Mikas blogg

Demonstration mot kriget i Irak, Helsingfors mars 2003
Börja med END!


18 October
2008

Fortsättning av samma ämne. Bibliotekens framtid

[grundlagar] 

Precis som vi bör fortsätta att rösta i vallokaler, som övervakas av lokala valnämnder bör samhället också i fortsättningen hålla sig med offentliga biblioteksbyggnader. I Finland har praktiskt taget alla kommuner ett eller flera folkbibliotek, som förestås av en eller flera yrkesbibliotekarier plus biblioteksassistenter av olika slag. Själva existensen av detta bibliotekssystem är en stor vinning för nationen Finland. Men i alla länder genomgår biblioteksväsendet för närvarande en stor omvandling. Biblioteket har alltid varit och förblir också hädanefter en informationsteknologisk inrättning. Genom datorernas, mjukvarans och internets blixtsnabba intåg på världshistoriens scen skakas den urgamla sociala biblioteksinstitutionen oundvikligen i sina grundvalar.

När man i fortsättningen planerar och bygger nya folkbibliotek, bör man betänka, att innehållet i alla böcker och övriga trycksaker numera (eller inom en snar framtid) kan få rum på skivminnet i t.ex. en mobiltelefon. Musiklitteraturen och de olika inspelningarna av de musikaliska verken ryms också med, och det gör även filmerna. Detta möjliggörs genom den vidare utvecklingen av spintronik och övrig nanoteknologi.

Här föreligger starka skäl att hålla Wittgensteins Nestroy-citat i minnet: "Med framsteget är det överhuvudtaget så att det ser mycket större ut än det verkligen är" (Überhaupt has der Fortschritt das an sich, dass er viel grösser ausschaut, als er wirklich ist.). Men bibliotekets och bibliotekariens uppgifter kommer i alla fall att förändras, om inte helt, så åtminstone i någon mån och på olika sätt som antagligen berör oss alla oberoende av nation, hudfärg eller tro.

Biblioteket blir i en ny bemärkelse allestädes närvarande. Den som bär biblioteket med sig var han går befinner sig också ständigt i det. Bibliotekiseringen av vår värld tar ett jättekliv framåt. Men det är trots allt bara ett nytt steg på den väg, som mänskligheten beträdde redan genom att uppfinna och lära sig bruka skrivkonsten.

Genom den pågående informationsteknologiska utvecklingen kan biblioteket få mer politisk makt än det har haft under den period, som i Europa brukar kallas Nya Tiden. Egentligen har en maktförskjutning redan skett till förmån för världsbiblioteket, dvs för internet. Varken nationalstaternas regeringar eller de kapitalistiska korporationerna förmår längre behärska och manipulera informationen som hittills. Detta har tydligt visat sig i samband med utredningen av vad som egentligen hände i New York och Washington den 11. september 2001. Också den pågående bank- och finanskrisen handlar i hög grad om makten över informationen. Alla finansiella transaktioner är nämligen dokumenterade, och kan blixtsnabbt hämtas fram från datorernas skivminnen, men vem har, eller rättar sagt, vem har bemäktigat sig insynen? (Se artikeln om "Världens största tvättmaskin").

Följden av bibliotekets och internets utveckling är att vi håller på att få en världsregering. Men till åtskillnad från nationalstaternas hierarkiska maktorgan bygger den nya biblioteksmakten inte på våldsmonopol. Biblioteksmakten är en cyberrymd, ett globalt självstyre, som inte längre är underkastat den nationella egennyttan och de privata, korporativa affärsintressena. Dess princip är att bevara mänsklighetens minne för att därur leverera all behövlig information till oss och våra efterkommande. Biblioteket blir det främsta uttrycket för världssamhället och makten hos världens folk. Sålunda kommer det att bilda grundval för en global demokrati.

Vi kommer inte att välja någon världsregering eller något överhuvud för en "världsstat" i allmänna val. Biblioteksmakten innebär visserligen en komplettering av Montesquieus klassiska triad. Den bildar en fjärde statsmakt vid sidan av de verkställande regeringarna, de lagstiftande församlingarna och domstolarna. Och precis som Montesquieu tänkte sig maktfördelningen såsom ett sätt att öka människornas frihet bör vi tänka oss ändamålet med denna nya informationella makt: det består i att balansera och kontrollera de övriga tre statsmakterna.

Traditionellt har pressen tilldelats rollen av en "fjärde statsmakt". Pressen utgörs emellertid av en samling privata affärsföretag medan biblioteken är public service, dvs en offentlig tjänst. Och medan t.ex. rundradiobolag i stil med YLE också är public service-företag är de inte kosmopolitiska såsom biblioteket, utan strängt bundna till de nationella regeringarna och underkastade dessas vilja.

Kännetecknande för biblioteksmakten är dess kosmopolitiska, överstatliga natur. Biblioteksmakten behöver behöver inte "försvara" sig med atombomber. I stället hjälper den oss att ställa dem som gör det till svars för sina lögner och brott.

Biblioteksmaktens teknologiska förutsättningar är numera synliga i form av internet, fri och öppen mjukvara, skivminnen, processorer och allehanda utrustning. Men ett svårt moment i biblioteksmaktens uppbyggnad återstår, nämligen att åstadkomma ett formellt maktövertagande och att stadfästa den nya makten i en grundstadga (grundlag; konstitution). För detta behövs vad H.G.Wells i slutet av 1920-talet kallade en öppen konspiration. Det krävs med andra ord en kollektiv politisk vilja. Denna vilja måste emellertid utgå ifrån biblioteket och organiseras enligt bibliotekets grundläggande informationella princip, dvs informationsfriheten.

Bibliotekets uppgift är inte (och bör inte heller i fortsättningen vara) att ställa upp något politiskt program. I stället - och i motsats till de politiska partierna - ska biblioteket nu och framledes erbjuda ett öppet rum för många olika politiska program. Men samtidigt kan och bör biblioteket vara en ordnande och organiserande kraft, som vakar över kontinuiteten i det mänskliga tänkandet och handlandet. Detta förutsätter att bibliotekarierna identifierar mänsklighetens viktigaste praktiska existensproblem och bidrar till deras lösning.

Inledning: Rösta per dator? | Fortsättning av samma ämne. Internet och demokrati


Rösta via dator? Nej tack! | Paradsidan | Fortsättning av samma ämne. Internet och demokrati
Kommentarer
(Kommentarer saknas.)

Posta en kommentar















Skriv ordet du ser på bilden i textfältet: refresh


>> Mikas hemsida

Powered by COREBlog



laskuri alkaen-påbörjad-started 2014-01-23