Mikas blogg

Demonstration mot kriget i Irak, Helsingfors mars 2003
Börja med END!


04 March
2011

Om livet i biblioteket

En kommentar till Adam Gopniks artikel "How the Internet gets inside us" i The New Yorker
[grundlagar] 



Att leva i biblioteket kan visserligen kännas konstigt och nytt, men det är ingenting konstigt och nytt med biblioteket som sådant, påpekar de förnuftiga och förnumstiga så-har-det-alltid-varit-människorna i Adam Gopniks kategorisering av tidsandans uttolkare. *

Tidens analytiker kan enligt Gopnik indelas i de som tycker att det aldrig har varit bättre än det är nu när vi har datorer och internet (t ex Clay Shirky) ; de som menar att det hade varit bättre ifall datorer och internet aldrig hade uppfunnits (t ex Sherry Turkle); och slutligen de som anser att allt är som det alltid har varit.

Som den goda journalist han är undviker Gopnik att ta ställning till frågan om hur man själv borde förhålla sig.

Gopnik sveper i sin artikel över ett tjugotal böcker som handlar om internet och vad internet gör med oss, alternativt vad vi gör med oss själva genom att ständigt och jämt använda internet.

Innan jag går vidare till att granska vad Gopnik kommit fram till, låt mig inskjuta en anmärkning om Instapaper, ett slags automatisk biblioteksassistent i min så kallade ebok.

Gopnik kallar eboken för

... en magisk platta som hon kunde skriva ett namn på för att en halv sekund senare få en lavin av nyheter, lärda artiklar, böcker och bilder (inklusive bilder som hon inte borde titta på)..."
Hur ta vara på det viktigaste av allt det där för att sedan, när man har tid, ta fram det igen och då verkligen läsa det i lugn och ro? Det är här Instapaper kommer in i bilden för att hjälpa en att göra och spara ett sådant urval.

Men av någon anledning lät Instapaper mig inte spara Adam Gopniks artikel för senare läsning. Några mänskor som anser sig äga vad vi läser hade tyligen bestämt att just denna artikel skulle undantas från Instapapers allmänna princip.

Däremot gick det att ta en utskrift på papper - förutsatt att eboken hittade skrivaren på det trådlösa nätet. Vilket den efter en hel del mixtrande med de tekniska inställningarna också gjorde...

... men vad betyder Instapaper? Idag lyckades morgonen, som vintertids grytt söderut, åter kasta sina spjut över min boning. Ingenting kunde bättre förklara förändringen i mitt inre än detta yttre tecken. Vilken skillnad gör internet i jämförelse med vårens ankomst?

Gopnik ger ett socialpsykologiskt svar på frågan om hur internet tränger sig in i vårt inre. Enligt honom vänder internet ut och in på oss själva genom att allt det som vi brukat hålla inne med -- sexuell besatthet, konspirationsteorier, paranoida fixa idéer och fetischer -- nu finns därute till allmänt beskådande: "...the monstruous music that runs through our mind is now played out loud" Det sociala nätverket skiljer sig helt ifrån den sociala gemenskapen och sällskapskretsen, påpekar han, eftersom sällskapet med sina sociala regler syftar till att stävja aptiten medan internet snarare har till uppgift att reta den. Resultatet blir enligt Gopnik lätt att individens interaktion med andra individer internaliseras, omvandlas till en process i ens eget inre. Att umgås med andra över internet känns som att umgås med verkningar av sitt eget undermedvetna. (Gopnik nämner visserligen varken Freud eller "det undermedvetna" vid namn; men han nämner "Id" - "Detet".) "What we live is is not the age of the extended mind but the age of the inverted self", skriver han.

Fast långt intressantare än denna slutsats om det inverterade Jaget finner jag det ovan nämnda påståendet om att vi lever i biblioteket och dess bisats att det inte är någonting konstigt eller nytt med det.

Med utgångspunkt i Walter J. Ongs med fleras undersökning av övergången från en enbart muntlig kultur till en skriftkultur** kunde man visserligen ge ingenting-nytt-under-solen-människorna rätt. Ja, i en viss mening har mänskligheten, inklusive dess analfabeter, levt i biblioteket alltsedan skriften började breda ut sig. För att inte tala om hur det har varit efter den gutenbergska uppfinningen!

Det är också därför som internet bara tycks förstärka en tendens som har funnits inneboende i skriftkulturen från början. I ett långt historiskt perspektiv sammanfaller inverteringen av Självet med dess dokumentering i ord och bild. Människan lägger ut allt flera tecken om sig själv i sin omgivning och omskapar sålunda denna till ett yttre, kollektivt minne. Med andra ord kommer människans livsvärld i allt högre grad att bli ett bibliotek.

Men den som påstår att ingenting är nytt eller konstigt med detta bibliotek missar trots allt... biblioteket och bibliotekarierna!

I Nikolai Gogols odödliga pjäs Revisorn (visas f n på Tapanilan Työväen Teatteri) lyckas den cyniska storstadsbon Ivan Khlestakov lura sina värdar i provinsen att det är han som är Revisorn. De tror med andra ord att han är en inspektör som centralmakten i St Petersburg har sänt ut för att granska deras liv och förehavanden. Mot slutet tvingas dessa människor att inse och bittert ångra sin egen dumhet -- det är i det skedet av vår skriftkultur som vi alla för närvarande befinner oss. Men kulmen nås i slutrepliken, som annonserar den verkliga revisorns ankomst.

Så finns det också två verklighetsnivåer i vår skriftkultur eller, vilket bara är ett annat uttryck för samma sak, i vårt bibliotek: å ena sidan det inverterade självet, som litteraturen, konsten, musiken och teatern visar oss; å andra sidan det verkliga tillståndet i världen.

Det är dags för de verkliga bibliotekarierna att träda in på scenen.

Fotnoter:

* "It is odd and new to be living in a library; but there isn't anything odd and new about the library" , The New Yorker, February 14, 2011. http://www.newyorker.com/arts/critics/atlarge/2011/02/14/110214crat_atlarge_gopnik?printable=true&currentPage=all

** Ong, Walter J: Muntlig och skriftlig kultur. Teknologiseringen av ordet (Anthropos, 1990).


Lendle en ebok| Paradsidan | Etiska pirater
Kommentarer
(Kommentarer saknas.)

Posta en kommentar















Skriv ordet du ser på bilden i textfältet: refresh


>> Mikas hemsida

Powered by COREBlog



laskuri alkaen-påbörjad-started 2014-01-23