Mikas blogg

27 October
2009

Snea journalister

Si può essere favorevoli, si può essere contrari: l’unica cosa certa è che con il "nucleare" avremo sempre più a che fare nei prossimi anni. - La voce dell'Emergenza [Man kan vara för, man kan vara emot: det enda som är säkert är att vi kommer att ha allt mer med "kärnkraften" att göra under de närmaste åren -- Nödfallsrösten]

Det här kanske gäller just dig, ifall du råkar vara journalist på Sanoma Oy eller något annat ledande mediaföretag. Då tänker jag på sådana saker som nyligen har passerat. Passerat är rätta ordet, ty journalisterna uppmärksammade dem inte och därmed fick publiken, allmänheten, inte heller reda på dem. Sakerna bara passerade.

Om det intresserar herrar och damer journalister så kan jag skicka några utvalda länkar och bistå med översättning från italienskan. Mot betalning i så fall. Ni får såvitt jag begriper också lön för era jobb till och med i sådana fall som dessa då ni smiter från era uppgifter.

Det är inte längre bara politikerföraktet som breder ut sig. Journalistföraktet växer också.

___

... utdrag ur ett brev till några vänner:

Hej!

Då jag inte inte hört av er förmodar jag att vi måste uppskjuta S:s planerade besök till någon gång på vintern. Skrinlägga planen är förstås omöjligt så länge atomindustrins renässans inte har stoppats. Har ni förresten följt med historien om de trettiotvå navi da perdere, skeppen, som under åttio, nittio och (?) tvåtusentalen har sänkts i Medelhavets djup med den kalabriska maffians benägna hjälp? Dessa skepp fraktade giftigt avfall, inklusive radioaktiva atomsopor. Man skulle ju vilja veta vem som betalade n'drangheta för att utföra miljöbrotten. För ekomaffian är hanteringen av kärnavfall och andra giftsopor en business i miljardklassen. Närmare bestämt vilka kärnenergibolog och regeringar är involverade utom de italienska? Den tryckta pressen och televisionen undviker nogsamt denna historia men på internet finns en del dokumentation att tillgå.

Det bortglömda plutoniet, som häromdagen upphittades i Cadarache (22-39 kg -- man vet tydligen inte så noga; se Radio France Internationals lilla notis; samt kommentar från Greenpeace och bakgrund från WISE), väcker återigen frågan om Euratom-avtalets framtid. Cadarache är nämligen också "the designated site of the future international tokamak fusion power reactor ITER. This was decided in a final meeting in Moscow on June 28, 2005" (Wikipedia) och därmed en av de viktigaste platserna i EU:s och Euratoms aktuella kärnstrategi.

Det ovannämnda Euratomavtalet från år 1957 är grundstenen i EU:s atompolitik. Dess huvudsakliga syfte är att främja kärnenergins sk fredliga användning. Med facit i handen kan vi konstatera, att Euratom-avtalets parter har misslyckats kapitalt i förverkligandet av denna avsikt. Kärnvapnen sprider sig till allt fler länder och den fredliga atomkraftens väg kantas av skandal efter skandal. Euratomavtalet har kort sagt visat sig vara ett historiskt misstag, une erreur historique! Det borde skrotas. EU bör få ett nytt grundfördrag om den nukleära teknologins användning vari stipuleras om kärnvapnens avskaffande och kärnkraftverkens avvecklande.

___

Lasse Karlsson noterar för sin del i sin Dagbok mot atomkraft:

Diskussionen om det svenska uranet går vidare. I kväll når frågan Studio Ett i Sveriges Radio och har därmed på allvar blivit en nationell angelägenhet för medierna.

Också frågeställningen har vidgats. I fredags sa Eva-Britt Svensson, EU-parlamentariker för Vänsterpartiet, att det kommunala vetot inte är värt ett ruttet lingon:

Överstatligheten tar över..... För det första handlar det om det Europaatomavtal som finns i dag och som gäller för hela EU-området....Men det som definitivt kommer att sänka det kommunala vetot är Lissabonfördraget.

____

Not in my backyard? Läs mera på finska, där: Ranuasta Arevaan, Agadezista Olkiluotoon.