- Entries : Category [ bloggar ]
- the media is the message (alternativt: the massage), skrev Marshall McLuhan. Är bloggen budskapet?
föregående artikelblock
1
2
[3]
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
följande artikelblock
07 October 2007
Filosofer och journalister verkar benägna att göra irrationell till ett modeord
Men vad menar de egentligen med det?
I dagens Hufvudstadsblad intervjuar vetenskapsjournalisten Erik Wahlström fd professorn i filosofi vid Åbo Akademi, Lars Hertzberg, som ger sin syn på bakgrunden till den nya filosofiportalen på webben.
Kudos till båda. Kudos (fr. grek. κύδος kydos), som är ett ett annat ord för komplimang, har nästan blivit ett modeord bland intellektuella (i Gramscis vida mening av detta senare ord) på nätet. Åtminstone bland de som skriver på engelska.
"En medietrendig filosofi är en inre motsägelse", påpekas det i intervjun och då minns man med ett välbehag som bara skadeglädjen kan åstadkomma den trendige filosofen Sairaksinen i Leena Krohns satiriska roman Dolcemorte (Fazi editori, Roma 2007).
Filosofen Sairaksinen företer nämligen vissa likheter med en eller annan så kallad turha julkkis (fr. fi. turha, onödig el. fåfäng ; julkkis, kändis ) i kvällstidningarna.
Som avslutning på intervjun fäller den vördnadsbjudande Hertzberg ett par omdömen om universitetet:
Utan universitetet skulle internet inte finnas, säger Hertzberg.
Det där skulle man nog nästan kunna hålla med honom om. Om man dessutom påpekar, att universitetet för sin del knappast skulle finnas ifall inte de där snubbarna i Platons akademi hade grundlagt det, ja då kunde man med en enkel syllogism sluta sig till att utan filosofi skulle inte heller internet finnas. Quod erat demonstrandum.
Vad är då filosofi? Jo, filosofi är det reflekterande förnuftet som älskar sig självt. Ty det reflekterande förnuftet kan under vissa gynnsamma omständigheter utvecklas till vishet. Och filosofi betyder som alla vet, kärlek till visdomen.
Så långt allt väl. Men sedan tillägger Hertzberg:
Universitetet är en irrationell institution som samlar folk från alla länder och samhällsklasser för att göra vissa noga definierade saker.
Här inträffar någonting märkligt: den gamle filosofen blir plötsligt barn på nytt. Han kastar av sig alla akademiska kåpor för att utbrista i en hyllning till dårskapen och de glada upptågen. Låt oss vara irrationella, kort sagt heltokiga!
Och visst kan det vara klokt att göra så. Ty vem har sagt att visheten måste vara gammal, grå och allvarstyngd? Flera andra berömda tänkare, bl.a. den på sin tid välkände europeiske författare som kallades Erasmus från Rotterdam, har faktiskt också prisat ungdomens dårskap.
Men nog är det ju å andra sidan att ta i, dvs att överdriva, när en filosof
kallar universitetet för "en irrationell institution". Irrationell i förhållande till vad, kan man fråga sig. Och svaret ger sig nästan av sig självt. Ty universitetet är faktiskt irrationellt utifrån det tänkesätt, som dominerar vår värld och vår tillvaro. Jag avser naturligtvis det dominerande ekonomiska tänkesättet. Universitet kan så att säga inte subsumeras under kapitalismens logik. Det går inte att göra universitetet omedelbart lönsamt. Universitetets värde kan inte mätas i pengar. Universitetet måste därför få behålla lite frihet och glädje. An die Freude (Till Glädjen) skulle det kunna stå skrivet med stora stora bokstäver på Porthanias eller Gadolinias kapitäl. (Porthania har visserligen inget; kapitälen rationaliserades ju bort i och med funktionalismens genombrott i arkitekturen.)
Men till saken. Saken är den, att det nog ändå kan vara skäl att akta sig för att göra "irrationell" till ett modeord.
Kan inte filosoferna hjälpa till med att vända upp och ner på marknadsfundamentalismen utan att förfalla till romantiskt tjafs och akademiskt självplågeri! Om till och med filosoferna är irrationella, vem ska då gå vidare med förnuftet i behåll?
För inte så länge sedan fördes i den irriterande veckoblaskan Ny Tid, som jag aldrig försummar att läsa och förarga mig på, en underlig debatt. Den började med att ett generalangrepp på Förnuftet av en ung sydsvensk sociolog vid namn Johannes Tabermann. Sedan fortsatte andra, däribland professor Hertzberg och undertecknad, att diskutera huruvida det är klokt att vara tokig eller inte.
Denna debatt har tydligen satt sina spår. I senaste nummer uttrycker sig Ny Tids chefredaktör Patsy Nakell nämligen så här:
"Burmas munkar var allt annat än fredsälskande och passiva - såsom buddhismen felaktigt framställs i väst - i sin konfrontation med regimens beväpnade soldater. De var förbannade, okuvliga, irrationella".
Jo jag tackar.
Burmas munkar var säkert förbannade och modiga intill okuvlighet. Men kom inte och påstå att de hade mist förståndet! Problemet i denna burmesiska tragedi är ju att munkarnas filosofiska vishet kom till korta i den politiska verkligheten. Munkarna var alltså nog så förnuftiga, rationella, men ändå inte förnuftiga och rationella nog. De var revoltens moraliska ledare (överlägsna i fråga om moraliskt förnuft) men rörelsen saknade dessvärre en effektiv politisk ledning och kunde därför krossas med militärmakt. Hade rörelsen haft en förnuftig politisk ledning, ja då hade folket varit bättre organiserat och antagligen lyckats störta diktaturen.
föregående artikelblock
1
2
[3]
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
följande artikelblock
11 October 2007
Sadankomitean epäröivä jäsen
Amerikkalaisjournalisti Seymour Hersch, britittitutkija Paul Rogers,
kanadalaistutkija Michael Chossudovsky ja monet muut maailman asioita
tarkkailevat ihmiset pelkäävät USA:n ja/tai Israelin liittolaisineen (mm.
