Mikas blogg

Demonstration mot kriget i Irak, Helsingfors mars 2003
Börja med END!
Entries : Category [ bloggar ]
the media is the message (alternativt: the massage), skrev Marshall McLuhan. Är bloggen budskapet?

föregående artikelblock  1   2   [3]   4   5   6   7   8   9   10   11   12   13   14   15   följande artikelblock

07 October
2007

Filosofer och journalister verkar benägna att göra irrationell till ett modeord

Men vad menar de egentligen med det?
[bloggar] 

I dagens Hufvudstadsblad intervjuar vetenskapsjournalisten Erik Wahlström fd professorn i filosofi vid Åbo Akademi, Lars Hertzberg, som ger sin syn på bakgrunden till den nya filosofiportalen på webben.

Kudos till båda. Kudos (fr. grek. κύδος kydos), som är ett ett annat ord för komplimang, har nästan blivit ett modeord bland intellektuella (i Gramscis vida mening av detta senare ord) på nätet. Åtminstone bland de som skriver på engelska.

"En medietrendig filosofi är en inre motsägelse", påpekas det i intervjun och då minns man med ett välbehag som bara skadeglädjen kan åstadkomma den trendige filosofen Sairaksinen i Leena Krohns satiriska roman Dolcemorte (Fazi editori, Roma 2007).

Filosofen Sairaksinen företer nämligen vissa likheter med en eller annan så kallad turha julkkis (fr. fi. turha, onödig el. fåfäng ; julkkis, kändis ) i kvällstidningarna.

Som avslutning på intervjun fäller den vördnadsbjudande Hertzberg ett par omdömen om universitetet:

Utan universitetet skulle internet inte finnas, säger Hertzberg.

Det där skulle man nog nästan kunna hålla med honom om. Om man dessutom påpekar, att universitetet för sin del knappast skulle finnas ifall inte de där snubbarna i Platons akademi hade grundlagt det, ja då kunde man med en enkel syllogism sluta sig till att utan filosofi skulle inte heller internet finnas. Quod erat demonstrandum.

Vad är då filosofi? Jo, filosofi är det reflekterande förnuftet som älskar sig självt. Ty det reflekterande förnuftet kan under vissa gynnsamma omständigheter utvecklas till vishet. Och filosofi betyder som alla vet, kärlek till visdomen.

Så långt allt väl. Men sedan tillägger Hertzberg:
Universitetet är en irrationell institution som samlar folk från alla länder och samhällsklasser för att göra vissa noga definierade saker.

Här inträffar någonting märkligt: den gamle filosofen blir plötsligt barn på nytt. Han kastar av sig alla akademiska kåpor för att utbrista i en hyllning till dårskapen och de glada upptågen. Låt oss vara irrationella, kort sagt heltokiga!

Och visst kan det vara klokt att göra så. Ty vem har sagt att visheten måste vara gammal, grå och allvarstyngd? Flera andra berömda tänkare, bl.a. den på sin tid välkände europeiske författare som kallades Erasmus från Rotterdam, har faktiskt också prisat ungdomens dårskap.


Men nog är det ju å andra sidan att ta i, dvs att överdriva, när en filosof kallar universitetet för "en irrationell institution". Irrationell i förhållande till vad, kan man fråga sig. Och svaret ger sig nästan av sig självt. Ty universitetet är faktiskt irrationellt utifrån det tänkesätt, som dominerar vår värld och vår tillvaro. Jag avser naturligtvis det dominerande ekonomiska tänkesättet. Universitet kan så att säga inte subsumeras under kapitalismens logik. Det går inte att göra universitetet omedelbart lönsamt. Universitetets värde kan inte mätas i pengar. Universitetet måste därför få behålla lite frihet och glädje. An die Freude (Till Glädjen) skulle det kunna stå skrivet med stora stora bokstäver på Porthanias eller Gadolinias kapitäl. (Porthania har visserligen inget; kapitälen rationaliserades ju bort i och med funktionalismens genombrott i arkitekturen.)

Men till saken. Saken är den, att det nog ändå kan vara skäl att akta sig för att göra "irrationell" till ett modeord.

Kan inte filosoferna hjälpa till med att vända upp och ner på marknadsfundamentalismen utan att förfalla till romantiskt tjafs och akademiskt självplågeri! Om till och med filosoferna är irrationella, vem ska då gå vidare med förnuftet i behåll?

För inte så länge sedan fördes i den irriterande veckoblaskan Ny Tid, som jag aldrig försummar att läsa och förarga mig på, en underlig debatt. Den började med att ett generalangrepp på Förnuftet av en ung sydsvensk sociolog vid namn Johannes Tabermann. Sedan fortsatte andra, däribland professor Hertzberg och undertecknad, att diskutera huruvida det är klokt att vara tokig eller inte.

Denna debatt har tydligen satt sina spår. I senaste nummer uttrycker sig Ny Tids chefredaktör Patsy Nakell nämligen så här:

"Burmas munkar var allt annat än fredsälskande och passiva - såsom buddhismen felaktigt framställs i väst - i sin konfrontation med regimens beväpnade soldater. De var förbannade, okuvliga, irrationella".

Jo jag tackar.

