Mikas blogg

Demonstration mot kriget i Irak, Helsingfors mars 2003
Börja med END!


20 March
2010

Biblioteksdebatt i Slaget efter tolv

Förberedande anteckningar
[grundlagar] 

Slaget efter tolv. Radio Vega fredag  kl 12.10.  Biblioteksdebatt
19 mars 2010
Behövs en nytt jättebibliotek i Helsingfors centrum? Innebär ett nybygge eventuella nedläggningar av filialer? 
Vilka tjänster skall biblioteken erbjuda i framtiden då tekniken utvecklas? Kan det fysiska biblioteket rent av bli onödigt? 
I panelen: bibliotekschef Maija Berndtson, Lasse Liemola från SFP och pol mag Mikael Böök. Debatten leds av Leo Gammals. 

Förberedande anteckningar

Behövs en nytt jättebibliotek i Helsingfors centrum? Innebär ett nybygge eventuella nedläggningar av filialer?  Kampen om sidobiblioteken i Parkstad, Vallgård, Mosabacka, Bocksbacka m fl var en äkta kulturstrid mellan hjärntvättade byråkrater och tänkande medborgare. Till exempel förslaget att lägga ned Vallgårds bibliotek måste betecknas som barbariskt.

Ja, det behövs ett ny biblioteksbyggnad i Helsingfors centrum. Den ifrågavarande byggnaden ska vara huvudbibliotekets byggnad.   Arkitektoniskt bör den byggnaden ha en klar identitet. Den ska vara fristående, m a o inte integrerad i ett affärskomplex eller en hypermarket typ Sello i Esbo. Men det behöver ändå inte vara ett jättebibliotek.  Hallå där redaktören, varför utgår du ifrån att det ska vara ett jättebibliotek?

Ett nybygge behöver inte  innebära nedläggning av filialer. Men om frågan ställs sådär, så  är jag emot nybygget och för att bevara och utveckla filialerna.

Allmän utgångspunkt: Biblioteket är en växande organism (Ranganathans femte biblioteksvetenskapliga lag.)

I dagens Helsingfors är politiker och bibliotekarier glädjande nog samstämmiga när det gäller att försvara och bevara de allmänna biblioteken. Jag tror det beror på att biblioteket alltid  har varit ett undantag i den allmänna kapitalistiska utvecklingen. Biblioteket har inte varit, är inte, och kommer inte heller att bli en kommersiell tjänst. Bibliotekets bastjänster är inga handelsvaror. Krämarna, fabrikörerna och bankirerna har tillsvidare inte kommit åt biblioteket, eftersom detta är en grundsten i civilisationen. Inte i den västerländska civilisationen, utan i alla civilisationer.

Men tyvärr sticker politiker och bibliotekarier huvudet i busken. "Sparåtgärdernas" orsaker är globala. De kan  spåras tillbaka till Världshandelsorganisationen  WTOs avtal om tjänstehandel, GATS, från mitten av 1990-talet. 

Vilka tjänster skall biblioteken erbjuda i framtiden då tekniken utvecklas? Kan det fysiska biblioteket rent av bli onödigt? Mikko Leistis utgångspunkt, att Helsingfors stadsbibliotek bör vara världsbäst, är tragikomisk. Den utgår ifrån att länder och städer ska konkurrera med varandra.

Jag skulle vilja att Helsingfors stadsbibliotek blir en mäktigare lokal makt, och att det skulle  samarbeta med biblioteken i det övriga Europa och på globalplanet för att skapa en global motmakt.

Bibliotekens uppgifter har ända sedan första början varit oerhört mångsidiga. Biblioteken är  ett gemensamt externt minne. Bibliotekens tjänster har alltid behövts  för t ex samhällets ekonomiförvaltning, kultur och språkutveckling, utbildning, mellanfolkliga relationer och för underhållning. I framtiden ska biblioteken fortsätta att erbjuda alla  de tjänster som det har erbjudit hittills, men dessutom kommer biblioteken, tror jag, också att i högre grad än hittills få en styrande roll i samhället. 

Vad menas med "det fysiska biblioteket"?  Hur skulle "det fysiska biblioteket" kunna bli onödigt? Skulle det ersättas av ett metafysiskt bibliotek? 

Varför vill vi så gärna säga, att boken är fysisk men att eboken  inte är det, eller att det digitala biblioteket inte är ett fysiskt bibliotek?  Det tycks bero på en uppfattning om att elektroner inte vore fysiska. Vid närmare eftertanke torde ändå knappast någon hålla fast vid en sådan uppfattning. 

Internetutvecklingen gör visserligen varje människa till sin egen bibliotekarie. Att navigera på webben och att för sin egen del bringa ordning i den information som finns där innebär  just detta. Men därmed blir yrkesbibliotekarierna ingalunda överflödiga.  Tvärtom kommer vi antagligen att behöva stadfästa bibliotekets och den yrkesmässiga (utexaminerade) bibliotekariens roll  i grundlagen. Såväl globalt som lokalt kommer biblioteksväsendet att bli en  fjärde statsmakt, som balanserar och kontrollerar de tre traditionella (legislativa, exekutiva och dömande) statsmakterna och som sköter förvaltningen av internet (internet governance). 


Som om begreppet brott inte längre fanns| Paradsidan | Oss filosofer emellan
Kommentarer
(Kommentarer saknas.)

Posta en kommentar















Skriv ordet du ser på bilden i textfältet: refresh


>> Mikas hemsida

Powered by COREBlog



laskuri alkaen-påbörjad-started 2014-01-23