Mikas blogg

02 October
2006

Offentliga världsfinanser

Offentliga världsfinanser är en översättning av World Public Finances. Den som googlar på sökordet "World Public Finances" får i dagens läge inte mer än ca 320 träffar. Vi är tydligen inte ännu särskilt många som använder den här ordkombinationen i skrift. Kanhända är vi oliktänkare, vi också.

Begreppet Offentliga världsfinanser - World Public Finances har uppstått i ett bestämt sammanhang nämligen Världssocialforum - World Social Forum, som nästa gång, den sjunde gången, ska äga rum i Nairobi i januari 2007. Offentliga världsfinanser är namnet på ett initiativ som Nätverksinstitutet för global demokratisering (NIGD) och Liberdade Brasil* har tagit tillsammans för att skapa kontinuitet i behandlingen av vissa återkommande teman på Världssoscialforum, särskilt då temat om en demokratisk kontroll av de internationella kapitalrörelserna.

Under de senaste decennierna och åren har medborgarna i olika länder byggt upp en rad internationella krav och kampanjer, som berör de offentliga världsfinansernas problematik. Det handlar kort sagt om att skapa ett världssamhälle, eftersom ett sådant samhälle bara kan anses existera ifall det har gemensamma, offentliga finanser och ett oavbrutet demokratiskt beslutsfattande om deras skötsel.

Hit hör ett antal viktiga och komplicerade frågor såsom:

• frågan om globala skatter på kapital, handel, miljöresurser och arbete;

• reglering av valutahandeln, som under de tre senaste decennierna har antagit groteska proportioner, t ex genom införande av en global skatt på valutatransaktioner;

• skuldproblematiken, som inbegriper en ohållbar global situation beträffande såväl uländernas som iländernas statsskulder;

• avskaffandet av bank- och skatteparadisen, genom vilka ca hälften av världshandeln passerar och vilkas blotta existens gör att vi inte ännu idag har några offentliga världsfinanser;

• US-dollarns hegemoni, dess förankring i a) "The Washington Consensus"; b) USA:s militärmakt;

• de privata pensionsfondernas massiva ackumulation av penningkapital och deras mer eller mindre ansvarsfulla investeringspolicy;

• demokratisering av de internationella finansiella institutionerna, först och främst Världsbanken, Internationella valutafonden IMF och Världshandelsorganisationen WTO.

A tribar – what is that? With this concept physicist Roger Penrose points to objects and figures which you can draw but not build. There are false links in tribars. There are contradictory and impossible elements. In many of his works the graphic artist Escher shows tribars [...] Money, for example, is a tribar, as euros and dollars are digital states which are moving and jumping with our hopes and fears, according to changes in our mindscape.
(Leena Krohn)

Ännu en fråga som berör de offentliga världsfinansernas problematik är förstås den om världspengar, en gemensam valuta för hela världen. Idén utvecklas bl.a. i John Maynard Keynes berömda memorandum om en internationell klareringsunion från år 1942. Keynes gav världsvalutan namnet bancor. Den skulle administreras av en världsbank och användas för att finansiera underskottet i handelsbalansen hos länder med sådana underskott (jfr Raffer & Singer, The Economic North-South Divide, kap. 1).

Digitaltekniken har emellertid radikalt förändrat betingelserna för diskussionen om världspengar och gett begreppet "offentliga världsfinanser" en ofrånkomlig teknologisk dimension. Digitaltekniken bidrar i dagens läge kraftigt till världsfinansernas patologiska snedvridning. Under den rådande pax americana och med de västliga regeringarnas goda minne tillåts digitaltekniken fortfarande utgöra de snabba klippens, bokföringsbedrägeriernas, penningtvättens, skattesmitandets, turbokapitalismens och den korporativt ledda finansglobaliseringens tysta förutsättning. Men med hjälp av digitaltekniken skulle mänskligheten otvivelaktigt också kunna ta några jättekliv i Keynes' fotspår emot upprättandet av ett transparent system för global makroekonomisk monetär och finansiell management. Digitaltekniken är kort sagt både en del av problemet och ett löfte om problemets lösning.

Jag vet ingenting som bättre belyser finansteknologins roll och betydelsen av en demokratisk finanskontroll än den franska journalisten Denis Roberts arbeten om Clearstream, ett numera tyskägt clearingföretag för internationell värdepappershandel. Men tyvärr är Clearstream-skandelen och Denis Robert så gott som okända i Finland. Jag skrev för ett par år sedan en presentation av två av Denis Roberts och Ernst Backes böcker om Clearstream.

Om Clearstream-skandalen

Fas I

Denis Robert & Ernest Backes: Révélations. Les Arènes. 2001.
Denis Robert: La boîte noire. Les Arènes. 2002.
Mikael Böök: Världens största tvättmaskin. Ny Tid 23/2002
Introduktion på svenska

Fas II

Denis Robert: La domination du monde (roman), 2006.
Denis Robert: Clearstream, l¨enquête, 2006.