Burmas munkar var säkert förbannade och modiga intill okuvlighet. Men kom inte och påstå att de hade mist förståndet! Problemet i denna burmesiska tragedi är ju att munkarnas filosofiska vishet kom till korta i den politiska verkligheten. Munkarna var alltså nog så förnuftiga, rationella, men ändå inte förnuftiga och rationella nog. De var revoltens moraliska ledare (överlägsna i fråga om moraliskt förnuft) men rörelsen saknade dessvärre en effektiv politisk ledning och kunde därför krossas med militärmakt. Hade rörelsen haft en förnuftig politisk ledning, ja då hade folket varit bättre organiserat och antagligen lyckats störta diktaturen.


föregående artikelblock  1   2   [3]   4   5   6   7   8   9   10   11   12   13   14   15   följande artikelblock

11 October
2007

Sadankomitean epäröivä jäsen

[bloggar] 

Amerikkalaisjournalisti Seymour Hersch, britittitutkija Paul Rogers, kanadalaistutkija Michael Chossudovsky ja monet muut maailman asioita tarkkailevat ihmiset pelkäävät USA:n ja/tai Israelin liittolaisineen (mm. NATO-maat eli EU-maat [1]) hyökkäävän Iraniin.

Varoitukset suunnitteilla olevasta Irania vastaan kohdistetusta mahdollisesta iskusta ovat myös saaneet julkisuutta niin valtalehdistössä kuin enemmän tai vähemmän marginaalisissa julkaisuissa.

Toisin sanoen uhka on melko laajasti tiedostettu ja sekin pelko piilee jossain takaraivoissamme, että USA tulisi käyttämään ydinaseita Iranissa, koska:

"USA, kuten muutkin ydinasevallat, valmistautuu uudistamaan sekä ydinkärkensä että niiden kantolaitteet. Maiden doktriinit on jo pitkälti uudistettu siten, että ydinasetta voidaan käyttää myös kaikkien epäiltyjen joukkotuhoaseiden tuhoamiseen, ennakoivana iskuna ja myös iskussa sellaiseen maahan, jolla ei ole ydinasetta itsellään. Aseita aiotaan vähentää samalla kun ne modernisoidaan." (J. Ellisaari: USA romuttamassa ydinsulkusopimuksen)

Miksi olemme hiljaa, missä rauhanliike viipyy?

Eurooppa on kreikkalainen nimi. Eurooppa, jonka "puolustus" perustuu ydinaseisiin on kreikaksi sanottuna dystopia. Ja Eurooppa, joka syyllistyy hyökkäykseen Irania vastaan olisi lopullinen katastrofi.

Miten potkaista END jälleen liikkelle?

Ranskalaisten gaullistien, brittiläisten imperialistien, venäläisten stalinistien ja kakkien keskivertodiplomaattien kauhuksi END (European Nuclear Disarmament) esitti v. 1980 tunnuksen ydinaseeton Eurooppa Atlantista Uraliin. Tämä utopia on ajankohtaisempi kuin koskaan aikaisemmin.

Mikael Böök
Sadankomitean epäröivä jäsen

_________
[1] Kaikki EU-maat eivät kuulu NATO:on. Mutta kantaako enää yhdenkään EU-maan ulkoministeri Sadankomitean merkkiä rinnassaan?


föregående artikelblock  1   2   [3]   4   5   6   7   8   9   10   11   12   13   14   15   följande artikelblock

14 October
2007

Epäröivä Sadankomitean jäsen (2)

[bloggar] 



1.

Eräs ystäväni huomautti: Immanuel Wallersteinin mielestä Yhdysvallat on taantuva valta, joka ei uskalla hyökätä Iraniin, hänestä mahdoton ajatus.

Tutustuin tunnetun ja arvostetun tutkijan kirjoitukseen "Bush's Headlong Rush Into Iran?". Tässä viime helmikuussa kirjoitetussa artikkelissaan Wallerstein kutsuu USA:n sodanvalmisteluja sapelinkalisteluksi.

Wallerstein toteaa myös, ettei juuri kukaan USA:ssa tai USA:n ulkopuolella tukisi iskua Iraniin. Niin eläkkeellä kuin palveluksessa olevat korkeat amerikkalaiset sotilashenkilöt ovat ilmaisseet vastustavansa iskua Iraniin ja lehdissä on jopa (ensimmäistä kertaa Wallersteinin elinaikana) liikkunut huhuja sotilaskaappauksen mahdollisuudesta (mikäli Bush ja Cheney kuitenkin päättäisivät iskeä Iraniin), Wallerstein toteaa.

Vaikka Wallerstein tässä artikkelissaan välttää selkeää kannanottoa kysymykseen onko isku odotettavissa vai ei, voitaneen kuitenkin sanoa, että hän kallistuu ystäväni maainitseman näkemyksen kannalle, jonka mukaan iskua ei olisi tulossa "koska se on mahdoton ajatus".

Sopii kuitenkin kysyä missä määrin joidenkin oletettavasti rationaalisesti ajattelevien poliittisten johtaijen - tässä tapauksessa siis Bushin ja Cheney'n! - tekemät päätökset todellisuudessa ohjaavat maailman menoa.

Wallerstein olettaa, että 1) jos Iraniin isketään, se tapahtuu Bushin ja Cheneyn päätöksestä, ja 2) ynnätessään iskun aiheuttamia kustannuksia ja siitä saatavaa hyötyä, he päätyvät luopumaan iskusta.

Tällaisen rationalistisen päätösteorian rajoituksia on pohtinut mm. Graham Allison teoksessaan The Essence of Decision.

Todellisuudessa tilanne on monin verroin monimutkaisempi kuin rationalistinen päätösteoria olettaa, kuten esim. Allisonin tutkimus Kuuban ohjuskriisistä (1961) osoittaa.



2.

1980-luvun European Nuclear Disarmament eli END-liike lähti olettamuksesta, että kylmän sodan kaksi osapuolta muodostivat yhdessä omalakisen, keskinäiseen tuhoon tuomitun järjestelmän, jonka E.P. Thompson kuvasi sanalla 'eksterminismi'. Tämä olettamus oli tavallaan rationaalisen päätösteorian vastakohta. Sen mukaan maailman kehitystä ohjaavat "järkevien" päätöksentekijöiden sijasta maailman järjestelmän irrationaaliset kehitystendenssit.

