Mikas blogg

Demonstration mot kriget i Irak, Helsingfors mars 2003
Börja med END!


05 July
2009

Söndagsbloggarens vänstervridning

[Spinelli] 

År 1968 lyssnade jag på Daniel Cohn-Bendit. Jag läste hans bok om vänsterradikalismen - botemedel mot en senil kommunism. Viktig i den föreföll mig hans kritik av den amerikanska, empiristiska socialpsykologien.

Idag återkommer "röde Dany" i Le Monde med uttalandet 'La gauche doit comprendre qu'elle va dans le mur, qu'elle n'a plus de projet (...) Le socialisme européen est moribond'; 'Vänstern bör inse att den stångar huvudet mot väggen, att den inte längre har något framtidsprojekt (...) Den europeiska socialismen är dödsdömd'. Francois Bayrous och Corinne Lepages MoDem borde delta i "Ecology Day" tillsammans med Europe-Ecologie nästa lördag, säger Dany, som för egen del redan bokat in sig som talare på ett sommaruniversitet i augusti, som anordnas av socialister du courant PS "L'Espoir à gauche" de Vincent Peillon (från Vincent Peillons strömning "Hoppet till Vänster")

Ja, det där låter ju bra. Måste jag kommentera ytterligare? Nej, jag låter det jag skrivit ovan stå utan vidare kommentar. Journalistens-bloggarens uppgift lär ju bestå enbart i att relatera, inte i att kommentera, eller hur? Samt i att, som bibliotekarien, dokumentera.

Men att dokumentera innebär att belägga med bevis. Vad vill vi bevisa?

Även denna fråga vill jag härmed lämna, svarslös.

Min gamla modersmålslärare Ralf Nordgren, var är han nu?

"Det viktigaste resultatet av toppmötet Obama-Medvedev är att lappa relationerna, inte så mycket framsteg i sakfrågorna. Det tror forskaren Hanna Smith på Alexandersinstitutet. (klippt ur dagens Hufvudstadsblad).

En gång i tiden var ryssarna de gauche och amerikanarna de droite, fast Martin Luther King ju inte var det. Än då Sacharov, var han vänster eller höger? Onödigt att nu spekulera vidare därom, det medges. Att räkna atombomber blir man inte klok på. Låt mig ändå ifrågasätta kalkyleringen i Hufvudstadsbladets faktaruta:

START (Strategic Arms Reduction Treaty) undertecknades år 1991 och trädde i kraft 1994. Avtalet löper ut i december i år. Enligt avtalet minskade länderna (USA och dåvarande Sovjetunionen, nu Ryssland) sina kärnvapenarsenaler till 6000 stridsspetsar var.
2002 undertecknades Strategic Offensive Reductions Treaty som minskade stridsspetsarna till mellan 1700 och 2200 var. Men det avtalet krävde inte att stridsspetsarna förstörs utan bara lagras.
Ovannämnda antal stämmer ju inte överens med sifferuppgiften i det följande citatet (som jag kopierar av från mitt tidigare inlägg "Statsvetaren som framtidsmålare"):
"Vi befinner oss vid randen av en andra atomålder. Inte sedan de första atombomberna fälldes över Hiroshima och Nagasaki har världen stått inför så ödesdigra beslut. Nordkoreas kärnvapenförsök, Irans nukleära ambitioner, USAs fasthållande vid atomvapnens militära användbarhet, den bristande övervakningen av kärnmaterialen och den fortsatta existensen av ca 26000 kärnvapen I Förenta Staterna och Ryssland tyder på ett omfattande misslyckande med att lösa de problem, som förorsakas av den mest destruktiva teknologin på jorden"(Redaktionsrådet för The Bulletin of Atomic Scientists 2007).
För den som hellre litar på The Bulletin of Atomic Scientists verkar det ju som om länderna helt enkelt lät bli att följa START-avtalet.

Mina vänner har uppmanat mig att underteckna petitionen Nuclear Weapons: Global Zero is Coming. Vilket jag också har gort. Vad kan man annat än ge sitt stöd åt Drottning Noor av Jordanien och Henry Kissinger, när dessa tillsammans med ett hundratal andra mer eller mindre nattståndna kändisar deklarerar att de tänker utöva press på Medvedev och Obama så att dessa i sin tur förhandlar fram ett avskaffande av alla kärnvapen? Jag tror åtminstone på Drottning Noors goda, abolitionistiska vilja.

Francois Bayrous och Corinne Lepages Mouvement démocratique vill för sin del uttryckligen ta avstånd från den gamla politiska uppdelningen mellan vänster och höger. Och det bör man, som Daniel Cohn-Bendit, ha överseende med.

Men Hoppet lever till vänster: i Ventotenemanifestets vision av ett fritt och enat Europa (1941), i den unilateralistiska traditionen från Bertrand Russell och "The Committee of Hundred" (jfr filosofens uppmaning til massiv civil olydnad i "The New Statesman" 17 februari 1961), i det intellektuella arvet från 1980-talets European Disarmament (END)-rörelse (bl a E.P.Thompsons anteckningar om exterminismen) och exemplet Kvinnornas Fredsmasch till Paris (1981). Här vill jag avsluta med att påminna om KLIMATLÄGRET MOT KÄRNKRAFT, som ska hållas i i Tervola (Lappland) den 20-26 dennes, dvs om två veckor. Gud vet om människan kan styra klimatet, men avstå från att bygga flera Olkiluotor är trots allt fortfarande möjligt, om hon bara vill och lyckas organisera sig mot de mörka makterna i tiden. Mer information om klimatlägret mot kärnkraft samt anmälningsblankett finns där!


Desertec och KASOTC: En berättelse om två paradigmer| Paradsidan | Hittegods. Lost & found.
Kommentarer
(Kommentarer saknas.)

Posta en kommentar















Skriv ordet du ser på bilden i textfältet: refresh


>> Mikas hemsida

Powered by COREBlog



laskuri alkaen-påbörjad-started 2014-01-23