Mikas blogg

Demonstration mot kriget i Irak, Helsingfors mars 2003
Börja med END!


21 May
2012

Säkerheten vid Lovisa kärnkraftverk år 2012

informationsmöte i rådhuset 21.5 kl. 18.00
[grundlagar] 


(Bakgrund: Inbjudan till informationsmöte - Säkerheten vid Lovisa kärnkraftverk år 2011)

Fråga till STUK:s representanter:
Min fråga gäller begreppet strålsäkerhet. Hur kan vi fortsätta att lita på detta begrepp då ju bedömningen av följderna av olyckorna i Tjernobyl och Fukushima för människornas hälsa divergerar med en eller rentav två storleksordningar?
Osäkerheten kring begreppet strålsäkerhet kan illustreras med A) uppgifterna i Tabell 1 och B) med den politiska snedvridningen av uppfattningarna om strålsäkerhet.
A) Tabell 1.

Tabell 1: Olika forskares och/eller forskningsorgans uppskattningar av antal personer som har dött eller kommer att dö av cancer p g a Tjernobylolyckan

Källa

Publikation

År

Har dött eller kommer att dö av cancer

IAEA med flera medlemmar av Chernobyl Forum

"Chernobyl Forum assessment report"

2005

4 000 av ca 5 milj invånare i kontaminerade områden

Fred Mettler, Univ. Of New Mexico

IAEA Bulletin Vol 47 No 2

2006

9 000 globalt

Union of Concerned Scientists

How Many Cancers Did Chernobyl Really Cause?—Updated Version

2011

27 000 globalt

Greenpeace

The Chernobyl Catast-rophe. Consequences on Human Health

2006

93 000 globalt

Alexey V. Yablokov, Vassily B. Nesterenko, and Alexey V. Nesterenko

Chernobyl: Consequences of the Catastrophe for People and the Environment

2009

212 000-245 000 i Europa

+19 000 i resten av världen

Länkar till ovan citerade källor finns i Wikipedia-artikeln ”Chernobyl disaster” (21.5.2012)


B) Strålsäkerhet – en global hälsofråga.
Strålsäkerhet är framför allt en global hälsofråga. Men vad allmänheten får veta eller tror sig veta om strålsäkerhet fastställs i alltför hög grad av FN:s atomenergiorgan IAEA, som fungerar under Säkerhetsrådet. Säkerhetsrådet är ett utpräglat politiskt organ, som inte nödvändigtvis tar hänsyn till hälsosynpynkter. Våra uppfattningar om strålsäkerhet borde snarare påverkas av Världshälsorganisationen WHO, som är underställd FN:s Ekonomiska och sociala råd.

Avtalet från 1959 mellan IAEA och WHO, som ger IAEA bestämmanderätt över WHO:s forskning och rapportering angående strålsäkerhet, behöver ses över och eventuellt skrotas. I annat fall kvarstår risken för politisk snedvridning av våra uppfattningar om strålsäkerhet.

Tillägg 23.5.

Jag borde naturligtvis rapportera om informationsmötet. Någonting fick jag sagt i Radio Vega Östnyland igår morse.

Informationsmötet var upplagt kring frågor om säkerheten vid Lovisa kärnkraftverk under senaste år, alltså 2011. På plats var mellan tjugo och trettio personer från stadens ledning och invånare.

Strålsäkerhetscentralen STUKs nya generaldirektör Tero Varjoranta talade om kärnsäkerhetsarbetet ute i världen efter olyckan i Fukushima våren 2011. Han försäkrade att en liknande olycka inte kan inträffa i Finland. Möjligheten för en allvarlig olycka där reaktorerna skadas slutgiltigt kan ändå inte uteslutas, sa han, men i så fall skulle utsläppen i omgivningen hur som helst vara mycket mindre än i Fukushima.

Keijo Valtonen från STUK talade om arbetet på att förbättra säkerheten vid kärnkraftverket, också med beaktande av erfarenheterna från Fukushima och Tarja Ikäheimonen, också från STUK, gav detaljer om Lovisakraftverkets inverkan på miljön.

Det gavs möjlighet till frågor och svar. Tero Varjoranta höll med om att strålsäkerhet framför allt är en hälsofråga. På min kritik av IAEA:s och de politiska beslutsfattarnas alltför stora inflytande på diskussionen (jämfört med den medicinska expertisens inflytande; se punkt B ovan) svarade han genom att understryka FN-organet UNSCEAR:s betydelse. (United Nations Scientific Committee on the Effects of Atomic Radiation).

Tarja Ikäheimonen besvarade min fråga om diskrepansen mellan de olika experternas bedömning av cancerdödsfallen efter Tjernobyl. Enligt henne beror skillnaderna främst på hur små strålningsdoser man räknar med.