END-liikkeen näkemys oli lähellä historiallista materialismia tai, kuten E.P.Thompsonin tapauksessa, biologista systeemiteoriaa (Thompson viittasi esim. Gregory Batesonin teoksiin).

Kylmän sodan kilpavarustelun oloissa ja keskinäisen varman tuhon (Mutual Assured Destruction) vaaran vallitessa, jouduimme myös pohtimaan mitä tulevat historijoitsijat voisivat sanoa mahdollisen ydinsodan jälkeen. Päädyttiinkö ydinsotaan johtajien "rationaalisten" päätösten takia vai jostain muusta syystä? Kuka pystyisi ylipäätänsä ydinsodan jälkeen selvittämään ydinsodan syitä ? - Vertaa keskusteluja dinosaurien katoamisesta ja myös uhkaavasta ilmastonmuutoksesta.



3.

Nyt ei ole syytä luottaa liikaa Bushin ja Cheneyn järkevyyteen. Silloin kuin sapeleita on kalisteltu, silloin niitä on pian myös käytetty. Nyt tarvitaan jatkoa END-liikkeelle.

'Yinaseeton vyöhyke Puolasta Portugaliin' oli END-liikkeen ehkä käytetyin ja tärkein vallitsevan poliittisen järjestelmän vastainen iskulause, koska se yhdisti Euroopan kansalaisia yli silloisten blokkien rajojen, ts. rautaesiriipun molemmin puolin.

Neuvostoliiton luhistumisen jälkeen ja EU laajennuttua 'Portugalista Puolaan' END-liikkeen tunnuksen usein kuultu vaihtoehtoinen muoto, eli 'ydinaseeton vyöhyke Atlantista Uraaliin', on asiallisempi. Ja ydinaseet ovat edelleen keskeisessä asemassa, sillä Euroopan ydinaseriisunta ei koskaan tapahtunut. Eurooppalaisten tulee vaatia yksipuolista ydinaseriisuntaa Englannilta, Ranskalta ja Venäjältä. Olof Palmen aikainen Ruotsi antoi historiallisen esimerkin, jota muiden tulee vihdoin seurata. Ydinasettomuudesta on tultava eurooppalaisuuden ehto.

Mutta ydinaseettomuus ei riitä. Ns. rauhallisen ydinvoiman käytön laajentuminen on myös estettävä. Emme halua, että Eurooppaan tai Venäjälle rakennetaan uusia ydinreaktoreita, että täällä louhitaan uraania ja että tänne haudataan korkea-aktiivisia ydinjätteitä. Ydinvoima ei ole halpa, ei puhdas, ei turvallinen eikä kestävä tapa tuottaa energiaa. Ydinvoimalla ei ympäristöä säästetä eikä ilmastomuutosta pysäytetä. (1)

________



ALAVIITE:

(1) Vrt. Hall, Wayne: NUCLEAR DISARMAMENT AND THE CLIMATE CHANGE MOVEMENT: MUST WE BE COMPETITORS? A paper delivered at the 2nd Rhodes Antinuclear Festival held from September 25-29, 2007 http://www.enouranois.gr/english/antinuclear/indexenglish3.htm
Esimerkiksi Helsingissä vajaan kuukauden päästä (9.-11.11.) pidettävä Naiset atomivoimaa vastaan-ryhmän järjestämä eurooppalainen ydinvoimakriittinen konferenssi tarjoaa mielestäni mahdollisuuden keskustella siitä miten ydinaseita ja ydinvoiman lisärakentamista vastustavat liikkeet ja ilmastonmuutosta estämään pyrkivät liikkeet voivat toimia yhdessä. Konferenssikutsu ja konferenssin ohjelma, kts. http://www.naisetrauhanpuolesta.org/


föregående artikelblock  1   2   [3]   4   5   6   7   8   9   10   11   12   13   14   15   följande artikelblock

28 October
2007

Mer eller mindre smarta intelligensbegrepp

Med anledning av ett referat i Helsingin Sanomat häromdagen
[bloggar] 

[...]

Sluta moralisera vill jag inte och kan jag inte heller, även om jag skulle vilja. Moral är inte ogräs, som vi skall försöka rensa ut med hjälp av vetenskap.

Ja, det är din plikt att hålla dig till vad du vet eller tror dig veta. Jag menar alltså inte att t.ex. genetiska skillnader mellan kenyaner och kineser bör förnekas eller ens förtigas, ifall de bevisligen går att påvisa.

Men intelligens är ett ord med stark värdeladdning. Det är det du i din tur tycks vilja förneka.

Vad betyder ordet intelligens? Vilken mening har detta ord? Människor har gjort sig olika uppfattningar, dvs intelligensbegrepp. Du tycks ha fastnat för ett visst begrepp, som har konstruerats på basen av genetisk forskning, psykologiska test, statistik mm. Det kan vara intressant och kanske också viktigt för oss att få ta del av resultaten från sådan forskning. Begreppskonstruktörer och forskare borde ändå inse sina begränsningar. På 1920- och 1930-talet gällde rasbiologin i utbredda akademiska forskarkretsar för att vara högsta form av vetenskap , vilket fick förskräckliga följder t.ex. i form av lagstiftning om tvångssteriliseringar. Jag vill och kan inte sluta moralisera över forskare och vetenskapsmän som är alltför säkra på sina begrepp och sina saker.

För övrigt har jag som ett led i min egen forskning försökt studera Dunbar, Robin: ”The social brain hypothesis”. Evolutionary Anthropology 6: 178-190 så att det knakat i min gamla humanisthjärna. Härvid har jag erinrat mig G.H. von Wrights formulering: "På frågan, vad det är att ha tankefömåga, kunde man svara så här: Det är att kunna leva som en medlem i en mänsklig gemenskap, att tillägna sig de handlingsmönster och delta i de institutioner, som människan under historiens gång utvecklat och bland vilka språket är den viktigaste". (Ur Humanismen som livshållning, 1978.)

