22 September
2005
Mikas blogg
Mikas blogg |
|
| Börja med END! |
|
[1]
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
följande artikelblock
22 September
2005 Medborgarna i en demokrati ska inte påtvingas nya grundlagarInledning: Medborgarna i en demokrati ska inte påtvingas nya grundlagar. Här ska jag blogga nyheter, nya synpunkter och gamla sanningar. På en presskonferens utanför Bryssel erkände José Manuel Barroso igår, att det kommer att ta minst 2-3 år innan EU får en grundlag.
[1]
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
följande artikelblock
23 September
2005 Om att regera med internet
The Working Group on Internet Governance (WGIG) har gett ut sin
första rapport. Biblioteket (ordet, begreppet) nämns inte i rapporten.
Rapportens författare inser inte att internet förändrar styrningen av
staterna och samhällena, att styrningen inte kan fortsätta som tidigare
efter internets ankomst. "Internet governance is the development and application by Governments, the private sector and civil society, in their respective roles, of shared principles, norms, rules, decision-making procedures, and programmes that shape theJag föreslår att biblioteket uppfattas som en statsmakt vid sidan av regeringar, domstolar och lagstiftande församlingar. Av ett sådant synsätt följer en alternativ definition av internetstyrningen. Min definition av internetstyrning skulle se ut ungefär såhär "Internet governance is the development and application by the library of shared principles, norms, rules, decision-making procedures, and programmes that shape the evolution and use of the Internet."Jag tror inte att de problem som WGIG identifierar i den nuvarande internetstyrningen kan lösas inom hittillsvarande internationella samarbetsformer. Sålunda är USAs nuvarande monopol på administreringen av rotsystemet och dess filer förvisso problematiskt men det blir inte bättre av att överföra ansvaret för denna uppgift på ett interstatligt organ, eller på ett organ som är sammansatt av representanter för regeringarna, storbolagen och civilsamhället. Lösningen består som sagt i att låta biblioteket sköta styrningen av internet.
[1]
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
följande artikelblock
24 September
2005 "Vi borde ta ett internationellt grepp på skattepolitiken"Sony Kapoor i Stockholm
Pingströrelsens tidning Dagen rapporterade
medborgaraktivisten Sony Kapoors synpunkter på skatteflykt och
skatteparadis den 16.9. Också Svenska Dagbladet ägnade en artikel åt faktum, att skatteflykt tar mycket mer än biståndet ger. Hur? De transnationella företagen flyttar, via avancerade nätverk, sina pengar för att helt slippa betala skatt – eller åtminstone så lite som möjligt. Därför finns ett stort antal företag registrerade på till exempel Cayman Islands trots att de inte har någon reell verksamhet där. Forskaren Raymond Baker kallar skatteparadisen för kapitalismens akilleshäl.
[1]
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
följande artikelblock
25 September
2005 Planeta Porto AlegreAntonio Martins i Borgå
Antonio Martins1 redigerar webbsajten Planeta Porto Alegre, som är en bra källa till information om Världens sociala forum (World Social Forum). Världens sociala forum hölls första gången i Porto Alegre, huvudstad i den brasilianska delstaten Rio Grande do Sul, i januari år 2001. För närvarande föreberder Antonio Martins med flera (jag själv är förresten också med på ett hörn) WSF VI och WSF VII. WSF VI kommer att äga rum parallellt i tre städer, nämligen i Bamako (Mali), Caracas (Venezuela) och Karachi (Pakistan). Tidpunkten sammanfaller som vanligt ungefär med datum för Världens ekonomiska forum, som brukar hållas i Davos i Schweiz. På Världens ekonomiska forum sysslar deltagarna (tror jag, för jag deltar inte där) med att vidareutveckla och föreviga de nuvarande formerna av global kapitalism. Som stöd anlitar deltagarna där (som vanligen själva är storkapitalister) bland annat några filosofer, såsom finländaren Pekka Himanen.
Meningen med WSF är att möjliggöra en annorlunda värld, som inte nödvändigtvis är kapitalistisk. Filosoferna på WSF eftersträvar global demokrati, vilket vore någonting nytt och annorlunda. En global grundlag torde vara en förutsättning för global demokrati. "Land ska med lag byggas", som det så riktigt heter.
