Mikas blogg

Demonstration mot kriget i Irak, Helsingfors mars 2003
Börja med END!


01 April
2009

Har någon ens hört ordet nedrustning nämnas i G20-sammanhang?

Eller: det låter som ett dåligt aprilskämt
[grundlagar] 

USAs betalningsunderskott beror inte enbart på att USAs varumimport är större än exporten utan också på att en stor del av de dollar varmed underskottet finansieras återanvänds för att finansiera landets utbyggnad av militärbaser och missilförsvar utomlands. Det här betyder att t ex Kina och Ryssland får stå för kostnaderna för att själva bli militärt inringade av USA.

Enligt forskningsprofessor Michael Hudson vid University of Missouri förklarar detta varför Kina och Ryssland för några år sedan beslöt grunda Shanghaiorganisationen.

När USA ökar sitt betalningsunderskott genom att pumpa in miljarder dollar på utländska marknader uppstår ett dollaröverskott, som måste komma till använding på sätt eller annat.

Utländska företag som har sålt sina varor och tjänster till USA vill ofta växla sina dollar till inhemska eller andra valutor i sina respektive länders centralbanker. Då ökar naturligtvis centralbankernas dollarinnehav.

Men centralbankerna är inte konsumenter, som kan använda sina dollars till att köpa amerikanska exportvaror. USAs myndigheter tillåter helst inte heller kineser eller ryssar att göra direktinvesteringar i den amerikanska ekonomin eller att köpa upp amerikanska företag. För centralbankerna återstår oftast bara ett alternativ: att köpa amerikanska statsobligationer med 1-2 procents ränta.

Sålunda har en rad länder med exportglada Kina i spetsen blivit storägare av... den amerikanska statsskulden. I västliga media anses detta bero på ett fortsatt starkt förtroende för den amerikanska ekonomin.

Poängen är inte att detta är självbedrägeri utan vad det ifrågavarande självbedrägeriet döljer.

För vad gör i sin tur USA med dessa dollar som har återvänt till landet i form av betalning för statsobligationer? Jo, dessa miljarder används framför allt till att finansiera Irakkriget, Afganistankriget m fl krig och till att förstärka landets världsomspännade nät av militärbaser, radarstationer och rymdförsvar. Så kommer det sig att USAs militärindustriella komplex kan fortsätta att växa fast den globala casinoekonomin har kraschat och arbetslöshetssiffororna stiger överallt i världen.

USAs nuvarande militära keynesianism har förvisso föga eller intet gemensamt med John Maynard Keynes' idéer om välfärdsstaten och ökad ekonomisk jämlikhet på globalplanet.

Finanskris och militarism är klassiska kännetecken på världsimperiers nedgång och fall. Man behöver inte högre matematik för att räkna ut att det amerikanska betalningsunderskottets aktuella mekanik också ökar risken för storkrig mellan USA/NATO och exempelvis den (tillsvidare) företrädesvis ekonomiskt inriktade samarbetsorganisationen Shanghai Cooperation Organisation SCO (Shanghaiorganisationen). Under tidigare historiska epoker hade den amerikanska skuldkrisen kanske redan utmynnat i ett världskrig. Att så inte skett beror dels på USAs till synes enorma militära övermakt, dels på existensen av kärnvapen och överhuvudtaget krigsteknikens nya utvecklingsskede, som gör att stormakterna i det längsta nödgas undvika storkrig.

Men stormakternas ledare är ju (trots att vi kanske gärna inbillar oss motsatsen) ingalunda herrar över världsläget utan snarare dess fångar. Deras uppdrag begränsar sig till att försvara den egna statens s k suveränitet och vissa därmed förbundna ekonomiskt-korporativa intressen, vilka obetingat ges företräde framför allmänintresset. Ledande statsmän och -kvinnor som förkastar den nationella suveränitetsdogmen och/eller utmanar det militärindustriella komplexet blir fort avpolletterade eller mördade.

Militär avrustning är idag mer än någonsin ett globalt allmänintresse, inte minst p g a militärteknikens utveckling, dvs för att avvärja det konkreta och direkta hot mot släktets fortlevnad som t ex massförintelsevapnen utgör.

Men G20-ländernas ledare på det aktuella Londonmötet kommer som sagt inte att besluta om militär nedrustning och och omedelbar konversion av krigsindustrin till, låt oss säga, utveckling och produktion av hållbar energiteknik och bilar som drivs med el och bränsleceller.

G20 bör rädda världshandeln, skriver Hufvudstadsbladet idag 1 april 2009. Det låter som ett dåligt aprilskämt. Vem skulle ens komma att tänka på nedrustning i G20-sammanhanget?


Det gamla vanliga (plus Rancière)| Paradsidan | Har någon ens hört ordet nedrustning nämnas i G20-sammanhang? (2)
Kommentarer
(Kommentarer saknas.)

Posta en kommentar















Skriv ordet du ser på bilden i textfältet: refresh


>> Mikas hemsida

Powered by COREBlog



laskuri alkaen-påbörjad-started 2014-01-23