Det som von Wright här kallar tankeförmåga är ett alternativt intelligensbegrepp. Och Dunbars "sociala hjärna" kallas i sin tur för "machiavellisk intelligens" - där har vi ytterligare ett smart intelligensbegrepp!

I skrivande stund har jag inte tillgång till referatet i Hesari, som jag reagerade emot. Om jag minns rätt säger du också - enligt Hesaris referat - att skillnaderna i utvecklingsnivå mellan världsdelarna åtminstone till en del beror på skillnader i intelligenskvot, vad dessa skillnader nu sedan anses mäta. Det tror jag för min del inte på. Den som försöker förklara världshistoriens förlopp med utgångspunkt i intelligensmätningar förtjänar nog närmast att bli utskrattad. Tala om positivism och vetenskaplig reduktionism!

I inledningen till sin bok om vete, vapen och virus (Guns, Germs and Steel, 1998) samtalar Jared Diamond under en strandpromenad med lokalpolitikern Yali i Nya Guinea. "Why is it that you white people developed so much cargo and brought it to New Guinea, but we black people had little cargo of our own?", frågar Yali sin samtalspartner. Diamond tog denna fråga till utgångspunkt för sin genomgång av allas vår historia under de senaste 13.000 åren. Jag finner Diamonds framställning övertygande och noterar med tacksamhet, att han inte faller tillbaka på rasteorier och skillnader i "intelligens". "He [Yali] and I both knew perfectly well that the New Guineans are on the average at least as smart as Europeans", skriver Diamond.

[...]

Hälsningar,

- Mika


föregående artikelblock  1   2   [3]   4   5   6   7   8   9   10   11   12   13   14   15   följande artikelblock

04 November
2007

Mer eller mindre smarta intelligensbegrepp (2)

Kan grönsaker vara intelligentare än människor?
[bloggar] 

Idag mottog jag följande i ett epostmeddelande från min sambo:


Date: November 4, 2007 1:53:15 PM GMT+02:00
Subject: Smarty Plants: Inside the World's Only Plant-Intelligence Lab
Source: Wired Top Stories
Author: Nicole Martinelli

The International Laboratory of Plant Neurobiology is the world's
only laboratory dedicated to plant intelligence. No, it's not a Read more…
Växter är smarta. De växer, anpassar sig och mår bra och detta utan att drabbas av neuroser. Intelligens handlar inte enbart om att ha en hjärna. Allt fler forskningsresultat tyder på att växter har mycket att lära oss människor i såpass olika områden som robotik och telekommunikation. International Laboratory of Plant Neurobiology(LINV) håller t ex på att ta fram en växtinspirerad robot for Europeiska rymdorganisationen ESA.

Min sambo anser att växtriket faktiskt är intelligentare än människosläktet trots att man inte kan utföra t ex Binet's test på enskilda plantor. Själv förhåller jag mig skeptiskt. Jag finner att vi människor förblir hänvisade till våra specifika mänskliga former av intelligens för att klara av våra (självförvållade) neuroser och nedrustningsproblem.

Kiitos teille ystäväni piirikunnan tiedeseurassa
tästä vaatimattomasta hautapatsaasta
pyrin kahdesti arvoisan seuranne jäseneksi ja tulin evätyksi
mutta kun pieni kirjaseni kasvien älykkyydestä alkoi herättää huomiota
te melkein pakotitte minut jäseneksenne
- Edgar Lee Masters, Spoon River Anthology (citerad ur minnet av min sambo)


föregående artikelblock  1   2   [3]   4   5   6   7   8   9   10   11   12   13   14   15   följande artikelblock

10 November
2007

Känn dig själv!

[bloggar] 

Aktuella anteckningar och reflexioner på ett gammalt tema



Pekka-Eric Auvinens ansikte på fotot från senaste sommar, som publicerades i gårdagens Ilta-Sanomat, påminner mig om en rysk författare. Eller en rollinnehavare i en film av Tarkovskij. Jag vet inte varför jag tycker mig känna igen någonting ryskt - och samtidigt europeiskt - i detta ansikte. Vad jag ser i mina drömmar vet jag inte. Det jag ser i vaket tillstånd kan jag också bara ana att jag vet någonting om.

§

Ioannis Capodistrias, det moderna Greklands första statschef (1828-31) verkade som ambassadör för tsar Alexander i Schweiz och på Wienkongressen. Var Ryssland mer europeiskt då än det är nu? Skulle Putin kunna utse låt oss säga Michel Rocard till sitt ombud i Europa? Ja, nog kunde han han väl göra det. Men skulle EU godta arrangemanget?

§

Idag 10 november 2007 kan noteras att Michel Rocard, Frankrikes premiärminister mellan 1988 och 1991, har undertecknat Appeal to All Europeans To Prevent War Against Iran . - Vänligen sprid appellen till pressen och media. Uppmana din riksdagsman, din favortitförfattare m.fl. att signera appellen.

§

Sylvia Bjons ledare i Hbl 8.11. tog upp en viktig aspekt - nihilismen. Av en artikel av samma redaktör med rubriken "Mördaren har fans på nätet" (Hbl 9.11.2007) framgår, att Auvinen fascinerades av Pentti Linkolas åsikter; i artikeln ingår också några några kommentarer av Linkola själv.
Själv uppfattar jag Auvinen som en terrorist och följaktligen dådet som ett terrordåd. Nihilism och beundran för Linkola motsvarar också Auvinens egen förklaring och krigsförklaring (mot mänskligheten) på nätet.
Var och en som läst sin Dostojevskij torde utan svårighet känna igen kopplingen nihilism-terrorism.
- "Att skjuta några skolkamrater är en mycket underlig koppling", säger å sin sida Linkola till Hbl. Ja, visst är Auvinens gärning svårbegriplig!
Det gäller att tänka vidare och försöka gå djupare.