NATO-maat eli EU-maat [1]) hyökkäävän Iraniin.
Varoitukset suunnitteilla olevasta Irania vastaan kohdistetusta
mahdollisesta iskusta ovat myös saaneet julkisuutta niin valtalehdistössä
kuin enemmän tai vähemmän marginaalisissa julkaisuissa.
Toisin sanoen uhka on melko laajasti tiedostettu ja sekin pelko piilee
jossain takaraivoissamme, että USA tulisi käyttämään ydinaseita Iranissa,
koska:
"USA, kuten muutkin ydinasevallat, valmistautuu uudistamaan sekä
ydinkärkensä että niiden kantolaitteet. Maiden doktriinit on jo pitkälti
uudistettu siten, että ydinasetta voidaan käyttää myös kaikkien epäiltyjen
joukkotuhoaseiden tuhoamiseen, ennakoivana iskuna ja myös iskussa
sellaiseen maahan, jolla ei ole ydinasetta itsellään. Aseita aiotaan
vähentää samalla kun ne modernisoidaan." (J. Ellisaari: USA romuttamassa
ydinsulkusopimuksen)
Miksi olemme hiljaa, missä rauhanliike viipyy?
Eurooppa on kreikkalainen nimi. Eurooppa, jonka "puolustus" perustuu
ydinaseisiin on kreikaksi sanottuna dystopia. Ja Eurooppa, joka syyllistyy
hyökkäykseen Irania vastaan olisi lopullinen katastrofi.
Miten potkaista END jälleen liikkelle?
Ranskalaisten gaullistien, brittiläisten imperialistien, venäläisten
stalinistien ja kakkien keskivertodiplomaattien kauhuksi END (European
Nuclear Disarmament) esitti v. 1980 tunnuksen ydinaseeton Eurooppa
Atlantista Uraliin. Tämä utopia on ajankohtaisempi kuin koskaan
aikaisemmin.
Mikael Böök
Sadankomitean epäröivä jäsen
_________
[1] Kaikki EU-maat eivät kuulu NATO:on. Mutta kantaako enää yhdenkään EU-maan ulkoministeri Sadankomitean merkkiä rinnassaan?
föregående artikelblock
1
2
[3]
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
följande artikelblock
14 October 2007
Epäröivä Sadankomitean jäsen (2)
1.
Eräs ystäväni huomautti: Immanuel Wallersteinin mielestä Yhdysvallat on taantuva valta, joka ei uskalla hyökätä Iraniin, hänestä mahdoton ajatus.
Tutustuin tunnetun ja arvostetun tutkijan kirjoitukseen "Bush's Headlong Rush Into Iran?". Tässä viime helmikuussa kirjoitetussa artikkelissaan Wallerstein kutsuu USA:n sodanvalmisteluja sapelinkalisteluksi.
Wallerstein toteaa myös, ettei juuri kukaan USA:ssa tai USA:n ulkopuolella tukisi iskua Iraniin. Niin eläkkeellä kuin palveluksessa olevat korkeat amerikkalaiset sotilashenkilöt ovat ilmaisseet vastustavansa iskua Iraniin ja lehdissä on jopa (ensimmäistä kertaa Wallersteinin elinaikana) liikkunut huhuja sotilaskaappauksen mahdollisuudesta (mikäli Bush ja Cheney kuitenkin päättäisivät iskeä Iraniin), Wallerstein toteaa.
Vaikka Wallerstein tässä artikkelissaan välttää selkeää kannanottoa kysymykseen onko isku odotettavissa vai ei, voitaneen kuitenkin sanoa, että hän kallistuu ystäväni maainitseman näkemyksen kannalle, jonka mukaan iskua ei olisi tulossa "koska se on mahdoton ajatus".
Sopii kuitenkin kysyä missä määrin joidenkin oletettavasti rationaalisesti ajattelevien poliittisten johtaijen - tässä tapauksessa siis Bushin ja Cheney'n! - tekemät päätökset todellisuudessa ohjaavat maailman menoa.
Wallerstein olettaa, että 1) jos Iraniin isketään, se tapahtuu Bushin ja Cheneyn päätöksestä, ja 2) ynnätessään iskun aiheuttamia kustannuksia ja siitä saatavaa hyötyä, he päätyvät luopumaan iskusta.
Tällaisen rationalistisen päätösteorian rajoituksia on pohtinut mm. Graham Allison teoksessaan The Essence of Decision.
Todellisuudessa tilanne on monin verroin monimutkaisempi kuin rationalistinen päätösteoria olettaa, kuten esim. Allisonin tutkimus Kuuban ohjuskriisistä (1961) osoittaa.
2.
1980-luvun European Nuclear Disarmament eli END-liike lähti olettamuksesta, että kylmän sodan kaksi osapuolta muodostivat yhdessä omalakisen, keskinäiseen tuhoon tuomitun järjestelmän, jonka
E.P. Thompson kuvasi sanalla 'eksterminismi'. Tämä olettamus oli tavallaan rationaalisen päätösteorian vastakohta. Sen mukaan maailman kehitystä ohjaavat "järkevien" päätöksentekijöiden sijasta maailman järjestelmän irrationaaliset kehitystendenssit.
END-liikkeen näkemys oli lähellä historiallista materialismia tai, kuten E.P.Thompsonin tapauksessa, biologista systeemiteoriaa (Thompson viittasi esim. Gregory Batesonin teoksiin).