1. Den 8 september träffade jag
Antonio Martins i Borgå. En redaktör av Borgåbladet
var på plats och tog därvid ovanstående bild, som
jag har infogat här med hjälp av skannern CanoScan N670U och Xsane, ett linuxprogram för
inläsning av bilder.
[1]
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
följande artikelblock
04 October
2005 Turkiet som ett föredöme för den islamiska världen
Efter finalen på gårdagens utrikesministermöte tycks Turkiet ha kommit
ett steg närmare ett fullt EU-medlemskap. Jag är för ett upptagande av
Turkiet (liksom av varje annat land) i en demokratisk statsunion.
Problemet är att EU inte är någon demokratisk statsunion. Thousands of low-wage Asian laborers are traveling to Iraq to work for U.S. military contractors like First Kuwaiti and Prime Projects International in the läser jag i artikeln "Blood, Sweat & Tears: Asia’s Poor Build U.S. Bases in Iraq" från CorpWatch. Många av dessa sk TCNs ("third country nationals") i tjänst hos Halliburton m fl amerikanska bolag, torde emellertid vara, inte asiater, utan snarare (snart!) européer dvs ... turkar.
[1]
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
följande artikelblock
07 October
2005 Att tänka globalt och handla lokalt
Tänk globalt, handla lokalt. Vad betyder detta egentligen? "Att
tänka globalt" innebär, att ständigt hålla vissa globala mål - ett
slags grundlag - för ögonen. Vilka dessa mål är säger sentensen inte.
Man frågar sig här om det kan finnas några mål som är, eller kan bli, gemensamma för hela mänskligheten. "Det grundläggande draget i det feodala samhället - som klart och otvetydigt framträder, när man tränger bakom de juridiska formlerna och de ideologiska bindningarna - är det tributförhållande, i vilket befolkningens stora massa stod till den adliga och prästerliga överklassen" skriver Per Nyström i en uppsats om landskapslagarna (Historieskrivningens dilemma , 1974, s 64). När vi idag vill genomdriva globala skatter, först och främst en skatt på valutatransaktionerna (sk tobinskatt), hoppas vi för vår del kunna använda lagen och rätten som redskap i ett globalt samhällsbygge. Vad tributerna beträffar är förhållandet idag emellertid helt annorlunda än under de feodala förhållanden, som rådde under medeltiden. Tributens, skattens, funktion är inte längre utsugning av folket utan en demokratisk fördelning av världens rikedomar. Vi kräver alltså en tribut av överklassen och makthavarna i dagens värld: valutaskojarna, kapitalförvaltarna, finanskapitalisterna, oljeshejkerna och krigsbaronerna. Uppfattningen om skatter och skattepolitik som medel för att uppnå jämlikhet och rättvisa för folkets flertal har för övrigt stark förankring i Norden, närmare bestämt i våra nordiska välfärdssamhällen, vilka våra makthavare för närvarande är i färd med att bryta ner med hjälp av sina nya grundlagar, dvs GATS och TRIPS. GATS, General Agreement on Trade in Services, är tjänstehandelsavtalet, som ska göra alla offentliga tjänster privata. TRIPS, Trade-Related Intellectual Property Rights, är avtalet om privatisering och kapitalistisk förvaltning av mänsklighetens intellektuella egendom.
