Mikas blogg

Demonstration mot kriget i Irak, Helsingfors mars 2003
Börja med END!


18 January
2013

Vad borde då bibliotekarierna göra i stället för att "låna ut" e-böcker?

[bloggar] 

För ett par dagar sedan bröt förhandlingarna om utlåning av e-böcker mellan Norsk bibliotekforening (NBF) och landets förläggare samman ( Se NBF:s pressmeddelande 16.1.2013.). Enligt NBF:s självförståelse handlar meningsskiljaktigheterna t.ex. om "fjärrlån", dvs bibliotekens möjligheter att låna e-böcker till varandra för vidare utlåning till sina användare. Förläggarna vill alltså inte gå med på att biblioteken i en stad eller region bildar ett konsortium, så att alla bibliotek får tillgång till "exemplaren", utan kräver att varje enskilt bibliotek köper en egen licens.

Läget är spänt mellan förläggare och bibliotek även i de övriga nordiska länderna och inte minst i USA, där den kommersiella e-bokens genombrott redan är ett faktum.

Som jag ser det är tillsvidare såväl förläggare som bibliotekarier jämte många författare inne på fel spår, ute och cyklar, på väg att hugga i sten, står och skäller vid fel träd, slår slint, tar miste och missar alltså själva poängen.

Det går helt enkelt inte att "låna ut" digitaliserade böcker, tidningar eller annan information som är avsedd att presenteras för läsarens ögon av en dator. För att överhuvudtaget kunna visa texten måste datorn nämligen kopiera den någonstans ifrån -- det må sedan vara från en hårddisk under skrivbordet eller från en astronauts mobiltelefon. Att kalla all denna kopiering för "lån" eller "fjärrlån" vore väl ändå en aning korkat, stupitt, prilligt, knäpp, eller dumt? Och vore det inte futilt, förgäves, hopplöst, galet, ja stört omöjligt att förbjuda den? I så fall kunde man ju lika gärna sätta lapp på luckan, jag menar datorn, och förbjuda ADB som sådan. (ADB = automatisk databehandling.)

Jo, det vore väl möjligt att sälja en Ipad, Nook, Kindle eller vad de nu kan tänkas heta per e-bok. Biblioteken skulle sedan få köpa in alla dessa plattor, lagra dem i källare och på hyllor och skicka omkring i landet med Itella (som posten numera föredrar att kalla sig i Finland)? Inte så ekologiskt idag, kanske, men ponera att paddorna och poddarna en dag kan göras ännu billigare och miljövänligare än idag borta i Kina eller Vietnam? (Se fotnot)

Men låt oss återgå till ämnet. För egen del är jag ingalunda mot kompromisser, än mindre mot balans. Det händer dock att frågorna som man förhandlar om är fel ställda och därför inte kan besvaras och därför, att en kompromisslösning inte heller står att finna.

Då måste man börja med att ställa nya, bättre, förnuftigare, mer pragmatiska , tja, mer jord- och verklighetsnära (realistiska?) frågor.

Skulle biblioteken kunna avstå helt ifrån att hyra e-böcker av förlagen i syfte att "låna ut" dem åt sina användare? Om förlagen absolut vill "låna ut" sina e-böcker, så kunde väl biblioteken överlåta åt dem själva göra det? Förlagen har minsann redan tagit itu med att sätta upp sina egna "lånebibliotek" på webben. (Se bara på Kindle Owner's Lending Library!)

Vidare: ifall biblioteken nu -- innan det är för sent -- faktiskt skulle säga upp alla licensavtal med förlagen om elektroniska böcker och tidskrifter , vad kunde och borde de då göra i stället? Jo, förslagvis t.ex. följande:

  • Satsa fortsättningsvis på tryckt litteratur. Trevligt nog kunde en del av pengarna som inbesparats genom uppsägning av e-boklicenserna i så fall på pappersböcker och -tidskrifter.
  • Miljoner och åter miljoner elektroniska bok- och tidskriftstitlar finns redan att tillgå bortom den kommersiella bokhandeln via Europeana, Archive.org, projekten Gutenberg och Runeberg och alla open access-tidskrifter som Jan Szczepanski löpande dokumenterar på Scribd.com. För att inte tala om Hathi Trust, som idag ger tillgång till 10,603,039 volymer och i morgon säkert till ytterligare många fler. (Se Hathi Trust på webben).
    Nu skulle det gälla att integrera hela detta existerande "digitala bibliotek" i biblioteket som sådant. Än ges här jobb för bibliotekarier!
  • Samarbeta med forskare, författare, skribenter och -- först som sist -- läsarna kring förädlingen av hela detta digitala kulturarv. Tänk lokalt och handla lokalt; varje fysisk omgivning behöver sitt eget digitala bibljotek! Tänk även globalt och handla också globalt; vår krisande värld behöver definitivt ett gemensamt, kosmopolitiskt internetbibliotek!
  • Ja till crowdsourcing! Ja till frivilligt, kollektivt, intellektuellt kärleksarbete som i Wikipedia. Nej till outsourcing! Bidra till avskaffandet av det slavliknande arbete, som IT-jättar och övriga transnationella bolag låter utföra i den globala Södern!
  • Bibliotekarier har genom historien hjälpt författare och skribenter att komma ut. Varför kunde inte ett och annat bibliotek själv ombesörja utgivning (publicering) av e-böcker för kopiering av användarna?
  • Skulle bibliotekarierna tillsammans med sina läsare, medborgarna, kunna inrikta sig på att förvalta och vidareutveckla internet?


Fotnot: Vissa förlag förefaller faktiskt tänka i sådana banor. Eller hur ska man tolka "KINDLE Edition License Notes"?
This ebook is licensed for your personal enjoyment only. This ebook may not be re-sold or given away to other people. If you would like to share this book with another person, please purchase an additional copy for each person you share it with. I you're reading this book and did not purchase it, or it was not purchased for your use only, then you should return to Amazon Kindle and purchase your own copy.


Boktips: Biblioteksaktivisten - Essäer om makt och bibliotek i informationssamhället (e-boken utkom 12.10.2012; en förädlad version för bokyllan och lånebiblioteket utkommer snart av trycket.)


Det stora bokkriget| Paradsidan | Vem ska äga vad vi läser?
Kommentarer
(Kommentarer saknas.)

Posta en kommentar















Skriv ordet du ser på bilden i textfältet: refresh


>> Mikas hemsida

Powered by COREBlog



laskuri alkaen-påbörjad-started 2014-01-23