Kylmän sodan kilpavarustelun oloissa ja keskinäisen varman tuhon
(Mutual Assured Destruction) vaaran vallitessa, jouduimme myös pohtimaan mitä tulevat historijoitsijat voisivat sanoa mahdollisen ydinsodan jälkeen. Päädyttiinkö ydinsotaan johtajien "rationaalisten" päätösten takia vai jostain muusta syystä? Kuka pystyisi ylipäätänsä ydinsodan jälkeen selvittämään ydinsodan syitä ? - Vertaa keskusteluja dinosaurien katoamisesta ja myös uhkaavasta ilmastonmuutoksesta.
3.
Nyt ei ole syytä luottaa liikaa Bushin ja Cheneyn järkevyyteen. Silloin kuin sapeleita on kalisteltu, silloin niitä on pian myös käytetty. Nyt tarvitaan jatkoa END-liikkeelle.
'Yinaseeton vyöhyke Puolasta Portugaliin' oli END-liikkeen ehkä käytetyin ja tärkein vallitsevan poliittisen järjestelmän vastainen iskulause, koska se yhdisti Euroopan kansalaisia yli silloisten blokkien rajojen, ts. rautaesiriipun molemmin puolin.
Neuvostoliiton luhistumisen jälkeen ja EU laajennuttua 'Portugalista Puolaan' END-liikkeen tunnuksen usein kuultu vaihtoehtoinen muoto, eli 'ydinaseeton vyöhyke Atlantista Uraaliin',
on asiallisempi. Ja ydinaseet ovat edelleen keskeisessä asemassa, sillä Euroopan ydinaseriisunta ei koskaan tapahtunut. Eurooppalaisten tulee vaatia yksipuolista ydinaseriisuntaa Englannilta, Ranskalta ja Venäjältä. Olof Palmen aikainen Ruotsi antoi historiallisen esimerkin, jota muiden tulee vihdoin seurata. Ydinasettomuudesta on tultava eurooppalaisuuden ehto.
Mutta ydinaseettomuus ei riitä. Ns. rauhallisen ydinvoiman käytön laajentuminen on myös estettävä. Emme halua, että Eurooppaan tai Venäjälle rakennetaan uusia ydinreaktoreita, että täällä louhitaan uraania ja että tänne haudataan korkea-aktiivisia ydinjätteitä.
Ydinvoima ei ole halpa, ei puhdas, ei turvallinen eikä kestävä tapa tuottaa energiaa. Ydinvoimalla ei ympäristöä säästetä eikä ilmastomuutosta pysäytetä. (1)
________
ALAVIITE:
(1) Vrt. Hall, Wayne: NUCLEAR DISARMAMENT AND THE CLIMATE CHANGE MOVEMENT: MUST WE BE COMPETITORS? A paper delivered at the 2nd Rhodes Antinuclear Festival
held from September 25-29, 2007
http://www.enouranois.gr/english/antinuclear/indexenglish3.htm
Esimerkiksi Helsingissä vajaan kuukauden päästä (9.-11.11.) pidettävä Naiset atomivoimaa vastaan-ryhmän järjestämä eurooppalainen ydinvoimakriittinen konferenssi tarjoaa mielestäni mahdollisuuden keskustella siitä miten ydinaseita ja ydinvoiman lisärakentamista vastustavat liikkeet ja ilmastonmuutosta estämään pyrkivät liikkeet voivat toimia yhdessä. Konferenssikutsu ja konferenssin ohjelma, kts.
http://www.naisetrauhanpuolesta.org/
föregående artikelblock
1
2
[3]
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
följande artikelblock
28 October 2007
Mer eller mindre smarta intelligensbegrepp
Med anledning av ett referat i Helsingin Sanomat häromdagen
[...]
Sluta moralisera vill jag inte och kan jag inte heller, även om jag skulle vilja. Moral är inte ogräs, som vi skall försöka rensa ut med hjälp av vetenskap.
Ja, det är din plikt att hålla dig till vad du vet eller tror dig veta. Jag menar alltså inte att t.ex. genetiska skillnader mellan kenyaner och kineser bör förnekas eller ens förtigas, ifall de bevisligen går att påvisa.
Men intelligens är ett ord med stark värdeladdning. Det är det du i din tur tycks vilja förneka.
Vad betyder ordet intelligens? Vilken mening har detta ord? Människor har gjort sig olika uppfattningar, dvs intelligensbegrepp. Du tycks ha fastnat för ett visst begrepp, som har konstruerats på basen av genetisk forskning, psykologiska test, statistik mm. Det kan vara intressant och kanske också viktigt för oss att få ta del av resultaten från sådan forskning. Begreppskonstruktörer och forskare borde ändå inse sina begränsningar. På 1920- och 1930-talet gällde rasbiologin i utbredda akademiska forskarkretsar för att vara högsta form av vetenskap , vilket fick förskräckliga följder t.ex. i form av lagstiftning om tvångssteriliseringar. Jag vill och kan inte sluta moralisera över forskare och vetenskapsmän som är alltför säkra på sina begrepp och sina saker.
För övrigt har jag som ett led i min egen forskning försökt studera Dunbar, Robin:
”The social brain hypothesis”. Evolutionary Anthropology 6: 178-190 så att det knakat i min gamla humanisthjärna. Härvid har jag erinrat mig G.H. von Wrights formulering: "På frågan, vad det är att ha tankefömåga, kunde man svara så här: Det är att kunna leva som en medlem i en mänsklig gemenskap, att tillägna sig de handlingsmönster och delta i de institutioner, som människan under historiens gång utvecklat och bland vilka språket är den viktigaste". (Ur Humanismen som livshållning, 1978.)
