Mikas blogg

Demonstration mot kriget i Irak, Helsingfors mars 2003
Börja med END!


28 October
2008

Förlåt, kära K., men du har låtit dig hjärntvättas

... av Hadopi, som det heter i Frankrike. Ett öppet brev
[grundlagar] 

Och allihop är vi skrämda råttor
som girigt knaprar i livsens bod,
och allihop är vi undermåttor
och ärligt värda en syndaflod.

Nils Ferlin



Kära K.,


igår hade några äldre konstnärer som du själv och en del andra artister (ganska många faktiskt) en annons i Hufvudstadsbladet (liksom även i Helsingin Sanomat) där ni krävde att beslutsfattarna i Finland ska "stöda EU-kommissionens förslag om en förlängning av skyddstiden för inspelningar".

Enligt vad ni påstår skulle det vara "livsviktigt för våra finländska artister" att den nuvarande skyddstiden på 50 år förlängs till 95 år!

Förlåt, kära K., men du har låtit dig hjärntvättas. Du är tydligen omedveten om att du springer i storkapitalets ärende. Er annons är ju bara ett led i en centralt planerad affärsstrategi, som medvetandeindustrins lobbare i Bryssel har genomdrivit via EU-kommissionen. Jag läser just idag i Le monde diplomatique - kvalitetstidskriften, som förresten nyligen har börjar utkomma på svenska; rekommenderas! - att copyrightindustrin håller på att införa samma förtryck av konsumenterna och internetanvändarna också i Frankrike. Man har rentav lyckats få regeringen att inrätta la Haute Autorité pour la diffusion des œuvres et la protection des droits sur Internet (Hadopi) . Hadopi ska få rätt att stänga upp till 1000 internetförbindelser per dag ifall innehavarna av kopieringsrätten så kräver. [1] .

Det är inget ovanligt i det. EU-kommissionen ställer ju villigt upp på allt som finanskapitalisterna, krigssindustrin och atomkraftsbolagen önskar. Ja, och så på medvetandindustrins önskningar, förstås.

Undrar förresten vad Hans Magnus Enzensberger tänker idag; han börjar väl närma sig de nittio? Det var, som du minns, Enzensberger som lancerade begreppet medvetandeindustri någon gång på 1960-talet. Kanske också han har låtit sig omvändas till copyrightfanatiker, vem vet.

Enligt min mening beskriver i alla fall ordet medvetandeindustri fortfarande, ja bättre än någonsin, vår kulturella belägenhet. Det uttrycker, för det första, att vår kultur är genomkommersialiserad; för det andra, att vi i stor utsträckning låter våra medvetanden (och sålunda våra beteenden) styras av dem, som dagens storföretag i mediabranschen (som vanligen är integrerad med krigsindustrin; så t ex i USA och Frankrike) avlönar för precis det ändamålet, dvs reklamfolket, lobbarna, de köpta journalisterna, politikerna, musikerna ( bl a Bono) och konstnärerna.

Kära K., hur mycket jag än motsätter mig din och de andra artisternas annons (som ni kanske rentav själva har betalt — om så är fallet har industrin lyckats göra ännu ett genidrag!), så älskar jag ju flera av dina sånger. Jag har också själv försökt sjunga och spela några av dem, och det tänker jag fortsätta med. Ja, när jag träffar mina barnbarn nästa gång, så ska ja sjunga dem, för jag hoppas faktiskt att dina sånger ska leva vidare, inte minst för att de handlar om kärlek, rättvisa och fred. Och när min gamla vän snart fyller 70, då ska jag försöka sjunga för honom några dikter av författaren L., som du har tonsatt.

