Mikas blogg

Demonstration mot kriget i Irak, Helsingfors mars 2003
Börja med END!


17 February
2006

(Ohållbara) argument för uranbrytning

[grundlagar] 

I Helsingin Sanomat (17.2.) gör sig tidningens redaktör Perttu Kauppinen sig till tolk för åsikten, att uranbrytning bör tillåtas i Finland eftersom landet har gått in för kärnkraft. Argumentet låter onekligen logiskt. Å andra sidan rår den formella logiken sällan ensam på den empiriska verkligheten. Ta t.ex.  uranbrytningens oförenlighet med jordbruket och boendet i relativt tätt befolkade östnyländska kommuner typ Askola.

En annan typ av argumentering hänvisar till demokratins spelregler, dvs att medborgarna bör följa lagarna och foga sig i riksdagsbesluten. Sålunda vore finländarna moraliskt skyldiga att tillåta uranbrytning, eftersom de har godkänt kärnkraften i demokratisk ordning.

Vid närmare eftertanke måste man dock medge att också demokratins spelregler bör underkastas verklighetsprövning från fall till fall. I början av 30-talet gjorde tyskarna i demokratisk ordning nazisterna till landets största riksdagsparti och regering. En del tyskar fogade sig emellertid inte utan startade i stället en motståndsrörelse. När vi betraktar motståndet mot nazismen i historiens ljus kan vi bara önska att det hade varit starkare än det var.

Kärnkraften och uranbrytningen förespråkas och drivs förvisso inte av nazister men väl av människor som är döva för alla andra än "ekonomiska" argument och som alltså är villiga till vilka offer som helst om det bara gynnar tillväxten,  konkurrenskraften och sysselsättningen. Beskrivningen torde passa också på chefen för det franska kärnkraftsbolaget Areva1 fru Anne Lauvergeon.  
– Kärnkraften släpper inte ut någon koldioxid. Och den är inte beroende av några svängningar i den internationella politiken, sade hon till Svenska Dagbladet (22.6. 2003.)
Påståendet att kärnkraften vore oberoende av politiken vittnar om en närmast totalitär teknokratisk attityd.

För övrigt är den civila kärnkraften fortsättningsvis  bunden till den militära med  oupplösliga band. Arevas verksamhet står med andra ord  i centrum för det franska kärnvapenprogrammet. Samma organ som övervakar kärnkraftens militära tillämpning i Frankrike, dvs franska atomenergikommissionen AEA, är ju huvudägare i Areva.  Men liksom tobaksindustrin ville dölja sambandet mellan rökning och cancer strävar Areva efter att rentvå sig från sitt ansvar för de franska atomsprängningarna i Stilla Havet och utvecklingen av Frankrikes kärnvapen.

Börja med att rusta ner Frankrikes kärnvapen! Sedan kan vi börja diskutera uranbrytningens moral.  
 
Arevas dotterbolag Cogema (La Companie Generale des Matières Nucleaires) som fn. är aktuellt i Finland p.g.a. av sitt intresse för  uranbrytning i Östra Nyland, har spridit sina tentakler över hela världen. Cogema  är involverat i alla led av den nukleära bränslecykeln. Bolaget bedriver t.ex. en riskabel  transport av  plutonium över världshaven och bidrar dessutom till föroreningen av haven genom massiva utsläpp av radioaktivt avfall från sin upparbetningsanläggning La Hague i Normandie.

Det lokala motståndet mot uranbrytning i Östra Nyland har snabbt vuxit till en folkrörelse, som uppenbarligen stämmer minister Pekkarinen och andra beslutsfattare till eftertanke. Men det vore oförlåtligt naivt att proklamera seger  i det här skedet. Slaget är inte på långt när vunnet. Tillsvidare kan vi bara hoppas att  den lokala rörelsen lierar sig med det globala motståndet mot teknokraternas och marknadsfundamentalisternas framfart.

--

1 Bolaget lär ha fått sitt namn efter klostret Arevalo. Djävulen bor som bekant i detaljerna.














Bamako-Nairobi| Paradsidan | Tiden är inte mogen för ett nytt politiskt parti
Kommentarer
(Kommentarer saknas.)

Posta en kommentar















Skriv ordet du ser på bilden i textfältet: refresh


>> Mikas hemsida

Powered by COREBlog



laskuri alkaen-påbörjad-started 2014-01-23