Det som von Wright här kallar tankeförmåga är ett alternativt intelligensbegrepp. Och Dunbars "sociala hjärna" kallas i sin tur för "machiavellisk intelligens" - där har vi ytterligare ett smart intelligensbegrepp!
I skrivande stund har jag inte tillgång till referatet i Hesari, som jag reagerade emot. Om jag minns rätt säger du också - enligt Hesaris referat - att skillnaderna i utvecklingsnivå mellan världsdelarna åtminstone till en del beror på skillnader i intelligenskvot, vad dessa skillnader nu sedan anses mäta. Det tror jag för min del inte på. Den som försöker förklara världshistoriens förlopp med utgångspunkt i intelligensmätningar förtjänar nog närmast att bli utskrattad. Tala om positivism och vetenskaplig reduktionism!
I inledningen till sin bok om vete, vapen och virus (Guns, Germs and Steel, 1998) samtalar Jared Diamond under en strandpromenad med lokalpolitikern Yali i Nya Guinea. "Why is it that you white people developed so much cargo and brought it to New Guinea, but we black people had little cargo of our own?", frågar Yali sin samtalspartner. Diamond tog denna fråga till utgångspunkt för sin genomgång av allas vår historia under de senaste 13.000 åren. Jag finner Diamonds framställning övertygande och noterar med tacksamhet, att han inte faller tillbaka på rasteorier och skillnader i "intelligens". "He [Yali] and I both knew perfectly well that the New Guineans are on the average at least as smart as Europeans", skriver Diamond.
[...]
Hälsningar,
- Mika
föregående artikelblock
1
2
[3]
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
följande artikelblock
04 November 2007
Mer eller mindre smarta intelligensbegrepp (2)
Kan grönsaker vara intelligentare än människor?
Idag mottog jag följande i ett epostmeddelande från min sambo:
Date: November 4, 2007 1:53:15 PM GMT+02:00
Subject: Smarty Plants: Inside the World's Only Plant-Intelligence Lab
Source: Wired Top Stories
Author: Nicole Martinelli
The International Laboratory of Plant Neurobiology is the world's
only laboratory dedicated to plant intelligence. No, it's not a
Read more…
Växter är smarta. De växer, anpassar sig och mår bra och detta utan att drabbas av neuroser. Intelligens handlar inte enbart om att ha en hjärna. Allt fler forskningsresultat tyder på att växter har mycket att lära oss människor i såpass olika områden som robotik och telekommunikation. International Laboratory of Plant Neurobiology(LINV) håller t ex på att ta fram en växtinspirerad robot for Europeiska rymdorganisationen ESA.
Min sambo anser att växtriket faktiskt är intelligentare än människosläktet trots att man inte kan utföra t ex Binet's test på enskilda plantor. Själv förhåller jag mig skeptiskt. Jag finner att
vi människor förblir hänvisade till våra specifika mänskliga former av intelligens för att klara av våra (självförvållade) neuroser och nedrustningsproblem.
Kiitos teille ystäväni piirikunnan tiedeseurassa
tästä vaatimattomasta hautapatsaasta
pyrin kahdesti arvoisan seuranne jäseneksi ja tulin evätyksi
mutta kun pieni kirjaseni kasvien älykkyydestä alkoi herättää huomiota
te melkein pakotitte minut jäseneksenne
- Edgar Lee Masters, Spoon River Anthology (citerad ur minnet av min sambo)
föregående artikelblock
1
2
[3]
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
följande artikelblock
10 November 2007
Känn dig själv!
Aktuella anteckningar och reflexioner på ett gammalt tema
Pekka-Eric Auvinens ansikte på fotot från senaste sommar, som
publicerades i gårdagens Ilta-Sanomat, påminner mig om en rysk
författare. Eller en rollinnehavare i en film av Tarkovskij. Jag vet inte varför
jag tycker mig känna igen någonting ryskt - och samtidigt europeiskt -
i detta ansikte. Vad jag ser i mina drömmar vet jag inte.
Det jag ser i vaket tillstånd kan jag också bara ana att jag vet någonting om.
§
Ioannis Capodistrias, det moderna Greklands första statschef (1828-31)
verkade som ambassadör för tsar Alexander i Schweiz och på
Wienkongressen. Var Ryssland mer europeiskt då än det är nu? Skulle
Putin kunna utse låt oss säga Michel Rocard till sitt ombud i Europa?
Ja, nog kunde han han väl göra det. Men skulle EU godta arrangemanget?
§
Idag 10 november 2007 kan noteras att Michel Rocard, Frankrikes
premiärminister mellan 1988 och 1991, har undertecknat
Appeal to All Europeans To Prevent War Against Iran . -
Vänligen sprid appellen till pressen och media. Uppmana din
riksdagsman, din favortitförfattare m.fl. att signera appellen.
§
Sylvia
Bjons ledare i Hbl 8.11. tog upp en viktig aspekt -
nihilismen. Av en artikel av samma redaktör med rubriken "Mördaren
har fans på nätet" (Hbl 9.11.2007) framgår, att Auvinen fascinerades av Pentti
Linkolas åsikter; i artikeln ingår också några några kommentarer av
Linkola själv.
Själv uppfattar jag Auvinen som en terrorist och följaktligen
dådet som ett terrordåd. Nihilism och beundran för Linkola motsvarar också
Auvinens egen förklaring och krigsförklaring (mot mänskligheten) på nätet.
Var och en som läst sin Dostojevskij torde utan svårighet känna igen
kopplingen nihilism-terrorism.
- "Att skjuta några skolkamrater är en mycket underlig koppling", säger å
sin sida Linkola till Hbl. Ja, visst är Auvinens gärning svårbegriplig!