Men egentligen borde du med flera (vi, alla) kräva, att copyrightterminerna förkortas. Det är uteslutande medvetandeindustrins shareholders (som hoppas få utdelning på bolagens vinster), som har intresse av deras förlängning. Det här gäller såväl musik (noter, inspelningar) som film, bildkonst och litteratur. Och det handlar i högsta grad om biblioteket. Biblioteket är den samhälleliga institution, som bör "äga" vår kultur, i den mån vi i detta fall överhuvudtaget bör tala om ägande i en liknande mening, som då vi talar om att äga ett hus eller en cykel. I ekonomisk bemärkelse innebär att "äga" andliga, icke-materiella ting såsom musikaliska verk och inspelningar, detsamma som att inneha rätten att kopiera dem för att sälja kopiorna, någonting som ju idag låter sig göras digitalt och över internet.

Jag ska återkomma till frågan om förlängning av kopieringsrättens termin (den sk skyddstiden). Låt mig här ställa frågan: vem ska få kopieringsrätten efter terminens slut? Jag undrar om du inte håller med mig i min åsikt på den punkten.
Jag anser nämligen, att kopieringsrätten (copyright) automatiskt bör övergå till biblioteket.

Eftersom det redan har gått ett bra tag sedan du, kulturarbetaren K., och jag passerade femtioårsstrecket (!) så känns det litet underligt att behöva påpeka det, men i alla fall: i detta så kallade informationssamhälle är det hemskt viktigt att utveckla det allmänna folkbiblioteket. Det är biblioteket och ingen annan som i längden bör vara informationens rättmätiga ägare, dvs i ordets ekonomiska mening. Biblioteket är som känt mänsklighetens minne. Det är med andra ord bibliotekarierna som bör ha till uppgift att bevara, organisera, pesentera och leverera allt det som vi med ett samlande begrepp kallar för information. Men, nota bene, de rövarkapitalister som styr vår värld idag, vill ha sönder biblioteket. I deras medvetandeindustri är nämligen biblioteket en anomali, som hotar deras äganderätt till informationen, kulturen och kunskapen. Och nu vill de alltså än en gång förlänga sin kopieringsrätt för att behålla sin juridiska och ekonomiska äganderätt.

Under 1990-talet lyckades de multinationella bolagen, inte minst inom områdena media, information och affärsmässigt lönande vetenskaplig forskning med hjälp av sina regeringshantlangare genomföra en stor kupp. Det var då de bildade Världshandelsorganisationen WT0, vars främsta, nyliberala principer är följande:

    • alla tjänster, inklusive skola, hälsovård, kultur och bibliotek bör "liberaliseras" dvs privatiseras; detta står i klartext i GATS-avtalet (General Agreement on Trade in Services);
    • i längden bör all andlig egendom (intellectual property) komma att bli en handelsvara, som kan säljas och köpas för pengar. Detta är i klartext vad som stipuleras i TRIPS-avtalet (Agreement on Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights).


När jag påpekar att du, kära K., har låtit dig hjärntvättas, så utgår jag ifrån att dessa nya pseudogrundlagar för handel och kommunikation, inklusive människornas andliga, immateriella (språkliga, musikaliska, litterära osv.) kommunikation, har slagit rot i ditt tänkande. Du har inte förmått genomskåda dem, inte ens nu, när det nyliberala korthuset rasar. Måhända tycker du nu att jag inte håller mig till saken; er annons gällde ju bara den sk skyddstiden för musikaliska inspelningar, invänder du kanske?

Då svarar jag: er annons är bara det senaste och inte alls speciellt "livsviktiga" uttrycket för en mycket allmän trend. Det är också ett av de fånigaste uttrycken på länge. Ja,de som närmast representerar folken i EU, dvs europaparlamentets ledamöter, har ju också med stor majoritet röstat emot det där speciella förlängningsdirektivet. [2] . De europeiska bibliotekens egen lobbybyrå (de har gudskelov också en sådan!), som heter EBLIDA, har också med bestämdhet motsatt sig ifrågavarande direktiv.[3]

Att du med flera har låtit er luras till att stöda detta direktiv, som jag skulle vilja kalla prilligt, ifall det inte samtidigt vore ett farligt prejudikat för liknande, ytterligare begränsningar av informations- och yttrandefriheten (t.ex. försöker de största bok- och tidskriftsförlagen i världen genomdriva motsvarande förlängningar av kopieringsrätten till böcker och tidskriftsartiklar), beror inte minst på en ständigt återkommande sammanblandning av kopieringsrätt och upphovsrätt.