[1]
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
följande artikelblock
10 October
2005 Socialpolitik på vägen från Lissabon
Rubriken på denna anteckning är hämtad ur dagens Hufvudstadsblad, där
Johanna Westman skriver en tämligen informativ och rätt klok ledare
under densamma. "Ur finländskt perspektiv måste dels vård och allmännyttiga tjänster, dels penningspel lämnas utanför tjänstedirektivets ram." GATS-avtalet, som ju styr handeln med tjänster globalt (och som därmed i praktiken fungerar som ett slags grundlag i dagens värld), lämnar alla tolkningsmöjligheter öppna i definitionen av allmännyttiga tjänster. Sådana tjänster verkar överhuvudtaget inte längre att existera, med undantag för polis och militär (också dessa kan f.ö. privatiseras, som vi kan se i diverse militära konflikter där stor- och mindre makter ofta låter privata firmor ta hand om soldat- och säkerhetsinsatser). Ta t ex biblioteken. Här har vi en tjänst som man kunde tro att mer eller mindre universellt betraktas som allmännyttig. Icke desto mindre har ett tjugotal länder, bland dem USA, Japan och t o m ett nordiskt land, dvs Island, förklarat sig villiga att "öppna" sina biblioteks-, museums- och arkivsektorer för "liberalisering" i enlighet med GATS. Bl a Ruth Rikowski har dokumenterat hotet mot biblioteken från GATS och TRIPS. (Rikowski, Ruth: Globalisation, Information and Libraries, Chandos, Oxford 2005), Frågan om bibliotekens allmännyttighet kompliceras ytterligare när man beaktar, att de senaste decenniernas digitala revolution i grunden har förändrat betingelserna för biblioteksverksamheten. Biblioteken kan man fog klassas som"informationstjänster", men var står vi då i fråga om allmännyttigheten? Är alla informationstjänster allmännyttiga? Bibliotekens intresseorganisationer har för övrigt noterat detta problem, vilket framgår av EBLIDAs färska uttalande i denna sak. Biblioteken är bara ett, om än ett viktigt exempel på att uttrycket "allmännyttiga tjänster" idag kan te sig nog så luddigt ifall man inte försöker definiera exakt vad man menar med det. Vattenförsörjningen är ett annat mycket viktigt exempel. Det är för övrigt Europa, dvs EU-kommissionen som går i spetsen för privatiseringen av denna allmännyttiga tjänst. Anledningen är enkel: världens största privata vattenbolag är europeiska bolag. Finland har åtminstone tillsvidare inte vågat eller velat mucka emot EU:s privatiseringelinje på den här punkten. Sedan kan man ju fråga sig om vattenförsörjning och socialpolitik alls har med varandra att göra. Vilket när allt kommer omkring är en ganska underlig fråga. Ty vad kan vara mer socialt än kommunal vattenförsörjning? Det är bara det att så länge den fungerar som den ska, i kommunal regi, som i våra nordiska välfärdsländer, så är det ingen som lägger märke till vattenförsörjningens sociala aspekt. I Bolivien eller Ghana kan man däremot med lätthet konstatera att vattenförsörjningen är en mycket "socialpolitisk" fråga.
[1]
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
följande artikelblock
11 October
2005 Minns ni Dmitri Sklyarov?
Idag gläder jag mig åt att Heidi Hautala, som jag planerar att rösta på i In the wake of worldwide criticism, Adobe Systems agreed Monday [32 July 2001] to withdraw from a case charging a 27-year-old Russian programmer [Sklyarov] with violations of the controversial Digital Millennium Copyright Act [DCMA]
[1]
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
följande artikelblock
14 October
2005 IN HOC SIGNO VINCES?
Idag antecknar jag sanningen och endast sanningen (ur Johanna Westmans ledare i Hufvudstadsbladet): Sanningen är i alla fall den att vi inte på sikt kan räkna med att åtnjuta offentlig välfärd i fullt samma utsträckning som nu. IN HOC SIGNO VINCES? Som förklaring till uttrycket IN HOC SIGNO VINCES dvs "I detta tecken skall du segra" citerar jag Gustafs blog: Uttrycket In hoc signo vinces påstås härstamma från en uppenbarelse som kejsare Konstantin fick dagen innan ett stort slag år 312. På himmelen fick kejsaren en vision av ett kors omringat av orden In hoc signo vinces - i detta tecken ska du segra. Utan dröjsmål satte han genast igång med att utsmycka alla sina soldaters sköldar med kors och vann dagen därpå slaget mot en styrka fyra gånger hans egen. Segern anses vara en viktig vändpunkt för kristna tron då den gett utrymme för den religionsfrihet som instiftades år 313. Till minne av slaget uppfördes år 315 ett monument i Rom - Konstantinbågen, som fortfarande står kvar.
[1]
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
följande artikelblock
19 October
2005 Högern är aktiv i NATO-frågan
Gallupen om hur finländarna skulle ställa sig, ifall statsledningen
beslöt att ansluta Finland till NATO, är ett exempel på ökande
högeraktivitet. De minst sagt tvivelaktiga resultaten från
denna rent manipulativa enkät slogs upp som story nr 1 i så gott
som alla massmedier. |
|
Powered by COREBlog |