Det gäller att tänka vidare och försöka gå djupare.
§
" Hatets fågel kläcker fram medlidandets kyckling. Den dynamiska
kraften hos Multatuli heter hat, precis som hos Swift och Gogol och Mark
Twain, ett passionerat, hederligt hat. Det är hederligt att hata Torrboll,
och Multatuli hatade honom. Det är hederligt att hata fega klerker, och
Multatuli hatade alla fega ämbetsmän. Ibland är det till och med hederligt
och nödvändigt att hata samhället, som Swift, eller att hata hela
mänskligheten, som Voltaire ofta gjorde"
skrev D.H.Lawrence i sitt förord till Max Havelaar.
§
Efter mitt föredrag på TEP-klubben [2006?] pratade jag en stund med en
ung man, som berättade att han samlar på dokument om 9/11, för den
händelse att internet körs ned. Sådana farhågor har vi lite till mans.
Tidigare har jag refererat till vad Al Gore sade i oktober 2005:
"We must ensure that the Internet remains open and accessible to all
citizens without any limitation on the ability of individuals to choose
the content they wish regardless of the Internet service provider they
use to connect to the Worldwide Web. We cannot take this future for
granted. We must be prepared to fight for it because some of the same
forces of corporate consolidation and control that have distorted the
television marketplace have an interest in controlling the Internet
marketplace as well. Far too much is at stake to ever allow that to
happen".
Ta kontakt med rättslärda, fråga dem på vilken laglig grund internet
vilar. Har vi en internetlag, som stipulerar att internet ska finnas och
vara tillgängligt för allmänheten? Enligt Finlands bibliotekslag [1998]
bör
" Biblioteksväsendet [...] också arbeta för att virtuella och
interaktiva nättjänster samt deras kulturrelaterade innehåll utvecklas."
Det här låter ju som internet. Men det är inte nödvändigtvis internet som
avses. "Virtuell" är ett av samtidens luddigaste begrepp. "Interaktiva
nättjänster" kan också betyda mobila telefontjänster. Varför nämns
internet inte uttryckligen?
Internet är inte vilken som helst interaktiv virtuell nättjänst! Jag
skulle vilja kalla våra lagstiftare och tjänstemän fega och stupida. Jag
hatar dem med Multatulis hat!
Men att jaga upp sig vid morgonkaffet hjälper inte. Dessutom är och
förblir många av mina mina vänner lika oförstående, lika stockdumma inför
internet, som statsråden. Jag måste förlåta dem.
Den gröna riksdagsmannen Jyrki Kasvi vill säkert driva frågan, medverka
aktivt till att samhället besluter sig för att göra internet bestående.
Kasvi hör till det fåtal riksdagsmän och -kvinnor som visar intresse för
saken.
911-diskussionen med medlemmarna av TEP (Teknikka Elämää Palvelemaan -
Tekniken i livets tjänst) var
inte speciellt givande, vilket säkert också (eller främst?) berodde på
mig, inledaren. På sista tiden har
jag inte aktivt följt med den sk. sanningsrörelsens utveckling.
Följaktligen har mitt eget tänkande om 911 stagnerat. Det var i alla fall
uppfriskande att få disputera med Mikko Lampi och de andra om Steven E.
Jones' sprängningshypotes. Lampi sade sig vara (och är säkerligen) expert
på byggnadstekniska säkerhetsfrågor, och är dessutom intresserad av
krigshistoria. Han tillbakavisade alla Jones' 13 argument - och mera
därtill.
911-diskussionerna har småningom ritualiserats.
Höjdpunkten i ritualen utgörs av videoklippet, som visar hur WTC 7 på några
sekunder sjunker i sitt eget fotspår.
Das Prinzip Hoffnung.
§
"Das Prinzip Hoffnung" - Hoppets princip - är titeln på Ernst Blochs trebandsverk, skrivet
under andra världskriget, om dagdrömmar, utopier och framtider. Gamla
studiekamraten (i Nordiska sommaruniversitetet) Christer Persson har
översatt verket i dess helhet och mera därtill till svenska och lagt
ut det på nätet - en kulturgärning så god som någon!
( http://home.swipnet.se/bloch/Bloch/)
Nå, tilläggas bör, att vi fredsfostrare - Pauline, Löcke, Thomas, Helena
Kekkonen med flera - också måste våga ta ställning till världspolitikens
dagsfrågor. Nu har det definitivt blivit dags att ta avstånd från "kriget
mot terrorismen". Europa måste överge detta "krig", som i sig själv redan
bildar en lång kedja av terrorhandlingar, och som varje dag sår
frön till ytterligare vålds- och skräckdåd.
Bland reportagen från Pekka-Eric Auvinens terroristdåd i skolan i Jokela
läser vi också följande (Hbl 9.11.2007):
"Självmordsattacken i Afghanistan i tisdags krävde 75 dödsoffer varav 59
var barn. Det här uppgav en representant för landets
undervisningsministerium för nyhetsbyrån AFP på fredagen.
Självmordbombaren utlöste sin sprängladdning utanför en sockerfabrik i
provinsen Baghlan i norra Afghanistan på tisdagen. Attacken genomfördes då
en delegation med parlamentariker besökte fabriken. Skoleleverna och deras
lärare var på plats för att följa med evenemanget. Eleverna var i åldern
8-18 år.
Fem lärare dödades. Bland dödsoffrens fanns också parlamentariker och
livvakter. FNB"
Kan - vågar - vi se "kopplingen"?
Auvinens dåd var ingalunda berättigat; han gjorde sig skyldig till svåra
brott , dvs överlagt mord på åtta medmänniskor. Dessutom planerade han ju
att mörda många fler genom att tända eld på skolbyggnaden.
