Mikas blogg

22 September
2005

Medborgarna i en demokrati ska inte påtvingas nya grundlagar

Inledning: Medborgarna i en demokrati ska inte påtvingas nya grundlagar. Här ska jag blogga nyheter, nya synpunkter och gamla sanningar.

På en presskonferens utanför Bryssel erkände José Manuel Barroso igår, att det kommer att ta minst 2-3 år innan EU får en grundlag.

23 September
2005

Brev till en journalistvän

Häromdan skrev jag ett brev till en finsk journalistvän. Brevet är egentligen ett gensvar till en annan finsk journalist, som skrev om 911 i Helsingin Sanomat söndagen den 18 september. Jag har satt in mitt brev på min hemsida, se Kirje eräälle toimittajaystävälle.

Den här sidan är alltså inte min "hemsida". Idag ska jag öppna en ny ämneskategori i min blogg. Den nya ämneskategorin är... bloggar.

Skillnaden mellan en journalist och en bloggare

Skillnaden mellan en journalist och en bloggare är att journalisten får betalt. Det är en betydande skillnad. För journalisten gäller det ju livhanken. För bloggaren är denna synpunkt däremot inte lika viktig. Bloggaren är beredd att blogga, dvs bedriva sin journalism, utan någon annan ersättning än en känsla av tillfredsställelse över att ha formulerat en tanke eller gjort en minnesanteckning, som i något senare skede kanske ska visa sig vara nyttig.

Det kan också vara fråga om ren grafomani; bloggandet, alternativt journalistyrket, bör i så fall uppfattas som ett slags terapi.

Journalisten är minst lika narcisstistisk som bloggaren. Skillnaden mellan dem ligger inte på det planet.

Journalisten föraktar bloggaren. Bloggaren föraktar journalisten. Det är kanske inte riktigt korrekt att öppet vädra sitt förakt, men föraktet får inte heller tillåtas förpesta vår tillvaro. Vi måste kunna tala om saken. Till exempel om 911.

Om att regera med internet

The Working Group on Internet Governance (WGIG) har gett ut sin första rapport. Biblioteket (ordet, begreppet) nämns inte i rapporten. Rapportens författare inser inte att internet förändrar styrningen av staterna och samhällena, att styrningen inte kan fortsätta som tidigare efter internets ankomst.    

Styrning handlar om kontroll, kontroll bygger på information och information bygger i sin tur hädanefter på internet.  Styrningen av internet har alltså internet som förutsättning. För att finna formlerna för styrningen av internet måste man vara beredd att omvärdera de existerande stats- och organisationsformerna inklusive det internationella politiska systemet (som tillsvidare bara är ett embryo).  Internet både möjliggör och nödvändiggör nya styrformer för de mänskliga samhällena.

WGIGs definition av internetstyrning (internet governance):

"Internet governance is the development and application by Governments, the private sector and civil society, in their respective roles, of shared principles, norms, rules, decision-making procedures, and programmes that shape the
evolution and use of the Internet."

Jag föreslår att  biblioteket uppfattas som en statsmakt vid sidan av regeringar, domstolar och lagstiftande församlingar.  Av ett sådant synsätt följer en alternativ definition av internetstyrningen. Min  definition av internetstyrning skulle se ut ungefär såhär

"Internet governance is the development and application by the library of shared principles, norms, rules, decision-making procedures, and programmes that shape the evolution and use of the Internet."

Jag tror inte att de problem som WGIG identifierar i den nuvarande internetstyrningen kan lösas inom hittillsvarande internationella samarbetsformer. Sålunda är USAs nuvarande monopol på administreringen av rotsystemet och dess filer förvisso problematiskt men det blir inte bättre av att överföra ansvaret för denna uppgift på ett interstatligt organ, eller på ett organ som är sammansatt av representanter för regeringarna, storbolagen och civilsamhället. Lösningen består som sagt i att låta  biblioteket  sköta styrningen av internet.

24 September
2005

"Vi borde ta ett internationellt grepp på skattepolitiken"

Pingströrelsens tidning Dagen rapporterade  medborgaraktivisten Sony Kapoors synpunkter på skatteflykt och skatteparadis den 16.9. Också Svenska Dagbladet  ägnade  en artikel åt faktum, att skatteflykt tar mycket mer än biståndet ger.

Hur? De transnationella företagen flyttar, via avancerade nätverk, sina pengar för att helt slippa betala skatt – eller åtminstone så lite som möjligt. Därför finns ett stort antal företag registrerade på till exempel Cayman Islands trots att de inte har någon reell verksamhet där. Forskaren Raymond Baker kallar skatteparadisen för kapitalismens akilleshäl.
Likaså kan företagen undvika skatt genom att sätta helt orealistiska priser på varor de för över mellan sina olika länders enheter. Priset för gaffeltrucken de exporterade till Jamaica anges till 384 dollar, och bläckstråleskrivaren de importerade från Colombia kostade 179 000 dollar. (Dagen 16.9.)


