Mikas blogg

22 August
2010

Dags att gå till angrepp mot frihetens fiender

Varning till läsaren: Nedanstående text fick genast hård kritik av en vän. "Skulle du inte kunna koncentrera dig på Wikileaks", sade vännen, "i stället för att ta upp alla de där svåra fast i och för sig viktiga sakerna i en enda artikel?"

1

Underrättelseväsendet gör sig påmint. YLEs reportage den 14.8.2010 om Rysslands, USAs och Tysklands svällande spionorganisationer är ett exempel på att fenomenet också har noterats av journalisterna i massmedia. Vad dessa journalister däremot inte tycks vilja medge, än mindre delge sina läsare, lyssnare och tittare, är att den globala polisstaten redan är här.

Angreppen mot nätsajten Wikileaks och särskilt det senaste anslaget mot dess talesman Julian Assange borde ge en tankeställare om var vi står. Att det rör sig om en smädelsekampanj, som har igångsatts av internets och Wikileaks' fiender, torde var och en begripa. Däremot saknar tyvärr många mod att säga det rent ut.

Misstankarna faller givetvis omedelbart på Pentagon och CIA , men de makter som kan tänkas vilja skada Wikileaks är förvisso spridda över hela världen. Någon annan agentbyrå i något annat land kan också ha passat på att slå till.

Om atombomberna 1945 och det faktum att vi fortfarande lever i atomåldern är den grundläggande orsaken till det nuvarande statssystemets ohållbarhet så är internet den utlösande faktor, som har försatt systemet i en dödlig kris. I stort sett är det internets uppkomst och snabba utbredning över jordklotet som förklarar den politiska händelseutvecklingen i världen efter Sovjetunionens sammanbrott. (Dessutom spelade ju den digitala informationsteknologins genombrott på 1980-talet inte heller någon liten roll i den utveckling som bringade Sovjetimperiet på fall, något som bl a sociologen Manuel Castells har framhållit.)

Internet är, med vetenskapskrönikören Tor Nörretranders' träffande uttryck, stedet som ikke er (Platsen som inte finns. En bok om internet 1998). Det digitala informations- och kommunikationsnätet fungerar vid sidan av det globala politiska systemet och skapar därigenom ett slags permanent global dubbelmakt. Internets själva existens ger upphov till en ny maktfördelning, dvs det traditionella politiska systemet (imperierna, staterna) förlorar en del av sin makt, och i motsvarande grad vinner världens folk mer makt åt sig. Internet är en spirande ny, fjärde statsmakt, vid sidan av Montesquieus traditionella tre statsmakter som internet förmår balansera och hålla i schack. Internet, den fjärde statsmakten, innebär ett steg i riktning mot människans befrielse.

Människans frihet består som känt inte minst av informationens och kommunikationens friheter, dvs åsikts- och religionsfriheterna samt yttrande- och pressfriheterna (fast internet har gjort "pressfriheten", som hör till tryckpressens epok, till ett något förlegat ord.) Avgörande för framtiden är huruvida människorna fortsätter att låta sig luras av de regeringar, underrättelsetjänster och storföretag som undertrycker och begränsar människans frihet i "den nationella säkerhetens" namn eller i syfte att inhängna och monopolisera så kallad "intellektuell egendom".

Vilket utslag ger angreppen mot nätsajten Wikileaks och särskilt då det senaste anslaget mot dess talesman Julian Assange på frihetens barometer?

"Under de senaste dagarna har det i medierna framstått som att Reportrar utan gränser har en konflikt med nätsajten Wikileaks. Det stämmer inte." Så uttalade sig Jesper Bengtsson, ordförande för Reportrar utan gränser i Sverige redan några dagar innan tabloidpressen kastade sig över nyheten om anklagelserna mot Assange. Jesper Bengtsson skrev vidare:

Tvärtom har Reportrar utan gränser i flera år uttryckt sitt stöd för Wikileaks arbete, till exempel vid publiceringen av en video som visar hur amerikanska styrkor 2007 dödade två journalister och flera civila i Bagdad.
I samband med publiceringen av drygt 91 000 dokument från kriget i Afghanistan riktade organisationen dock kritik mot Wikileaks. Efter att ha granskat dokumenten och lyssnat på synpunkter från bland andra människorättsorganisationer i Afghanistan drog Reportrar utan gränsers huvudkontor i Paris slutsatsen att det finns stora etiska problem förknippade med att publicera uppgifter om enskilda afghaner som arbetat för de internationella styrkorna i Afghanistan. Problem som även Wikileaks grundare Julian Assange erkänt i flera intervjuer. Han har bland annat bett Amnesty om hjälp med att granska de publicerade dokumenten.
Dessa synpunkter på publiceringen ändrar inte – varken i princip eller i praktiken – det faktum att Reportrar utan gränser och Wikileaks arbetar för samma sak: medborgarnas rätt till fri, oberoende information.
(Citerat från nätsidan: "Reportrar utan gränser och Wikileaks har samma mål" 17.8.2010).

Gott och väl. Men frågan är om det längre räcker att försvara "medborgarnas rätt till fri, oberoende information". Jag tror att det är dags att skrida till angrepp på bred front mot de krafter som egentligen helst skulle vilja köra ned inte bara Wikileaks utan internet som sådant.