Men Auvinens hat var och är delvis berättigat. Det är vår plikt att vända
detta hat, inte mot samhället, utan mot samhällslögnerna. En av dessa
samhällslögner är "kriget mot terrorismen". Vi bör som sagt vägra delta i
detta nyimperialistiska rövartåg, som leds av USAs nuvarande regering.
Situationen påminner tyvärr om 1930-talet. Politikerna och
opinionsbildarna lyckades inte heller då ta sig i kragen i tid - några få
"fredfostrare" gjorde det visserligen, men de var alldeles för få.
Skolundervisningen i Finlands skolor borde då, på 1930-talet, ha präglats
av en antifascistisk och antinazistisk hållning. Tolstoj och Gandhi borde
ha lyfts fram som föredömen.
Det är blott alltför lätt att vara efterklok! Att vara klok i dag är
betydligt svårare.
Ett villkor för att förstå nutiden är erkännandet, att mänskligheten
alltsedan 6 och 9 augusti 1945 lever under en speciell och ny form av
andlig terror. Med kärnvapnen sammanhänger också en grundläggande
samhällslögn. Kärnvapnen utgör som sådana - deras blotta existens innebär
- "brott mot mänskligheten". Ändå tillåter "vi" dem genom att hänskjuta
frågan till "våra" representanter, ja, ofta till våra folkvalda
representanter. T.ex. Tony Blair, som vid senaste årsskifte genomdrev en
modernisering av Storbritanniens ubåtsbaserade Tridentmissiler. Samme
Blair, som ljög så grovt om Saddams kärnvapen och därmed "rättfärdigade"
angreppskriget mot och ockupationen av Irak.
"Vi" borde kräva att Blair ställs inför en internationell domstol,
anklagad för brott mot mänskligheten. Men "vi" gör faktiskt raka
motsatsen.
Hösten 2003 utnämndes Blair till hedersordförande i... Socialistiska
Internationalen!
Ifall Pekka-Eric Auvinen redan i skolan fått uppleva, att han är på väg
att bli medborgare i ett EU som i sin tur ur på väg att göra sig av med
kärnvapnen och bädda för EN ANNORLUNDA VÄRLD (jfr mottot för Världens
sociala forum), hade han då förfallit till nihilism och ekofascism?
Kanhända.
"Känn dig själv!"
§
Tre månader efter arresteringen fyllde
Altiero Spinelli 20. På gamla dar författade Spinelli sin självbiografi. Första delen av detta oavslutade verk kallade han
Io, Ulisse.
Jag, Odyssevs.
Ernst Bloch:
Odysseus dog inte på Ithaka, han for vidare till den obebodda världen
Enligt denna version är det inte ens säkert att han återvänder till
Ithaka, han fortsätter ut i världen, ut i det okända, förvandlar sitt
dittillsvarande öde till uppgift för sin karaktär. Denna förvånande
vändning uppträder i Divina Commedia (Inf. XXVI, v. 79-142); den
motsträvige martyren försätts i en på intet sätt motsträvig
äventyrlighet, ja, förvandlas till en havs-Faust. Vergilius frågar den
av lågor omvärvde hur hans jordeliv slutade, och Odysseus svarar att
han inte fått ro sedan han skildes från Kirke, vare sig tillgivenheten
för sonen eller vördnaden för den åldrade fadern, inte ens kärleken
till Penelope, räckte till för att betvinga honom:
Inte utplånade de min otåliga längtan
Att skåda världen och undersöka allt
Av gott och skuld som människan där har
På nytt kastade sig Odysseus i skeppet tillsammans med en skara matroser; med seglen fyrkantsbrassade färdades de för en härlig bris ut på öppna havet, till Afrikas kust, till Spanien, till Herkules stoder, den gamla världens gamla gräns. Så långt kommen, fastän han själv blivit gammal och tung, manade han matroserna till den djärvaste färden av alla - mot ett besannandets och överflödets Ithaka:
[1203]Hör mig, o bröder, mina djärva skaror,
Som långt mot väster vågat denna färd
Sätt åter segel, styr mot nya faror,
Så länge kroppen är sitt sovel värd
Den korta tid som återstår av livet
Följ solen mot en obefolkad värld
(Diretro al Sol, del mondo senza gente).
Betänk vartill er detta liv blev givet:
Ej för att grubbla såsom boskap, nej,
För att mot vetenskap och dygd ta steget
(Considerate la vostra semenza:
Fatti non foste a viver come bruti
Ma per seguir virtute e conoscenza).
Jfr http://home.swipnet.se/bloch/Bloch/textmapp/bloch31.html
§
Intervju i Hbl 10.11.2007 av Sanna Karlsson.
Du är mångaktivist med bland annat Attac, biblioteken, World Social
Forum, lokalaktivism bland annat mot EOn : Vad är just nu den fråga
som engagerar dig mest?
Atomfrågorna. Någonstans i mitt bakhuvud ljuder schlagern We'll Meet Again
från "Dr. Strangelove or: How I Learned to Stop Worrying and Love the
Bomb", en film från mitten av 1960-talet då jag var ung. Och nyligen
vaknade jag till medvetande om att inte mindre än tre nya kärnkraftverk
planeras på den ort där jag är - eller kommer att vara - bosatt när Pernå
och Lovisa fusioneras. Alltså Lovisa. Tillsammans med Philip Dragoumis
gjorde jag förresten nyligen själv en liten film där jag efterlyser en
nyutgåva av END, åttiotalets europeiska fredsrörelse. Filmen heter
"Altiero Spinelli and the European Constitution". Man kan titta på den via
YouTube.
