Tobinskatten åter på modet
Regeringarna i EU har under de senaste dagarna diskuterat en plan på att lägga fram ett förslag till en "tobinskatt" på G20-mötet i Pittsburgh 24-25 september.
James Tobin själv tänkte sig på 1970-talet, att
valutatransaktionsskatten skulle rädda finansmarknaderna,
vilkas hjul börjat rulla allt fortare efter dollarns lösgörande
från guldmyntfoten (1971), från att råka i kris. Men när våra
regeringar idag återkommer till Tobins idé är krisen ju redan ett faktum;
nu handlar det om att "täcka kostnaderna för finanskrisen", som fd Lehman-bankiren Sony Kapoor uttrycker saken i en lång och fascinerande
intervju på The Real News Network.
Officiellt är regeringarna ute efter att hitta på innovativa sätt att
finansiera utveckling. Intäkterna från en eventuelll valuta- och/eller
finanstransaktionsskatt skulle således komma utvecklingsländerna till
godo. Hur? Detta är tillsvidare tämligen oklart.
Enligt franska utrikesministern Bernard Kouchners precisering skulle
skatten på finansiella transaktioner sättas till 0,005%, vilket
skulle ge 20-30 miljarder dollar per år. Inte bara valutatransaktioner utan
också aktieköp och handel med derivat skulle enligt Kouchner beskattas. Europeiska ministrar och statschefer, bl a Sarkozy, Merkel och Barroso, har meddelat att de är villiga att stöda införandet av en sådan finanstransaktionsskatt.
Franska Attacs ledare Aurelie Trouvé och Jean-Marie Harribey påminde för sin del på fredagen om att James Tobin faktiskt hade en skatt på 0,5-1 procent i tankarna. Tobins egen skattesats vore alltså 100-200 gånger större än Kouchners. Vidare är det oklart hur G20-länderna skulle förverkliga Kouchners förslag. Enligt förslaget vore skatten frivillig, vilket Attac också kritiserar.
Desutom vet de europeiska regeringarna mycket väl att USA inte kommer att godkänna förslaget, understryker franska Attac. Det rör sig alltså
närmast om ett spel för kulisserna.
På tyska Attacs hemsida läser man: "Nu borde [förbundskanslern] Merkel och
[finansministern] Steinbrück låta handling följa på ord och massivt
stöda finanstransaktionsskattens införande under G20-mötet i Pittsburgh".
Å andra sidan, fortsätter tyska Attac, "kan införandet av
finanstransaktionsskatten bara utgöra ett första steg emot en reglering av
finansmarknaderna. Handel med riskabla värdepapper bör förbjudas, skatteoaserna bör dräneras och ingen bank man bör inte längre låta någon bank bli "too big to fail". Det måste bli omöjligt att göra enorma vinster på
finansmarknaderna medan staten får stå för förlusterna."
Den politiskt genomtänkta modell för ett internationellt avtal om
valutatransaktionsskatt, som prof Heikki Patomäki och den belgiska
juristen Lieven Denys presenterade på Världens sociala forum år 2002
tycks ingen -- inte ens Attac -- längre vilja komma ihåg. Enligt det
förslaget skulle t ex EU tillsammans med en rad andra länder (utan USA,
ifall USA vägrar) bilda en särskild organisation (Currency Transactions Tax Organisation) med demokratiska strukturer; denna CTTO skulle sedan besluta om skattesatsen och användningen av intäkterna. Patomäkis och Denys' Utkast till avtal om valutatransaktionsskatt står att läsa på nätet på ett antal språk, inklusive svenska (www.nigd.org/ctt).