2

Den grundläggande orsaken till att vi tvingas framleva i en global polisstat kan sammanfattas i ett ord: atombomben. Alltsedan augusti år 1945 har imperiernas och staternas "suveränitet" varit obsolet. Det tidigare, "clausewitzka" förhållandet mellan politiken och kriget gäller inte längre, vilket inte minst guerillorna och terroristerna (så framgångsrika som de ur en strikt militär synvinkel har varit) har bevisat. Vätebomben, satelliterna, genmanipulationerna, robotiken och nanotekniken har bara understrukit den "suveräna" statliga politikens inklusive krigföringens ohållbarhet.

De nukleära och postnukleära massförintelsevapnen utgör trots alla påståenden om motsatsen alls inget "försvar" av staternas territorier och befolkningar. De är kriminella hot mot hela människosläktets existens. Deras betydelse inskränker sig till att skapa rädsla och undergivenhet hos alla människor precis som George Orwell kunde förutse redan under andra hälften av 1940-talet i sin kända roman 1984.

I skuggan av de apokalyptiska storpolitiska hoten frodas de militärindustriella komplexen, underrättelstjänsterna och de internationella brottssyndikaten. Kriget kan visserligen inte längre i samma mening som tidigare vara en fotsättning på politiken. Däremot tjänar kriget mer än någonsin som en förlängning av ekonomin.

Det är så vi bör analysera och förstå t ex krigen i Irak och Afghanistan. Dessa "krig mot terrorismen" åsamkar onekligen de deltagande staterna (läs: folken; skattebetalarna) stora kostnader. Men, som det så riktigt har påpekats, "dessa enorma kostnader är någon annans lika enorma intäkter". Vidare: "chimären om kriget mot terrorismen är kritisk för att upprätthålla en kontinuerlig intäktsström" (jag lånar dessa utmärkta formuleringar ur Torbjörn Sasserssons artikel Wikileaks visar kriget som affärsidé på sajten Sourze.se 19.8.2010).

Följande avsnitt gillade vännen inte heller. "Är det här ett manifest eller varför börjar du här plötsligt kräva att läsaren ska göra olika saker?", frågade vännen som fick läsa texten innan jag skickade iväg den. Men, skrivet står skrivet.

3

• Kräv nukleär avrustning och avveckling av det som en gång i tiden kallades "atomer för fred", dvs kärnkraftverken. Kräv där du står, dvs i ditt land eller i din världsdel. Stå upp för en denuklearisering av EU och Europa! Medverka till att bygga upp en europeisk medborgarrörelse för en nedrustning av Frankrikes och Storbritanniens kärnvapensystem. Ut med de sista amerikanska atombomberna! Bidra till att avslöja hyckleriet om den klimatvänliga kärnkraften. Stöd medborgarorganisationernas blockad av kärnkraftverken i Olkiluoto 28.8.2010!
• Genom informationen på internet, som har hjälpt med att sprida böcker och artiklar av oberoende forskare och specialister, har vi slutit oss till att den officiella historien om händelserna i New York och Washington 11 september 2001 är djupt osann.
  Det senaste tillskottet till den oberoende forskningen kring 9/11 gav skribenterna i februarinumret 2010 av den vetenskapliga tidskriften American Behavioral Scientist. De kommer fram till misstanken att 9/11-attackerna utgjorde ett statligt brott mot demokratin (a state crime against democracy, SCAD).
  Den officiella berättelsen om 9/11 har gett de mest omhuldade falska förevändningarna till krigen i Afghanistan och Irak. Men dessa krig är också, oberoende av hur vi bedömer 9/11, brottsliga angreppskrig.
  George W Bush och Tony Blair bör därför ställas inför domstol misstänkta för krigsförbrytelser och massmedia bör publicera resultaten av den pågående, oberoende undersökningen av 9/11. Den oberoende undersökningen måste föras vidare tills man når klarhet om exakt hur brotten utfördes och vem som egentligen låg bakom.
• Hotet mot internet och därmed mot människans frihet kommer, som ovan har antytts, från politiska makthavare som inte vill gå med på den nya globala maktfördelning som internet medför. Dessa makthavare missbrukar den digitala informationsteknologin och nätet till att övervaka och spionera på medborgarna. Deras agenter nästlar in sig i IT- och internetföretagen. Ett oroväckande exempel ger nyheterna om investeringssamarbetet mellan CIA och Google i upstart-företaget Recorded Future (Inspelad Framtid). Eftersom internet ändå fortsätter att urholka makthavarnas positioner skrider de också till repressiva åtgärder, vilket det senaste fallet med Wikileaks tydligt visar.
  Ett hot mot internet lurar också i telekombolagens och underhållningsindustrins snikenhet, som har lett till att man börjat tumma på nätets neutralitet. Nätneutralitet innebär att trafiken på nätet förmedlas opartiskt oavsett avsändare och mottagare. Nätneutraliteten kan jämföras med religionsfriheten; det är en princip som staten kan slå fast och upprätthålla. Men annars gäller det att skilja internet från staten såsom det tidigare gällde (och fortfarande gäller) att hålla staten isär från kyrkan. För övrigt behöver internet ingen president eller regering eftersom nätverket är självstyrande. På nätet regerar människorna sig själva, det är folkmakt, med andra ord: demokrati.