§

" Hatets fågel kläcker fram medlidandets kyckling. Den dynamiska kraften hos Multatuli heter hat, precis som hos Swift och Gogol och Mark Twain, ett passionerat, hederligt hat. Det är hederligt att hata Torrboll, och Multatuli hatade honom. Det är hederligt att hata fega klerker, och Multatuli hatade alla fega ämbetsmän. Ibland är det till och med hederligt och nödvändigt att hata samhället, som Swift, eller att hata hela mänskligheten, som Voltaire ofta gjorde"
skrev D.H.Lawrence i sitt förord till Max Havelaar.

§

Efter mitt föredrag på TEP-klubben [2006?] pratade jag en stund med en ung man, som berättade att han samlar på dokument om 9/11, för den händelse att internet körs ned. Sådana farhågor har vi lite till mans. Tidigare har jag refererat till vad Al Gore sade i oktober 2005:
"We must ensure that the Internet remains open and accessible to all citizens without any limitation on the ability of individuals to choose the content they wish regardless of the Internet service provider they use to connect to the Worldwide Web. We cannot take this future for granted. We must be prepared to fight for it because some of the same forces of corporate consolidation and control that have distorted the television marketplace have an interest in controlling the Internet marketplace as well. Far too much is at stake to ever allow that to happen".
Ta kontakt med rättslärda, fråga dem på vilken laglig grund internet vilar. Har vi en internetlag, som stipulerar att internet ska finnas och vara tillgängligt för allmänheten? Enligt Finlands bibliotekslag [1998] bör
" Biblioteksväsendet [...] också arbeta för att virtuella och interaktiva nättjänster samt deras kulturrelaterade innehåll utvecklas."
Det här låter ju som internet. Men det är inte nödvändigtvis internet som avses. "Virtuell" är ett av samtidens luddigaste begrepp. "Interaktiva nättjänster" kan också betyda mobila telefontjänster. Varför nämns internet inte uttryckligen?
Internet är inte vilken som helst interaktiv virtuell nättjänst! Jag skulle vilja kalla våra lagstiftare och tjänstemän fega och stupida. Jag hatar dem med Multatulis hat!
Men att jaga upp sig vid morgonkaffet hjälper inte. Dessutom är och förblir många av mina mina vänner lika oförstående, lika stockdumma inför internet, som statsråden. Jag måste förlåta dem.
Den gröna riksdagsmannen Jyrki Kasvi vill säkert driva frågan, medverka aktivt till att samhället besluter sig för att göra internet bestående. Kasvi hör till det fåtal riksdagsmän och -kvinnor som visar intresse för saken.
911-diskussionen med medlemmarna av TEP (Teknikka Elämää Palvelemaan - Tekniken i livets tjänst) var inte speciellt givande, vilket säkert också (eller främst?) berodde på mig, inledaren. På sista tiden har jag inte aktivt följt med den sk. sanningsrörelsens utveckling. Följaktligen har mitt eget tänkande om 911 stagnerat. Det var i alla fall uppfriskande att få disputera med Mikko Lampi och de andra om Steven E. Jones' sprängningshypotes. Lampi sade sig vara (och är säkerligen) expert på byggnadstekniska säkerhetsfrågor, och är dessutom intresserad av krigshistoria. Han tillbakavisade alla Jones' 13 argument - och mera därtill.
911-diskussionerna har småningom ritualiserats. Höjdpunkten i ritualen utgörs av videoklippet, som visar hur WTC 7 på några sekunder sjunker i sitt eget fotspår.
Das Prinzip Hoffnung.

