Om expertis och självständigt tänkande
Genom att lyssna på expertisen lär man sig nytt. Informationen må sedan vara relevant eller inte, den har i alla fall en stimulerande verkan. Därför lönar det sig att lyssna på t ex - jag hämtar mitt exempel från en pågående diskussion - dr Stefan Forss, som äger teknisk och politisk-historisk specialkunskap om kärnvapensystem.
Underligt nog bör man också akta sig noga för att tro på expertisen. Eller kanske detta när allt kommer omkring
inte är så konstigt. För det första är ju experterna fackidioter. De kan förvisso sina saker, men bortom dessa saker finns andra saker, som experterna kanske inte ens har kommit att tänka på. Låt alltså experten breda ut sig om sitt ämne och ta vara på allt han eller hon säger, men reservera alltid en god portion skepsis och var mån om att bevara ett visst utrymme för ditt eget omdöme.
Minns också den gamla filosofiska debatten om intelligens och intuition.
Hjärtat har sina skäl som förnuftet inte känner, ungefär så uttryckte sig Blaise Pascal, den store matematikern. Man kan väl inte direkt bevisa att Pascal hade fel. Eller kan man?
Jag är inte expert på någonting överhuvudtaget, men fortsätter i alla fall att undra varför USAs regeringar har satsat över 100 miljarder dollar
på Star Wars (sedan Reaganadminsitrationen startade projektet i början av 1980-talet) ifall systemen är så hopplöst otillräckliga mot Rysslands anfallskapacitet som Stefan Forss påstår.
Jag tycker att Stefan Forss undviker frågan. I ställer levererar han en förklaring, som i och för sig låter bestickande, av motiven bakom missilskölden i Tjeckien och Polen. Enligt Forss (Hbl idag) skulle skölden faktiskt kunna visa sig vara effektiv mot angrepp från Iran, vars militärteknologiska potential inte kan mäta sig med Rysslands. (Att skölden ska vändas mot Iran, och inte mot Ryssland, är ju också vad dess tillverkare påstår.)
Men den aktuella missilskölden förklarar inte hela den enorma, fortgående transatlantiska satsningen på missilförsvaret.
De ekonomiska intressena är, som (inte bara) jag redan har påpekat, en mycket viktig ingrediens i denna "magiska pudding"
som i fråga om korruption och slöseri med statsmedel redan har antagit "rent nigerianska proportioner" ( Georges Monbiot i Guardian 19.8.)
Intuitivt tycker jag vi också ska lyssna på vad den ryska experten - och fd statsschefen -- Michail Gorbatjov sade när Clinton tog itu med att utvidga NATO österut:
"Det är inte bara fråga om huruvida tjecker, ungrare och polacker ska ansluta sig till NATO. Problemet är allvarligare: förkastandet av en strategi för ett nytt europeiskt system, som jag själv och alla västliga ledare kom överens om när vi avslutade det kalla kriget... Jag känner mig lurad av Väst. Vi grep chansen att uppnå fred, men nu har vi åter förlorat den. Hela idén om en ny världsordning har fullständigt övergetts" (cit ur "Hang Separately" av Leon V. Sigal, 2000; enligt
The Real News Network 21.8.)
Tyvärr har åtminstone USAs makthavare hållit fast vid sin idé om en
pax americana. I öster avtecknar sig däremot konturerna av en ny rysk-kinesisk militäpakt (Shanghai Cooperation Organization). Sålunda fortsätter vi alla - men särskilt de ansvariga beslutsfattarna och experterna - att sitta med våra ludna ben i spenaten. Såvida vi inte återupplivar END -
European Nuclear Disarmament.
