då ofta främst om att legitimera och modernisera realsocialismen i Sovjet, DDR och Tjeckoslovakien, men också om att kritisera och övervinna denna genom att skapa en socialism med mänskligt ansikte. Författaren levde f.ö. själv några år i DDR, vilket han har berättat om i sin självbiografiska bok
Tankar kring landet som icke längre är (1994).
Varför Modin eller förlaget har gett boken titeln "Det är rätt att göra uppror" är lite konstigt eftersom det häftiga påståendet inte förekommer och än mindre tas upp till diskussion på bokens sidor. En vän påpekar att upplysningsfilosofen John Locke hävdade detsamma och jag erinrar mig att Rabelais låter Gargantua säga så, att också Mao var av samma åsikt och att André Glucksmann tog denna sats till utgångspunkt för sin (självkritiska) kritik av Mästertänkarna (Les maitres penseurs, 1979).
Jag håller hur som helst med Ulf Modin om att det är rätt att göra uppror. Dock behöver påståendet alltid kvalificeras och preciseras. Idag är det t.ex. rätt att göra uppror mot alla regeringar och stater som fortfarande håller sig med ABC-vapen trots att kalla kriget tog slut.
Modins bok innehåller fyra bastanta historiska uppsatser: om de tyska Burschenschaften under 1800-talets förra hälft; om ryska studenter, universitet och narodniki (folkvänner) under perioden från livegenskapens avskaffande (1861) till rysk-japanska kriget (1904-05); om Tyskland igen efter andra världskriget och särskilt då Sozialistischer Deutscher Studentenbund (SDS) som leddes av Rudi Dutschke i 1960-talets Västberlin; samt, sist men inte minst om maj-68 rörelsen bland studenter och arbetare i Paris och Frankrike. Lägg därtill en liten skiss av den amerikanska SDS (Students for a Democratic Society) samt bokens sammanfattande, framtidsinriktade slutessä om den vetenskapligt-tekniska intelligentian, så har stommen i det drygt trehundrasidiga verket blivit beskriven.
Jag finner Ulf Modins stilistik njutbar. Han har späckat sin bok med intressanta sakuppgifter, läsfrukter och provokativa påståenden. Boken är försedd med en litteraturförteckning, men eftersom essäerna behandlar historiska skeenden grips man av längtan efter ytterligare dokumentation. Fotnoter eller slutnoter hade gett läsaren bättre möjlighet att kontrollera fakta och författarens beroende eller tolkningar av källmaterialet.
Men en text som väcker frågor om sin egen riktighet kan också förmedla intellektuell öppenhet och reflexiv omdömesförmåga. Så är också fallet här. Boken rekommenderas. Jag tror att varje student vinner på att bli medveten om sina föregångare. Dessutom ligger det mycket i bokens sista sats: "Studenterna har alltid varit den bästa samhällsbarometern."
Mikael Böök
Hbl 28.4.2008