§

"Das Prinzip Hoffnung" - Hoppets princip - är titeln på Ernst Blochs trebandsverk, skrivet under andra världskriget, om dagdrömmar, utopier och framtider. Gamla studiekamraten (i Nordiska sommaruniversitetet) Christer Persson har översatt verket i dess helhet och mera därtill till svenska och lagt ut det på nätet - en kulturgärning så god som någon! (http://home.swipnet.se/bloch/Bloch/)
Nå, tilläggas bör, att vi fredsfostrare - Pauline, Löcke, Thomas, Helena Kekkonen med flera - också måste våga ta ställning till världspolitikens dagsfrågor. Nu har det definitivt blivit dags att ta avstånd från "kriget mot terrorismen". Europa måste överge detta "krig", som i sig själv redan bildar en lång kedja av terrorhandlingar, och som varje dag sår frön till ytterligare vålds- och skräckdåd.
Bland reportagen från Pekka-Eric Auvinens terroristdåd i skolan i Jokela läser vi också följande (Hbl 9.11.2007):
"Självmordsattacken i Afghanistan i tisdags krävde 75 dödsoffer varav 59 var barn. Det här uppgav en representant för landets undervisningsministerium för nyhetsbyrån AFP på fredagen. Självmordbombaren utlöste sin sprängladdning utanför en sockerfabrik i provinsen Baghlan i norra Afghanistan på tisdagen. Attacken genomfördes då en delegation med parlamentariker besökte fabriken. Skoleleverna och deras lärare var på plats för att följa med evenemanget. Eleverna var i åldern 8-18 år. Fem lärare dödades. Bland dödsoffrens fanns också parlamentariker och livvakter. FNB"
Kan - vågar - vi se "kopplingen"?
Auvinens dåd var ingalunda berättigat; han gjorde sig skyldig till svåra brott , dvs överlagt mord på åtta medmänniskor. Dessutom planerade han ju att mörda många fler genom att tända eld på skolbyggnaden.
Men Auvinens hat var och är delvis berättigat. Det är vår plikt att vända detta hat, inte mot samhället, utan mot samhällslögnerna. En av dessa samhällslögner är "kriget mot terrorismen". Vi bör som sagt vägra delta i detta nyimperialistiska rövartåg, som leds av USAs nuvarande regering. Situationen påminner tyvärr om 1930-talet. Politikerna och opinionsbildarna lyckades inte heller då ta sig i kragen i tid - några få "fredfostrare" gjorde det visserligen, men de var alldeles för få.
Skolundervisningen i Finlands skolor borde då, på 1930-talet, ha präglats av en antifascistisk och antinazistisk hållning. Tolstoj och Gandhi borde ha lyfts fram som föredömen.
Det är blott alltför lätt att vara efterklok! Att vara klok i dag är betydligt svårare.
Ett villkor för att förstå nutiden är erkännandet, att mänskligheten alltsedan 6 och 9 augusti 1945 lever under en speciell och ny form av andlig terror. Med kärnvapnen sammanhänger också en grundläggande samhällslögn. Kärnvapnen utgör som sådana - deras blotta existens innebär - "brott mot mänskligheten". Ändå tillåter "vi" dem genom att hänskjuta frågan till "våra" representanter, ja, ofta till våra folkvalda representanter. T.ex. Tony Blair, som vid senaste årsskifte genomdrev en modernisering av Storbritanniens ubåtsbaserade Tridentmissiler. Samme Blair, som ljög så grovt om Saddams kärnvapen och därmed "rättfärdigade" angreppskriget mot och ockupationen av Irak.
"Vi" borde kräva att Blair ställs inför en internationell domstol, anklagad för brott mot mänskligheten. Men "vi" gör faktiskt raka motsatsen.
Hösten 2003 utnämndes Blair till hedersordförande i... Socialistiska Internationalen!
Ifall Pekka-Eric Auvinen redan i skolan fått uppleva, att han är på väg att bli medborgare i ett EU som i sin tur ur på väg att göra sig av med kärnvapnen och bädda för EN ANNORLUNDA VÄRLD (jfr mottot för Världens sociala forum), hade han då förfallit till nihilism och ekofascism?
Kanhända.
"Känn dig själv!"

§

Tre månader efter arresteringen fyllde Altiero Spinelli 20. På gamla dar författade Spinelli sin självbiografi. Första delen av detta oavslutade verk kallade han Io, Ulisse.

Jag, Odyssevs.

Ernst Bloch:
Odysseus dog inte på Ithaka, han for vidare till den obebodda världen
Enligt denna version är det inte ens säkert att han återvänder till Ithaka, han fortsätter ut i världen, ut i det okända, förvandlar sitt dittillsvarande öde till uppgift för sin karaktär. Denna förvånande vändning uppträder i Divina Commedia (Inf. XXVI, v. 79-142); den motsträvige martyren försätts i en på intet sätt motsträvig äventyrlighet, ja, förvandlas till en havs-Faust. Vergilius frågar den av lågor omvärvde hur hans jordeliv slutade, och Odysseus svarar att han inte fått ro sedan han skildes från Kirke, vare sig tillgivenheten för sonen eller vördnaden för den åldrade fadern, inte ens kärleken till Penelope, räckte till för att betvinga honom:
    Inte utplånade de min otåliga längtan
    Att skåda världen och undersöka allt
    Av gott och skuld som människan där har
På nytt kastade sig Odysseus i skeppet tillsammans med en skara matroser; med seglen fyrkantsbrassade färdades de för en härlig bris ut på öppna havet, till Afrikas kust, till Spanien, till Herkules stoder, den gamla världens gamla gräns. Så långt kommen, fastän han själv blivit gammal och tung, manade han matroserna till den djärvaste färden av alla - mot ett besannandets och överflödets Ithaka:
    [1203]Hör mig, o bröder, mina djärva skaror,
    Som långt mot väster vågat denna färd
    Sätt åter segel, styr mot nya faror,
    Så länge kroppen är sitt sovel värd
    Den korta tid som återstår av livet
    Följ solen mot en obefolkad värld
    (Diretro al Sol, del mondo senza gente).
    Betänk vartill er detta liv blev givet:
    Ej för att grubbla såsom boskap, nej,
    För att mot vetenskap och dygd ta steget
    (Considerate la vostra semenza:
    Fatti non foste a viver come bruti
    Ma per seguir virtute e conoscenza).
    Jfr http://home.swipnet.se/bloch/Bloch/textmapp/bloch31.html



§

Intervju i Hbl 10.11.2007 av Sanna Karlsson.
Du är mångaktivist med bland annat Attac, biblioteken, World Social Forum, lokalaktivism bland annat mot EOn : Vad är just nu den fråga som engagerar dig mest?
Atomfrågorna. Någonstans i mitt bakhuvud ljuder schlagern We'll Meet Again från "Dr. Strangelove or: How I Learned to Stop Worrying and Love the Bomb", en film från mitten av 1960-talet då jag var ung. Och nyligen vaknade jag till medvetande om att inte mindre än tre nya kärnkraftverk planeras på den ort där jag är - eller kommer att vara - bosatt när Pernå och Lovisa fusioneras. Alltså Lovisa. Tillsammans med Philip Dragoumis gjorde jag förresten nyligen själv en liten film där jag efterlyser en nyutgåva av END, åttiotalets europeiska fredsrörelse. Filmen heter "Altiero Spinelli and the European Constitution". Man kan titta på den via YouTube.
Du engagerar dig både lokalt och globalt: finns det något som förenar de olika engagemangen?
Ja, massor. Och särskilt då biblioteket. Jag tror att biblioteket är världens mest kosmopolitiska inrättning. Dessutom är det utomeuropeiskt, det var ju de gamla sumererna som uppfann biblioteket i Tvåflodslandet (nuvarande Irak) , som vi, dvs Västerlandet, just nu är i full färd med att förstöra. Atomfrågorna är naturligtvis också både lokala och globala, från Pyttis till Palestina. Krigshotet - eventuellt atomkrigshotet - är överhängande i Mellanöstern. Israel har redan atomvapen, Iran håller kanske på att skaffa sig dem, osv.
Vad anser du att är det viktigaste med World Social Forumen?
Hoppet om global demokrati. WSF visar ju att ett globalt samhälle håller på att uppstå.
Hur orkar du vara så aktiv?
Om jag lyckas vara aktiv så är det antagligen tack vare mina gymnastiklärare i Norsen, som hjälpte mig att bygga upp min fysik, och min sambo med flera, som ifrågasätter vad jag säger, så att tankarna hålls igång.
Och förstås den obligatoriska: Hur firar du?
Inte så värst men nog en del ändå. Jag har bjudit in mina musikaliska vänner från fordomdags. Vi ska spela och sjunga litet tillsammans, hoppas jag.
10.11.2007