Upphovsrätten (fr. droit d'auteur; ty. Urheberrecht; eng author's right) är bunden till en person, eller till en skapande ensemble, och kan inte överföras eller säljas. Den är en moralisk i motsats till ekonomisk rätt. Och den rätten skiter medvetandeindustrin blankt i.

Du ska alltså inte vänta dig att innehavaren av din förlängda sälj- och köpbara kopieringsrätt kommer att respektera, att det är du, kära K. som har skapat dina verk eller spelat in en skiva där dina verk framförs. Din upphovsrätt kan nämligen i längden bli ett hinder för medvetandeindustrins profitjakt. Till din upphovsrätt hör ju inte bara rätten att bli ihågkommen som verkets skapare, utan också rätten att bevara ditt verks integritet, dess konstnärliga helhet. Men som du naturligtvis av lång erfarenhet är väl medveten om, är det inte alltid lönsamt (i pengar räknat) att bevara sin egen, eller sitt eget verks integritet.

Ja, människorna har ju också lått sig intalas att deras nationer måste "försvara" sig med atombomber. EU:s höga militära tjänsteman, herr Robert Cooper, har t o m nyligen yttrat att "vi" (dvs EU) kanske måste vara de första att använda kärnvapen mot "våra" (dvs EUs) fiender. [4] Så varför skulle inte finländska kompositörer, musiker och rocksångare (obs. jag är också en gammal rockare!) kunna fås att tro att medvetandindustrins urfåniga direktiv är "livsviktigt"?

Broder, nu ska jag sluta klandra dig, som vilse vandrar. Om inte Gud förlåter oss somliga rader, så ska åtminstone jag göra det. Världen krisar. Se upp för syndafloden!

Förkorta kopieringsrättens terminer! Stöd och utveckla biblioteken och internet så att alla konstnärliga verk och inspelningar garanterat förblir tillgängliga och presenterade i bästa möjliga, integrala skick. Se till att internet utvecklas till hela mänsklighetens bibliotek, vilket det redan i någon mån börjar likna. Men biblioteket ska inte vara reklamfinansierat, som Google! När kapitalismens finanser kraschar, då kraschar även reklamfinansieringen. Inför en allmän skatt på finanstransaktioner; använd inkomsten på att stöda offentliga tjänster, inte minst biblioteket. Kräv nukleär nedrustning av Europa. Det är livsviktigt.

SKÅL!

- Mikael

PS Brev brukar väl inte inte ha fotnoter. Här kommer i alla fall några:

Fotnoter

[1] Loi « Création et Internet »Répression des internautes ou rémunération des artistes ?, Le monde diplomatique 27.10.2008.

[2] I europaparlamentets omröstningden 24 september 2008 ville 88% av ledamöterna lägga till en klausul, enligt vilken ingen begränsning av informations- och yttrandefriheten får göras utan tillstånd av rättsmyndigheterna.

[3] "The EBLIDA Expert Group on Information Law (EGIL) has this week [juni 2008 -mb]written to five European Commissioners, saying that we strongly disagree with Internal Market Services Commissioner Charlie McCreevy's proposals to extend the term of copyright protection in sound recordings (and performances in them)from the current 50 years to 95 years." Cit. enl. meddelande på EBLIDAs epostlista.

[4] "Maybe we are going to use nuclear weapons before anyone else, but I'd be wary of saying it out loud", sade hr Cooper till "The Guardian" i januari. Jfr . min artikel There shall be no cold war (Part 3).


Fortsättning av samma ämne. Internet och demokrati| Paradsidan | Om skatt på finansiella transaktioner
Kommentarer
(Kommentarer saknas.)

Posta en kommentar















Skriv ordet du ser på bilden i textfältet: refresh


>> Mikas hemsida

Powered by COREBlog



laskuri alkaen-påbörjad-started 2014-01-23