För Sony Kapoor är kapital- och skatteflykt en underskattad nyckelfråga för utvecklingsländerna. Vid sidan av ökat bistånd, skuldavskrivningar och förbättrade handelsvillkor behöver "läckorna täppas till", betonar han.
Enligt uppskattningar som Sony Kapoor refererar till, förlorar utvecklingsländerna varje år mellan 500 och 800 miljarder dollar i
kapitalflykt. Det kan jämföras med det nuvarande biståndet på knappt 80 miljarder dollar om året.
Om det flydda kapitalet inte försvann till konton i skatteparadis utan beskattades normalt, skulle utvecklingsländerna både få väsentligt större resurser och ökad självständighet i sin ekonomiska politik, resonerar Sony Kapoor och hans kolleger i nätverken. (SvD 14.9.)

Britternas okända dubbelroll  Och samtidigt som Tony Blair har ställt sig i främsta ledet när det gäller kampen för solidaritet med de afrikanska länderna, har hälften av alla skatteparadis någon koppling till Storbritannien, säger Sony Kapoor.
– Dessutom är Cayman Islands Storbritanniens andra handelspartner i storlek efter USA. Det är uppenbart att det delvis handlar om smutsiga pengar. Och antalet skatteparadis har dubblerats sedan 1980, säger han.
Man kan invända att de inte nödvändigtvis bryter mot lagen.
– Nej, men det är orimligt att ett stort bilföretag gör sin vinst i stora länder, men skattar för den i Estland när det är uppenbart att det inte är där de har sålt bilarna. Vi behöver ett internationellt samarbete mellan skattemyndigheter så att företagen inte kan utnyttja kryphålen. (Dagen 16.9.)

HBL och Ny Tid borde öppna för trackback + MIDAS

Tidningarna borde öppna för inkommande länkar (trackbacks).

Alla som vill kan naturligtvis redan idag kommentera HBLs artiklar på sina egna bloggar. Men det spännande vore ju om artikeln hos HBL skulle visa den länkade listan över alla dessa inlägg på nätet.

I ovanstående citat från bloggen “Blind höna – hittat på nätet och i världen” har jag bytt ut “DN” (dvs Dagens Nyheter, Stockholm) mot HBL (Hufvudstadsbladet, Helsingfors). Jag hade också kunnat skriva “Ny Tid” (en finländsk veckotidning, som hör till mina favoriter).

HBL ger fn inte tillgång till artikelarkivet via webben (eller så är det bara jag som inte har lyckats hitta länken till Hbls webbarkiv), vilket betyder, att inte heller trackback-funktionen fn vore meningsfull.

Med ovanstående anteckning och med den här notisen vill jag samtidigt testa Epoz, en html-editor som fungerar online. Jag skriver detta med hjälp av Open Office 1.1. för Linux. Nu ska jag kopiera det till det virtuella klippbordet. Sedan ska jag infoga det i Epoz – Mikas blogg har nämligen en inbyggd Epoz-service. Min förhoppning är, att layouten (egentligen någonting som kallas “rich text controls”, och som använder det sk MIDAS-protokollet) skall följa med. Detta är ganska viktigt med tanke på webbpubliceringen. Man ska alltså inte behöva markera kursiv, fetstil, indragning osv. på nytt när man har klistrat in en text i sin webbapplikation, utan de ska automatiskt följa med från textbehandlingsapplikationen... Dessutom måste webbläsaren stöda MIDAS.

Igår märkte jag till min förvåning, att detta är ett problematiskt kapitel för Mac-användare. För det första stöder inte Maccens egen Safari-webbläsare Epoz WYSIWYG-gränssnitt. För det andra verkar det som om NeoOffice (en variant av Open Office för Mac) eller t ex TextEdit (Macens standardverktyg för textbehandling) inte skulle stöda MIDAS. Få se nu om kombinationen OpenOffice 1.1. -UbuntuLinux 5.04 klarar det här...

Tillägg post paste: Tammefan, det gick ju bra! (Men hur ska man få MIDAS att funka på maccen?)

PS Ge en svensk översättning av trackback! Spåra tillbaka? Spåra till källan? Återkoppling?

25 September
2005

Planeta Porto Alegre

Antonio Martins1 redigerar webbsajten Planeta Porto Alegre, som är en bra källa till information om Världens sociala forum (World Social Forum).

Världens sociala forum hölls första gången i Porto Alegre, huvudstad i den brasilianska delstaten Rio Grande do Sul, i januari år 2001. För närvarande föreberder Antonio Martins med flera (jag själv är förresten också med på ett hörn) WSF VI och WSF VII.

WSF VI kommer att äga rum parallellt i tre städer, nämligen i Bamako (Mali), Caracas (Venezuela) och Karachi (Pakistan). Tidpunkten sammanfaller som vanligt ungefär med datum för Världens ekonomiska forum, som brukar hållas i Davos i Schweiz.

På Världens ekonomiska forum sysslar deltagarna (tror jag, för jag deltar inte där) med att vidareutveckla och föreviga de nuvarande formerna av global kapitalism. Som stöd anlitar deltagarna där (som vanligen själva är storkapitalister) bland annat några filosofer, såsom finländaren Pekka Himanen.

