Mikas blogg

Demonstration mot kriget i Irak, Helsingfors mars 2003
Börja med END!


05 January
2010

Om banker och bibliotek

Kommentar till intervjun med Alberto Manguel i Klassekampen 29.12.2009
[grundlagar] 

"For meg er det derfor helt avgjørende at biblioteket får utgjøre samfunnets sentrum.
- I stedet for banken?
- I stedet for banken! Banken er på sett og vis sin egen metafor. Ordet skaper verden som igjen skaper ordet - men banken produserer jo ingenting annet enn penger. Dét er ingen kreativ prosess".

--Alberto Manguel
Klart att biblioteket, inte banken borde stå i centrum. Men hur skiljer sig egentligen biblioteket ifrån banken?

Tänk dig ett bibliotek, som åtagit sig att bevara, ordna och presentera en verkligt högklassig ekonomisk information för sina besökare. För att klara av denna uppgift borde väl detta ekonomi- och finansbibliotek införliva bankernas informationstillgångar bland sina samlingar?

Å andra sidan: för att kunna förvalta kapitalet väl och investera klokt behöver bankirerna ha tillgång till all möjlig relevant information och kunskap. Och var finner de den? Jo, i biblioteket.

Gemensamt för biblioteket och banken är att båda sysslar med information management. Jag vet inte om det stämmer, som Alberto Manguel påstår, att biblioteket är kreativt medan banken inte är det. "Banken producerar ju ingenting annat än pengar", säger Manguel. Men även om vi går med på påståendet att "pengarna" själva är "ingenting", så måste det nog erkännas att banken producerar information, dvs information som behövs för att förvalta pengarna. Samtidigt kan konstateras, att tyngdpunkten i bankernas informationsproduktion förskjuts (har förskjutits) till programmeringen av deras datorer.

Inom biblioteket pågår en motsvarande utveckling. Det digitala biblioteket är det programmerade biblioteket där software hamnat i centrum för vad man kanske kunde kalla bibliotekets kreativa process.

Bibliotekets skapande process består inte, som man med utgångspunkt i Manguels uttalande skulle kunna förledas att tro, i att vara (eller vara bärare av) "ordet", som "skapar värden, vilka i sin tur skapar ordet". Men liksom sin släkting banken producerar också biblioteket viktig och nödvändig information - alltså den information, som sammanfattningsvis brukar kallas metainformation, och som också kan beskrivas med begreppet dokumentation, dvs registrering, katalogisering, klassificering och presentation av informationen. Därtill ska ju biblioteket fungera som "mänsklighetens minne", dvs den institution som har till uppgift att reproducera tidigare och nuvarande generationers information med tanke på kommande släktled - vilket onekligen också innebär skapande moment.

Men anmärningsvärt nog är det i det nuvarande skedet är det transnationella IT-korporationer typ Google och Amazon som till stor del driver och utformar denna skapande biblioteksverksamhet.

Det slår mig att Manguel ( i Klassekampens intervju 29.12.2009) intresserar sig föga för biblioteket som sådant och som en grundläggande samhällsinstitution. Detsamma gäller hans förhållningssätt till bankväsendet. Han tycks inte begripa den ovannämnda släktskapen -- och konvergensen -- mellan banker och bibliotek, att bägge två är stora informationsbehandlare. Därför inser han inte heller att det handlar om ett förhållande (en relation) mellan två institutioner, som håller på att omvandlas (på ett spännande sätt!) pga digitaliseringen.

Att ställa biblioteket i centrum i stället för banken, vad skulle det innebära? För Manguel: ett annorlunda samhälle där läsning och självreflexion värderas högre än i det nuvarande. Mot detta kan invändas, att såväl bankerna som biblioteken bjuder på ett specifikt motstånd, som inte kan brytas enbart med värdeomdömen. Ger Manguels värdeomdöme någon utgångspunkt för hur dessa relativt inerta -- tröga och sega -- strukturer kunde och borde reformeras? Jag vill påstå att det inte är till någon större nytta i det avseendet. Det kan trots allt tjäna som klok förmaning, som i så fall riktar sig till individen snarare än till samhället: bry er inte så mycket om pengarna, läs och reflektera i stället vidare! Men de som följer denna uppmaning torde närmast vara ... läsande och reflekterande individer.

För att inte själv träffas av samma invänding ska jag försöka skissera några idéer om de nödvändiga bank- och biblioteksreformer, som samhället står inför.

A propos bankerna så skulle det gälla att få igång en diskussion om demokratisk kontroll av deras informationstillgångar. Finansglobaliseringen har skapat ett behov av global demokratisering av finansinformationen. Allmänheten borde få bättre insyn både i hur informationstillgångarnas förvaltas och i informationen som sådan. Här borde också biblioteket kunna spela en större roll än det gör idag. (Dagsläget är prekärt; ett oroväckande exempel är avtalet mellan EU och USA om de amerikanske myndigheternas tillgång till SWIFTs databaser; jfr http://blogi.kaapeli.fi/book/303 ; och http://blog.spinellisfootsteps.info/post/2009/12/14/SWIFT-Action-Needed) Grunden för ett sundare bankväsende skulle kunna läggas genom sträng reglering och/eller avskaffande av bankräntorna. Denna riktningsgivande idé ligger faktiskt också i linje med gammmal visdom, dvs motviljan mot ocker (åger), som kommer till uttryck i världsreligionerna.

Global skatt på finansiella transaktioner borde införas. Detta diskuteras numera -- som en följd av finanskraschen 2008 -- också av staternas regeringar. Sålunda föreslog Gordon Brown nyligen att en global sk bankskatt borde införas. (jfr http://blog.spinellisfootsteps.info/post/2009/11/08/No-Taxation-without-Denuclearization) Men i Gordon Browns m fl:s tappning skulle bankskatten i första hand hjälpa till med att rädda det nuvarande finanssystemet, i stället för att i grunden förändra det.

Vad man inte talar om i regerings- och kapitalistkretsar är att intäkterna från bankskatten skulle kunna ersätta räntorna som bankernas inkomstkälla. Detta naturligvis under förutsättning att man genom politiska beslut skulle satsa på att utveckla statliga banker, andelsbanker, postbanker och sparbanker i stället för på profitinriktade affärsbanker och spekulerande penningfonder.

Dessa icke-vinstgivande banker skulle kunna leva på sina transaktionsinkomster, dvs på inkomster från beskattning av sina finansiella transaktioner och på sina transaktionsavgifter. I takt med att penningväsendet digitaliseras kan bankernas löpande verksamhet i allt störe utsträckning skötas av dataprogrammerare och -tekniker. Förvaltningen av det internationella finanssystem, som skulle byggas upp med hjälp av digitala informationsnät och med utgångspunkt i globala transaktionsskatter, borde skötas av en särskild organisation av det slag som skisserats av Lieven Denys och Heikki Patomäki i deras utkast till ett internationelt avtal om valutaväxingsskatt (http://www.nigd.org/ctt).

Också biblioteken kunde eventuellt finansieras med bankskatteintäkter åtminstone till den del som dessa axlade finansinspektionens uppgifter.


Ovanstående ingår även som en kommentar till Anders Ericsons inlägg i bloggen Se også.


Klimaforum09 på alternativkartan| Paradsidan | Ta visionerna tillbaka ner på jorden!
Kommentarer
(Kommentarer saknas.)

Posta en kommentar















Skriv ordet du ser på bilden i textfältet: refresh


>> Mikas hemsida

Powered by COREBlog



laskuri alkaen-påbörjad-started 2014-01-23