Du engagerar dig både lokalt och globalt: finns det något som
förenar de olika engagemangen?
Ja, massor. Och särskilt då biblioteket. Jag tror att biblioteket är
världens mest kosmopolitiska inrättning. Dessutom är det utomeuropeiskt,
det var ju de gamla sumererna som uppfann biblioteket i Tvåflodslandet
(nuvarande Irak) , som vi, dvs Västerlandet, just nu är i full färd med
att förstöra. Atomfrågorna är naturligtvis också både lokala och globala,
från Pyttis till Palestina. Krigshotet - eventuellt atomkrigshotet - är
överhängande i Mellanöstern. Israel har redan atomvapen, Iran håller
kanske på att skaffa sig dem, osv.
Vad anser du att är det viktigaste med World Social Forumen?
Hoppet om global demokrati. WSF visar ju att ett globalt samhälle håller
på att uppstå.
Hur orkar du vara så aktiv?
Om jag lyckas vara aktiv så är det antagligen tack vare mina
gymnastiklärare i Norsen, som hjälpte mig att bygga upp min fysik, och min
sambo med flera, som ifrågasätter vad jag säger, så att tankarna hålls
igång.
Och förstås den obligatoriska: Hur firar du?
Inte så värst men nog en del ändå. Jag har bjudit in mina musikaliska
vänner från fordomdags. Vi ska spela och sjunga litet tillsammans, hoppas
jag.
10.11.2007
föregående artikelblock
1
2
[3]
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
följande artikelblock
12 November 2007
Känn dig själv! (2)
- Odio gli indifferenti - jag hatar de likgiltiga, sade Gramsci.
- Men hellre då total världsfrånvändhet än mord, vill man spontant tillägga i fallet Auvinen.
- Ja, men människans utveckling skall väl innebära att hon lär sig bemästra sina hatkänslor?
§
Auvinen klassade sig själv som terrorist. Det tycker jag vi bör ge honom rätt i.
§
- Mahatma Gandi var 1900-talet största politiker. Med detta vill jag ha sagt, att en politikers storhet står att finna i hans/hennes bidrag till människoblivandet, varvid politiken uppfattas som en process av inlärning och kommunikation.
Men Gandhi hyste tydligen en del teknikfientliga åsikter, som jag i så fall inte delar.
Jag avser inte hans uttalanden mot atombomstillverkningen. På den punkten har vi västerlänningar liksom även Gandhis egna landsmän ännu mycket att lära.
Däremot är jag tveksam beträffande hans fasthållande vid den teknik, som används av samhällets minst bemedlade.
Hur skulle Gandhi ha ställt sig till internet? Det är en onödig fråga för det kan ingen veta. Själv är jag övertygad om att internet är oundgängligt
för den vidare utvecklingen.
föregående artikelblock
1
2
[3]
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
följande artikelblock
14 November 2007
Till en ångestfylld journalist
Du försöker begripa faktum: att de mäktiga är beredda att
iscensätta släktets förintelse ifall de berövas sin makt.
Din ångest är befogad. Tack för att låta dina ångest komma ut som
journalistiska produkter när resten av din yrkeskår tiger.
föregående artikelblock
1
2
[3]
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
följande artikelblock
20 November 2007
Lehdet ovat pensaasta
Newspapers suck. Lehdet ovat pensaasta. Näin ajateltiin jo 1990-luvun
puolivälissä, internetin alkuaikoina.
Lehdistö rappeutuu silmiemme edessä, päivästä toiseen.
Voisimme perustaa Open-Wikin (kts. alaviite) osuuskunta Katto-Menyn
palvelimelle. Mutta tähän pitäisi saada kirjasto mukaan. Internet ilman
kirjastoa vie unohduksen maahan. Se on "tietoyhteiskunta" vailla
historiaa ja vailla muistia.
"Muistin taistelu unohdusta vastaan on ihmisen taistelu valtaa vastaan",
kirjoitti Milan Kundera.
Kun Hesari ja Hbl pettävät, silloin internetsaitti osoitteessa
www.uraanitieto.tormunet.fi/encc/ voi tallentaa
yhdinvoimakriittisen konferenssin ohjelman ja sen puheenvuorot. Siis
väliaikaisesti. Mutta mistä löydämme ne 1 tai 10 tai 100 vuoden kuluttua?
(Tai 100.000 vuoden kuluttua, kun ydinjäte ei enää säteile yli sallitun
rajan!)
Tarvitaan laitos, joka vuodesta toiseen ja vuosikymmenestä vuosikymmeneen
rakentaa julkista perustietopalvelua kansalaisille. Tällainen laitos on
olemassa, ainakin toistaiseksi. Sitä kutsutaan yleiseksi kirjastoksi.
Kirjasto ja internet ovat siis "neljännen valtiomahdin" lailliset perijät.
Elleivät sitten kirja- ja videovuokraamot selviydy voittajiksi yhdessä
Second Laiffin kanssa niin kuin Itella korvasi Postin.
---
Alaviite: Vuonna 1999 perustimme postituslistan Sanoma-Open webarkistoineen
(http://www.kaapeli.fi/hypermail/sanoma-open/).
Tuhatkahdeksansataaseitsemänkymmentäkuusi viestiä yhdessä vuodessa. Sanoma-open ei niinkään puuttunut siihen mitä Hesari ei julkaissut, vaan siihen mitä se julkaisi, nimittäin kirjallisuudesta ja kulttuurista.
föregående artikelblock
1
2
[3]
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
följande artikelblock
21 November 2007
Newspapers suck
Svensk översättning av gårdagens inlägg på vissa finska epostlistor plus post scriptum
Tidningarna är från röven skulle man ibland (?) spontant vilja utbrista. Newspapers suck, för att använda det något lindrigare uttrycket från första hälften av 1990-talet när internet fortfarande var i sin barndom.