föregående artikelblock  1   2   [3]   4   5   6   7   8   9   10   11   12   13   14   15   följande artikelblock

12 November
2007

Känn dig själv! (2)

[bloggar] 

- Odio gli indifferenti - jag hatar de likgiltiga, sade Gramsci.

- Men hellre då total världsfrånvändhet än mord, vill man spontant tillägga i fallet Auvinen.

- Ja, men människans utveckling skall väl innebära att hon lär sig bemästra sina hatkänslor?

§

Auvinen klassade sig själv som terrorist. Det tycker jag vi bör ge honom rätt i.

§

- Mahatma Gandi var 1900-talet största politiker. Med detta vill jag ha sagt, att en politikers storhet står att finna i hans/hennes bidrag till människoblivandet, varvid politiken uppfattas som en process av inlärning och kommunikation.

Men Gandhi hyste tydligen en del teknikfientliga åsikter, som jag i så fall inte delar.

Jag avser inte hans uttalanden mot atombomstillverkningen. På den punkten har vi västerlänningar liksom även Gandhis egna landsmän ännu mycket att lära.

Däremot är jag tveksam beträffande hans fasthållande vid den teknik, som används av samhällets minst bemedlade.

Hur skulle Gandhi ha ställt sig till internet? Det är en onödig fråga för det kan ingen veta. Själv är jag övertygad om att internet är oundgängligt för den vidare utvecklingen.


föregående artikelblock  1   2   [3]   4   5   6   7   8   9   10   11   12   13   14   15   följande artikelblock

14 November
2007

Till en ångestfylld journalist

[bloggar] 

Du försöker begripa faktum: att de mäktiga är beredda att iscensätta släktets förintelse ifall de berövas sin makt.

Din ångest är befogad. Tack för att låta dina ångest komma ut som journalistiska produkter när resten av din yrkeskår tiger.


föregående artikelblock  1   2   [3]   4   5   6   7   8   9   10   11   12   13   14   15   följande artikelblock

20 November
2007

Lehdet ovat pensaasta

[bloggar] 

Newspapers suck. Lehdet ovat pensaasta. Näin ajateltiin jo 1990-luvun puolivälissä, internetin alkuaikoina.

Lehdistö rappeutuu silmiemme edessä, päivästä toiseen.

Voisimme perustaa Open-Wikin (kts. alaviite) osuuskunta Katto-Menyn palvelimelle. Mutta tähän pitäisi saada kirjasto mukaan. Internet ilman kirjastoa vie unohduksen maahan. Se on "tietoyhteiskunta" vailla historiaa ja vailla muistia.

"Muistin taistelu unohdusta vastaan on ihmisen taistelu valtaa vastaan", kirjoitti Milan Kundera.

Kun Hesari ja Hbl pettävät, silloin internetsaitti osoitteessa www.uraanitieto.tormunet.fi/encc/ voi tallentaa yhdinvoimakriittisen konferenssin ohjelman ja sen puheenvuorot. Siis väliaikaisesti. Mutta mistä löydämme ne 1 tai 10 tai 100 vuoden kuluttua? (Tai 100.000 vuoden kuluttua, kun ydinjäte ei enää säteile yli sallitun rajan!)

Tarvitaan laitos, joka vuodesta toiseen ja vuosikymmenestä vuosikymmeneen rakentaa julkista perustietopalvelua kansalaisille. Tällainen laitos on olemassa, ainakin toistaiseksi. Sitä kutsutaan yleiseksi kirjastoksi.

Kirjasto ja internet ovat siis "neljännen valtiomahdin" lailliset perijät. Elleivät sitten kirja- ja videovuokraamot selviydy voittajiksi yhdessä Second Laiffin kanssa niin kuin Itella korvasi Postin.

---

Alaviite: Vuonna 1999 perustimme postituslistan Sanoma-Open webarkistoineen (http://www.kaapeli.fi/hypermail/sanoma-open/). Tuhatkahdeksansataaseitsemänkymmentäkuusi viestiä yhdessä vuodessa. Sanoma-open ei niinkään puuttunut siihen mitä Hesari ei julkaissut, vaan siihen mitä se julkaisi, nimittäin kirjallisuudesta ja kulttuurista.


föregående artikelblock  1   2   [3]   4   5   6   7   8   9   10   11   12   13   14   15   följande artikelblock

21 November
2007

Newspapers suck

Svensk översättning av gårdagens inlägg på vissa finska epostlistor plus post scriptum
[bloggar] 

Tidningarna är från röven skulle man ibland (?) spontant vilja utbrista. Newspapers suck, för att använda det något lindrigare uttrycket från första hälften av 1990-talet när internet fortfarande var i sin barndom.