På världens sociala forum deltar många filosofer.  De är oftast panka, inte minst därför att det är dyrt att resa till internationella möten i stil med WSF.  Bland WSF-deltagarna ser  man knappast en enda storkapitalist.

Meningen med WSF är att möjliggöra en annorlunda värld, som inte nödvändigtvis är kapitalistisk. Filosoferna på WSF eftersträvar global demokrati, vilket vore någonting nytt och annorlunda. En global grundlag torde vara en  förutsättning för global demokrati. "Land ska med lag byggas", som det så riktigt heter.

1. Den 8 september träffade jag Antonio Martins i Borgå. En redaktör av Borgåbladet var på plats och tog därvid ovanstående bild, som jag har infogat här med hjälp av skannern CanoScan N670U och Xsane, ett linuxprogram för inläsning av bilder.
Jag konstaterar, att bilder inte följer med i copy-paste från skrivdonet  OpenOffice till online-editorn Epoz. Det gäller att först ladda upp bilderna till en folder på webben, varefter det går att lägga in referenser till dem via Epoz.

27 September
2005

Cindy Sheehan arresterad

Igår kväll arresterades Cindy Sheehan, grundaren av en folklig rörelse mot Irakkriget,  i samband med en massiv demonstration utanför Vita Huset. Fru Sheehan,  som har förlorat en egen son i Irak, kräver att få samtala personligen med president Bush om hur USA ska få ett slut på kriget.

Noteras kan också, att Lynndie England, en av de som misshandlade krigsfångar i fängelset Abu Ghraib, har dömts till 10 år i fängelse.

Däremot går herrar Rumsfeld och Cheney tillsvidare fria. Och herr Wolfowitz lär inom kort komma på besök till Finland.

År 1992-3 stämde en grupp av juris studeranden vid Yaleuniversitetet USAs regering inför rätta. De lyckades utverka frigivning av 300 haitier, som hölls fängslade i Guantánamo utan rättegång. Detta enligt Brandt Goldstein i boken Storming the Court  (Scribner 2005), som idag citeras i OpenDemocracy.

---

Igår satte jag in länkar till mina sociala bokmärken i Mikas blogg.  Titta lite neråt, till höger, under rubriken "My Delicious". Klicka på rubriken så får du se fler sociala bokmärken.

28 September
2005

Den från moralen lösgjorda ekonomin

Som ett tilltugg till mediernas frossande i Fortumdirektörernas svinaktiga optionsvinster passar riksdagsman Erkki Pulliainens nya skrift Moraalista irrotettu talous (Ochre Chronicles 2005, 160 sid.). Bokens ämne översatt till svenska är Den från moralen lösgjorda ekonomin. Pulliainen försöker placera in  den pågående globaliseringen, som enligt honom utgör  globaliseringens tredje våg, i ett ekologiskt och världshistoriskt perspektiv. Det är inte alldeles lätt att finna en röd tråd i boken, eller att inte tappa den igen, när man emellanåt tycker sig ha fått fatt i den.

En annan synpunkt på samma ämne, alltså den från moralens band frigjorda ekonomin, ger David Ray Griffin i  inledningen till sin The New Pearl Harbour. Disturbing Questions about the Bush Administration and 9/11 (Olive Branch Press 2004).

Griffin förvånar sig över att vänstern i USA på några undantag när har låtit bli att beakta möjligheten av att regeringen var inblandad ("official complicity") och reflekterar vidare över saken i en fotnot. Jag hade egentligen tänkt översätta denna fotnot, men... dagen är redan släckt och mörkret väckt. Här kommer alltså Griffins tankegång på engelska:

To some extent, this fact [det bristande intresset för regeringens eventuella delaktighet i brottet] reflects a matter of principle — a concern that devoting attention to possible conspiracies is diversionary. Some of the reasons for this wariness are valid. One concern is that a focus on exposing conspiratorial crimes of present office-holders may reflect the naive asssumption that if only we can replace those individuals with better ones, things will be fine. Underlying that worry is the concern that a focus on conspirators can divert attention from the more important issue of the structural problems in the national and global order that need to be overcome. But although those dangers must be guarded against, we should also avoid a too strong dichotomy between structural and conspiratorial analysis. For one thing, although structural analysis is essential for any deep understanding of social processes, structures as such, being abstractions, do not enact themselves. They are influential only insofar as they are embodied in agents — both individual and institutional — who act in terms of them. These agents, furthermore, are not fully determined by the dominant values of their societies. They have degrees of freedom, which they can use to act in ways that are more or less wise, more or less just, and more or less legal. When political leaders enact policies that are egregiously unjust, dangerous, and even illegal, it is important to replace them with leaders who are at least somewhat better. Finally, and most important, the exposure of a conspiracy may, rather than diverting attention from a society's problematic structures, turn attention to them. For example, if it became evident that our national political leaders caused or at least allowed the attacks of 9/11 and that they did so partly because they had deeply embodied certain values pervasive of our society, we might finally decide that a society-wide reorientation is in order.