Öppna hyllor
Från historisk synpunkt är bibliotekets öppna hyllor ännu idag bara en skör
planta. Tankarna bakom de öppna hyllorna sammanfattades av Ranganathan i
hans fem biblioteksvetenskapliga lagar från år 1931. Denna
biblioteksfilosofi bildar härefter en viktig underström i den demokratiska
flodvågen efter de politiska revolutionerna och koloniernas frigörelse.
Men alla trycksaker får inte rum på bibliotekets öppna hyllor. En del av
beståndet behöver magasineras (eller gallras ut för gott för att försäljas,
skänkas bort eller makuleras). Bibliotekarierna är helt enkelt tvungna att
ständigt ansa och förnya sina samlingar.
Frågan om vilka kriterier en bibliotekarie kan och bör tillämpa vid urvalet
av trycksaker för de öppna hyllorna kan inte besvaras en gång för alla. Må
den förbli öppen! Hyllornas öppenhet och denna frågas öppenhet motsvaras av
öppenheten hos det slag av överläggningar och diskussioner, som utmärker
demokratiska tänke- och styressätt.
Öppna hyllor för trycksaker har en motsvarighet i öppen tillgång (open
access) till digitala publikationer. Dessa har den goda egenskapen att inte
skapa utrymmesbrist. Men trots att varje bibliotek i teknisk bemärkelse
skulle kunna rymma alla digitala publikationer kvarstår vissa urvalsfrågor
och särskilt frågan om urvalskriterierna. Bara nu inte bibliotekarierna
tillåter Google och Facebook att besvara frågan på sitt eget sätt genom
att upphöja den kapitalistiska lönsamheten till högsta norm och kriterium!