Tidningspressen degenererar från dag till dag inför våra ögon .
Vi kunde starta en Open-Wiki [1] på internetandelslaget Katto-menys server. Men vi borde få biblioteket med oss. Internet utan bibliotek leder till glömskans landskap [2]. Det blir ett "informationssamhälle" utan historia och minne.
"Minnets kamp mot glömskan är människans kamp mot makten", skrev Milan Kundera.
När Helsingin Sanomat och Hufvudstadsbladet sviker kan internetsajten
http://www.uraanitieto.tormunet.fi/encc/ spara och presentera den kärnkraftskritiska konferensens [3] program och föredrag. Under en liten tid alltså. Men var hittar vi denna information om 1 eller 10 eller 100 år? (Eller om 100.000 år när strålningen från atomsoporna inte längre överstiger de tillåtna värdena.)
Det behövs en institution som från år till år och från årtionde till årtionde upprätthåller och påbygger den publika informationstjänsten. På en sådan grundpelare vilar faktiskt också den den demokratiska offentlighet vi trots allt fortfarande har kvar. Jag avser det allmänna biblioteket (folkbiblioteket; the public library).
Biblioteket och internet är "den fjärde statsmaktens" rättmätiga arvtagare.
Om vi nu inte låter bok- och videouthyrningsfirmorna ersätta biblioteken med Second Life såsom vi tillät det privata logistikföretaget Itella att överta Posten.
Fotnoter
1: År 1999 inrättade vi (jag deltog själv aktivt och envisas därför med att säga "vi") epostlistan Sanoma-Open (namnet syftar på mediakonglomeratet Sanoma Oy, som bl a driver Finlands största dagstidning Helsingin Sanomat och bokförlaget WSOY) med webbarkivet http://www.kaapeli.fi/hypermail/sanoma-open/. Det blev 1876 inlägg under det år listan fungerade, skrivna av finska författare och intellektuella som förhåller sig kritiskt till sanningsfabriken Helsingin Sanomat. Sanoma-open blandade sig inte i första hand i vad HS inte publicerade utan snarare i det som tidingen trots allt publicerade dvs om litteratur och kultur.
2: Jfr skriften "404 - Utflykter i glömskans landskap" av Lars Ilshammar och Ola Larsmo. (Atlas 2005).
3: Information på engelska om och ifrån EUROPEAN NUCLEAR CRITICAL CONFERENCE
HELSINKI 9-11.11.2007 presenteras på sidan
http://www.uraanitieto.tormunet.fi/encc/index_eng.htm
Post scriptum 21.11.07 Undertecknads raseri over pressens svek beträffande rapporteringen av ifrågavarande livsviktiga konferens förklaras delvis av att jag råkar vara bosatt i en sedan Medeltiden existerande landsort (Pernå), som inom kort tydligen ska uppgå i Lovisa, staden vid östra Finska viken, där det sedan tidigare redan finns två fungerande kärnkraftverk (av sovjetisk typ). För närvarande dräglar den västeuropeiska kärnkraftsindustrin av iver för att få bygga ytterligare 1-3 nya kärnkraftverk i området! Och för att effektivera sin propaganda och anknyta till nationalkänslan har den tyska
energijätten E.ON tillsammans med finska industri- och energibololag byggt en trojansk häst som kallas Fennovoima. En av kärnkraftslobbyns handgågna män är fd statsministern Paavo Lipponen. Det här är exempel på saker som mannen och kvinnan på gatan bör vara väl medvetna om. Men jag betvivlar att han eller hon är det. Förverkligandet av de aktuella nya kärnkraftsplanerna framskrider som sagt långt bortom medborgarnas insyn och påverkningsmöjligheter. För denna tystnad och brist på information vill jag alltså beskylla mediaföretagens ägare och makthavare, som styr tidningarnas redaktionella linje och således ansvarar för la pensée unique, som tills vidare tycks råda i kärnkraftsfrågan. Som om klimatproblemen skulle kunna lösas med hjälp av ökad energiproduktion med urandrivna kärnkraftsreaktorer! I detta fall går det tyvärr inte heller att förneka att enskilda journalister och journalisterna som yrkeskår har gjort bort sig.
Hufvudstadsbladet kör ungefär en gång i veckan med helsidesreportage om bilindustrins nya modeller. HS har för sin del har börjat ta efter kvällspressens nyheter om de betydande händelserna i "Big Brother" typ "Matti bad Liisa visa sin f...a". Men detta är småsaker i jämförelse med vad pressen förtiger och förvränger. När det gäller brott mot mänskligheten är likgiltighet och neutralitet förbjudna med mindre man önskar vara medbrottsling. Sålunda är det
under 2000-talet ett brott mot mänskligheten att låta bygga och utplacera nya kärnvapen. Detta är dock vad våra egna regeringar såväl i Väst som i Öst för närvarande gör sig skyldiga till. Ett annat brott mot mänskligheten vore det, ifall Väst nu inledde ett krig mot Iran. Angrepp på Iran, eventuellt med användande av "små" atomvapen, är emellertid precis vad som förbereds. Om du som läser detta inte ännu har förstått det så är det för att du har din information från förljugna och/eller stillatigande blad typ Helsingin Sanomat och Hufvudstadsbladet. - Understöd "Appeal to All Europeans To Prevent War Against Iran" på internetadressen http://www.acdn.net/. Bl a Michel Rocard och Erkki Tuomioja har undertecknat appellen. Det är också dags att sätta upp denna appell i Biblioteket. Bibliotek, krig och atombomber går liksom inte ihop.
|