De övriga mötesdeltagarna deltog inte i den här diskussionen. Däremot ville fler än jag ställa frågor till STUK-representanterna. Därför beslöt jag att inte ställa följdfrågor eller ifrågasätta de svar som jag fick.

Ju mer man försöker sätta sig in i strålsäkerhetens problematik, desto mer mångfacetterad och komplicerad ter den sig. "Men att kärnklyvning innebär en otrolig, ojämförlig och unik risk för det mänskliga livet kommer aldrig med i någon kalkyl och blir aldrig omnämnt" (Schumacher, Litet är vackert).

Tillägg 26.5.

Lovisatidningen Östra Nyland rapporterade från informationsmötet i måndags under rubriken EN FUKUSHIMAOLYCKA KAN INTE INTRÄFFA I LOVISA . Mitt ifrågasättande av STUK-representanternas begrepp om strålsäkerheten har inte lämnat något spår i reportaget.

Gapet mellan de olika experternas bedömningar av strålsäkerheten är för mig en källa till oro. Jag menar, att vår okunnighet och vår ovetskap i stort sett är oundvikliga. Men när det gäller följderna av våra egna handlingar, inklusive upprustningen med atomvapen och utbyggnaden av den sk fredliga kärnkraften, bör vi kunna enas något så när om sanningen. Vi bör alltså -- jag använder medvetet etikens verb -- kunna veta ungefär vad vi själva har gjort.

Även sanningen om våra egna handlingar måste naturligvis vara föremål för mycken diskussion och många justeringar. Någon absolut sanning finns knappast att tillgå ens om "fakta" (av lat. facere, dvs att göra).

Ändå hoppas jag fortfarande att experternas åsikter om kärn- och strålsäkerheten förr eller senare ska kunna sammanjämkas genom diskussioner, som i så fall också måste förmedlas av massmedia.

Tillägg 1.6. , postat till till några journalister

Vem förnekar, att frågorna om kärnkraftsolyckornas hälsoföljder är komplicerade? Jag anser att kärnkraften som sådan (och dess tvilling atomvapnen) är alltför komplicerad för människorna, vilket redan i sig är katastrofalt... Ändå måste vi försöka reda ut följderna av de olyckor som inträffat och se framtiden an utan att helt förlora hoppet. Journalister som ska förmedla information om kärnkraft har en svår sits. De journalister som inte inser att det förhåller sig så är papegojor... Ni journalister måste bli ännu bättre på att informera om kärnkraft. Ni måste bli ännu mer kritiska i ordets egentliga bemärkelse, dvs ni måste försöka sätta er ännu djupare in i de komplicerade kärknkraftsfrågorna än ni hittills har gjort. Det som jag tog upp på informationsmötet, alltså det oroväckande gapet mellan IAEA:s och UNSCEARS: bedömningar (av Tjernobylkatastrofens hälsoföljder) å ena sidan och den bedömning som Yablokov & Nesterenko ger i sin bok å andra sidan, är ett viktigt exempel, som också måste behandlas i offentligheten. Det är en etisk fråga, jag borde skriva "bör" i stället för måste. Hur mycket kan man kräva av journalisterna? Jag vet inte. Som sagt misstänker jag att man måste kräva mer än någon överhuvudtaget klarar av eftersom vi (alla) har tagit oss vatten över huvudet -- vattnet i Fukushima, från tsunamin. Varje journalist som skriver om kärnkraft borde läsa Yablokovs & Nesterenkos bok "Chernobyl: Consequences of the Catastrophe for People and the Environment".

... Jag har ... även tagit en titt på IAEAs kanske mer lättlästa men IMHO ytligare rapport (rapporten från det sk Chernobyl forum) mm. Naturligtvis inser jag att mina baskunskaper inte räcker för att inte tala om specialkunskaperna. Jag inbillar mig inte att jag är någon expert. För övrigt har jag kommit fram till att experterna vanligen har fel. (Detta gäller inte bara kärnkraften och dess följder.) Men jag inser också att det vanligen är nyttigt, eller t o m mycket nyttigt, att lyssna på experterna. Bara man inte tror för mycket på dem.

Engelska Wikipedia har en egen artikel om Yablokovs bok och i den artikeln nämns också fyra recensioner av boken, alla skrivna av vetenskapsmän. Tre är rätt negativa, men en av recensionerna är rätt positiv. Jag har läst en av de rätt negativa (Monty Charles) och den rätt positiva (Ian Fairlie). Båda givande.


Dr Matagne bryter den skamliga tystnaden| Paradsidan | En atlas för det nya biblioteket
Kommentarer
(Kommentarer saknas.)

Posta en kommentar















Skriv ordet du ser på bilden i textfältet: refresh


>> Mikas hemsida

Powered by COREBlog



laskuri alkaen-påbörjad-started 2014-01-23