Mikas blogg

Demonstration mot kriget i Irak, Helsingfors mars 2003
Börja med END!


08 June
2010

Om att tro (eller inte tro) på e-böcker

[bloggar] 

En bibliotekarie (en av många [1]) sade att hon inte tror så hemskt mycket på e-boken. Till detta genmäldes, att eboken verkligen existerar, vilket skulle bevisa, att eboken inte är en trosfråga. Så som man måste tro på sina sinnens vittnesbörd, så måste man också tro på e-boken.

Men om man går bortom boken till texten, som boken ska återge, ställs frågan i en annan dager. Nedan ett exempel.

Då man som nybörjare läser Etiken av Spinoza (vilket många faktiskt gör[2]), nödgas man för att begripa den djupsinniga författarens mening oupphörligen slå upp boken eller e-boken[3] på de ställen som han (i detta fall själv och uttryckligen) refererar till i sin text. Detta kan medföra vissa praktiska problem p g a brister i böckernas respektive e-böckernas användbarhet; sålunda underlättade boktryckarna på 1500-talet bokläsningen genom att införa sidnumrering (paginering) och på motsvarande sätt försöker hackers och medvetandeindustrins ingenjörer nu, vid det tjugoförsta århundradets början, förbättra e-böckernas användargränssnitt.

Men exemplet visar också på problem av annat slag. Ett av problemen gäller förståelsen eller tolkningen av Spinozas text, som faktiskt också kan leda läsaren till att ställa frågor om läsningen som sådan. Detta -- att bestämma vad läsning egentligen innebär -- är alltså ett annat och annorlunda problem. Ty ifall läsning inte helt enkelt ska defineras som att förstå en viss text uppstår det allmänna problemet om att förstå någon text överhuvudtaget och kanske sålunda också att förstå eller inte förstå (eller missförstå) nutiden, eftersom nutiden svårligen kan tänkas (eller förstås) utan den allmänna skriftkulturen.[4]

Under läsningen av den svenska översättningen av Etiken noterade jag att översättaren översatt uttrycket certus Extensionis modus actu existens till "en viss i verkligheten existerande utsträckningsmodus" (Del 2, teorem 13). Det är inte för att klandra översättaren som jag tar upp detta, utan för att vi här ställs inför ytterligare två viktiga problem, nämligen a) översättningens och översättarens problem; och b) det filosofiska problemet om verklighetens natur. Och därmed närmar vi oss än en gång frågan, men uppenbarligen från ett annat håll än den ovan citerade bibliotekarien, om att tro, eller inte tro, på e-boken.

FOTNOTER:

[1] Enl Hbl 27.1.2010, cit i Nya Argus 1/2010.

[2] Baruch Spinoza: Etiken. Övers Dagmar Lagerberg. Thales 2001. Att denna bok överhuvudtaget gavs ut tyder på att det också finns de som läser den. Se även följ fotnot.

[3] Ethica ordine geometrica demonstrata dvs en edition av Spinozas Etik på latin och som en e-bok är länkad till webbplatsen "The Philosophy of Benedictus Spinoza (1632-1677)", vars upphovsman är belgaren R.W.Meijer, som alltså innehar kopieringsrätten (till sin webbplats). Den ifrågavarande editionen är emellertid utförd med fri och öppen HTML-källkod och Meijer har publicerat webblatsen i dess helhet under GNU Free Documentation License (GFDL eller GNU FDL), en upphovsrättslig licens, vars syfte är att främja spridning och utveckling av textdokument. Denna edition fungerar bra som e-bok på en dator ( pröva själv! ! ) men för att ha den till hands som ett vademecum överförde jag den också till min mobiltelefon. Tyvärr är min telefons gränssnitt (Android 1.5) tillsvidare ganska underutvecklat för läsning av vissa e-böcker. Därför använder jag mig också gärna av Reclam-förlagets fickupplaga Spinoza: Die Ethik. Lateinisch/Deutsch. 1977.

[4] Se Walter J. Ong: Muntlig och skriftlig kultur. Teknologiseringen av ordet. Anthropos 1990.


Blandat om affekter| Paradsidan | Koreanska författare negligeras i Helsingfors
Kommentarer
(Kommentarer saknas.)

Posta en kommentar















Skriv ordet du ser på bilden i textfältet: refresh


>> Mikas hemsida

Powered by COREBlog



laskuri alkaen-påbörjad-started 2014-01-23