Tidningspressen degenererar från dag till dag inför våra ögon .

Vi kunde starta en Open-Wiki [1] på internetandelslaget Katto-menys server. Men vi borde få biblioteket med oss. Internet utan bibliotek leder till glömskans landskap [2]. Det blir ett "informationssamhälle" utan historia och minne.

"Minnets kamp mot glömskan är människans kamp mot makten", skrev Milan Kundera.

När Helsingin Sanomat och Hufvudstadsbladet sviker kan internetsajten http://www.uraanitieto.tormunet.fi/encc/ spara och presentera den kärnkraftskritiska konferensens [3] program och föredrag. Under en liten tid alltså. Men var hittar vi denna information om 1 eller 10 eller 100 år? (Eller om 100.000 år när strålningen från atomsoporna inte längre överstiger de tillåtna värdena.)

Det behövs en institution som från år till år och från årtionde till årtionde upprätthåller och påbygger den publika informationstjänsten. På en sådan grundpelare vilar faktiskt också den den demokratiska offentlighet vi trots allt fortfarande har kvar. Jag avser det allmänna biblioteket (folkbiblioteket; the public library).

Biblioteket och internet är "den fjärde statsmaktens" rättmätiga arvtagare. Om vi nu inte låter bok- och videouthyrningsfirmorna ersätta biblioteken med Second Life såsom vi tillät det privata logistikföretaget Itella att överta Posten.

Fotnoter 1: År 1999 inrättade vi (jag deltog själv aktivt och envisas därför med att säga "vi") epostlistan Sanoma-Open (namnet syftar på mediakonglomeratet Sanoma Oy, som bl a driver Finlands största dagstidning Helsingin Sanomat och bokförlaget WSOY) med webbarkivet http://www.kaapeli.fi/hypermail/sanoma-open/. Det blev 1876 inlägg under det år listan fungerade, skrivna av finska författare och intellektuella som förhåller sig kritiskt till sanningsfabriken Helsingin Sanomat. Sanoma-open blandade sig inte i första hand i vad HS inte publicerade utan snarare i det som tidingen trots allt publicerade dvs om litteratur och kultur.

2: Jfr skriften "404 - Utflykter i glömskans landskap" av Lars Ilshammar och Ola Larsmo. (Atlas 2005).

3: Information på engelska om och ifrån EUROPEAN NUCLEAR CRITICAL CONFERENCE HELSINKI 9-11.11.2007 presenteras på sidan http://www.uraanitieto.tormunet.fi/encc/index_eng.htm

Post scriptum 21.11.07 Undertecknads raseri over pressens svek beträffande rapporteringen av ifrågavarande livsviktiga konferens förklaras delvis av att jag råkar vara bosatt i en sedan Medeltiden existerande landsort (Pernå), som inom kort tydligen ska uppgå i Lovisa, staden vid östra Finska viken, där det sedan tidigare redan finns två fungerande kärnkraftverk (av sovjetisk typ). För närvarande dräglar den västeuropeiska kärnkraftsindustrin av iver för att få bygga ytterligare 1-3 nya kärnkraftverk i området! Och för att effektivera sin propaganda och anknyta till nationalkänslan har den tyska energijätten E.ON tillsammans med finska industri- och energibololag byggt en trojansk häst som kallas Fennovoima. En av kärnkraftslobbyns handgågna män är fd statsministern Paavo Lipponen. Det här är exempel på saker som mannen och kvinnan på gatan bör vara väl medvetna om. Men jag betvivlar att han eller hon är det. Förverkligandet av de aktuella nya kärnkraftsplanerna framskrider som sagt långt bortom medborgarnas insyn och påverkningsmöjligheter. För denna tystnad och brist på information vill jag alltså beskylla mediaföretagens ägare och makthavare, som styr tidningarnas redaktionella linje och således ansvarar för la pensée unique, som tills vidare tycks råda i kärnkraftsfrågan. Som om klimatproblemen skulle kunna lösas med hjälp av ökad energiproduktion med urandrivna kärnkraftsreaktorer! I detta fall går det tyvärr inte heller att förneka att enskilda journalister och journalisterna som yrkeskår har gjort bort sig.

Hufvudstadsbladet kör ungefär en gång i veckan med helsidesreportage om bilindustrins nya modeller. HS har för sin del har börjat ta efter kvällspressens nyheter om de betydande händelserna i "Big Brother" typ "Matti bad Liisa visa sin f...a". Men detta är småsaker i jämförelse med vad pressen förtiger och förvränger. När det gäller brott mot mänskligheten är likgiltighet och neutralitet förbjudna med mindre man önskar vara medbrottsling. Sålunda är det under 2000-talet ett brott mot mänskligheten att låta bygga och utplacera nya kärnvapen. Detta är dock vad våra egna regeringar såväl i Väst som i Öst för närvarande gör sig skyldiga till. Ett annat brott mot mänskligheten vore det, ifall Väst nu inledde ett krig mot Iran. Angrepp på Iran, eventuellt med användande av "små" atomvapen, är emellertid precis vad som förbereds. Om du som läser detta inte ännu har förstått det så är det för att du har din information från förljugna och/eller stillatigande blad typ Helsingin Sanomat och Hufvudstadsbladet. - Understöd "Appeal to All Europeans To Prevent War Against Iran" på internetadressen http://www.acdn.net/. Bl a Michel Rocard och Erkki Tuomioja har undertecknat appellen. Det är också dags att sätta upp denna appell i Biblioteket. Bibliotek, krig och atombomber går liksom inte ihop.


Prev  1   2   [3]   4   5   6   7   8   9   10   11   12   13   14   15   Next

>> Mikas hemsida

Powered by COREBlog



laskuri alkaen-påbörjad-started 2014-01-23