Mikas blogg

02 November
2009

Svensk TV uppmärksammar sanningsrörelsen

Den rikssvenska TV-kanalen TV4:s program "Kalla fakta" del 6, som sändes på söndag kväll 1.11., föregicks av en enkät bland svenskarna, som visar att

en dryg tredjedel av unga under 30 [svarade att de har] sett Loose Change eller någon annan film som presenterar alternativa teorier om vem som ligger bakom terrorattackerna den 11 september. Motsvarande siffra för hela befolkningen är en fjärdedel, 25 procent.
När det gäller en trolig förklaring säger [...] hela 18 procent, nästan var femte svensk under 30, att de tror på teorin om att USAs regering var inblandade i attackerna.

Programmet, som handlar om The 9/11 Truth Movement, har väckt diskussion i bloggosfären. För min del tycker jag att reportrarna Jonas Berg och Aleksandar Vujanovic har har gjort ett någorlunda anständigt jobb, vilket jag motiverar så här:

• sanningsrörelsen är ett mycket utbrett men sorgligt försummat fenomen, som riktiga journalister inte kan undgå att bevaka;
• dokumenteringen av sanningsrörelsens sammankomster och demonstrationer var saklig och jämförelsevis utförlig;
• TV-tittarna fick lyssna på två autentiska talesmän för sanningsrörelsen nämligen filmmakaren Dylan Avery, som varit med och gjort den mycket spridda filmen "Loose Change", och teologiprofessorn David Ray Griffin, som författat en rad kritiska böcker om händelserna 11.9.2001. (Undertecknad anmälde två av Griffins böcker plus den den officiella 9/11-kommissionens rapport i Ny Tid 8/2005.)
• den danska kemisten Harrits m fl:s undersökning av dammpartiklar från de störtade WTC-tornen presenterades. Enligt Harrit innehåller dammet rester av sprängmedlet nanotermit. Chefredaktören för den vetenskapliga tidskrift där Harrit mfl har presenterat sina forskningsresultat citerades i en telefonitervju. Hon berättade att hon avgått ifrån tidskriftens redaktion, eftersom artikeln publicerats utan hennes vetskap. Harrits danska chef och kollega, som också tillfrågades också om vad han ansåg om artikeln, tog inte ställning till innehållet men försvarade artikelförfattarnas rätt att presentera sina resultat. Rapporteringen av dessa forskares olika reaktioner/omdömen var såvitt jag begriper korrekt;
• en journalist på brittiska "Times", som har skrivit kritiskt om sanningsrörelsen, intervjuades. Enligt journalisten kan sanningsrörelsen hota demokratin eftersom den, enligt honom, uppvisar inslag av religiös kult. (Själv tycker jag att det tvärtom är massmediernas story om 9/11 som påminner om en religiös dogm.)
• den svenska statsvetaren Erik Åsard hoppades att de som tagit intryck av "konspirationsteorierna" inte i framtiden skall uppnå höga/inflytelsrika poster i samhället. Genom att ge sista ordet åt Åsard gavs programmet en lätt kantring åt det officiella 9/11-hållet. I kontroversiella frågor som den om vad som egentligen hände 11.9.2001 bör man dock inte vänta sig någon fullständig åsiktsneutralitet.

_ _ _

A propos Erik Åsard så har han, liksom undertecknad, också redan tagit sig tid att blogga om detta TV-program. Åsard skriver:

"Mest fruktbart är att se konspirationsteorierna som ett slags nutida vandringssägner, som hämtar näring ur den tid vi lever i. Idéerna har fått ökad spridning i takt med att förtroendet för regeringar, partier och myndigheter i många länder stadigt gått ned. Skillnaderna mellan de politiska alternativen har därtill minskat i och med att politikens tyngdpunkt förskjutits mot mitten. Den fortgående avideologiseringen har skapat ett vakuum, som måste ersättas med något. I den situationen blir konspirationsteorierna de maktlösas vapen mot en arrogant överhet. Teorierna skiljer de onda från de goda och skänker en känsla av ordning och sammanhang i en alltmer kaotisk tid."

Överheten är förvisso arrogantare än någonsin och känslor av maktlöshet drabbar utan tvivel såväl såväl ung som gammal i dessa tider. Föga hjälper då Åsards psykologiserande omyndighetsförklaring av Sveriges ungdom, som följer med sin tid.

Machiavelli, den moderna statsvetenskapens fader, lärde att ändamålen helgar medlen. Han hade onekligen bättre grepp om den politiska verkligheten än sin sentida svenska efterföljare, professor Åsard, som jämför politiska konspirationer med flygande tefat.

Kalla Fakta Del 6 ska följas upp med en Del 7. Förhoppningsvis håller följande avsnitt samma kvalitet som programmet igår kväll.

_ _ _

På sajten Newsmill, där Åsards ovannämnda artikel ingår, behandlar också Mats Sederholm och Linda Bjuvgård mediabevakningen av sanningsrörelsen ( Medias lögner och vad sanningsrörelsen egentligen är). Det är en läsvärd artikel. Men jag vänder mig emot författarnas rädsla för vad de kallar "den globala supereliten", som är på väg att införa ett "globalt styre" och i dess förlängning, en "Ny Världsordning". Eller åtminstone en europeisk förbundsstat.
Det borde stå klart för varje tänkande människa, att ett globalt styre och, till att börja med, en europeisk förbundsstat, är precis vad som behövs. Gärna skulle En Ny Världsordning också få ersätta det nuvarande obsoleta systemet av nationalstater och militärblock typ NATO. H.G. Wells var (som vanligt) långt före sin tid när han författade sitt politiska manifest. Titeln på detta idag alltför sällan citerade verk är, betecknande nog, The Open Conspiracy. Engelska Wikipedia har mer information om boken och erbjuder dessutom en hyperlänk till e-texten. (Där: http://en.wikipedia.org/wiki/The_Open_Conspiracy. )

_ _ _

The Nation har en intressant intervju med Gorbatjov om året 1989. Gorba har antagligen rätt på många punkter. Fast han kanske undervärderar medborgarnas, folkets, inflytande. Jag avser European Nuclear Disarmament (END)-rörelserna i Väst och Öst på 1980-talet. De får inte ens ett omnämnande i intervjun trots att intervjuoffret framhåller kärnvapennedrustningens avgörande betydelse.

Inte bara vissa statsschefer, som Gorbatjov själv, utan också END-rörelserna bidrog till händelseutvecklingen, inklusive till perestrojkan i Sovjet. Inför alla dessa medborgare (inklusive några generaler) som krävde stopp för den vanvettiga kärnvapenupprustningen över Europa tvingades också det kalla krigets män i Väst att ge sig, dvs. att växla över på ett nytt spår i de storpolitiska relationerna. Dessvärre är dagens politiker och journalister sneda, särskilt i Europa. Och fega. De vågar inte ens tänka, än mindre handla, som Gorbatjov.

Intervjun är gjord i Moskva av Katrina vanden Heuvel och hennes man, Stephen F. Cohen. Stephen F. Cohen är författare till en omfattande biografi om Bukharin, vars begränsade förståelse av praktikens filosofi den fängslade Gramsci kritiserar hårt i sina anteckningar.

03 November
2009

Synpunkter på Nord Stream

Tillfrågad om vad jag anser om Nord Stream, skrev jag snabbt ned följande synpunkter:

Bland de olika storprojekt inom energiområdet som fn planeras hör Nord Stream till de minst skadliga. Hellre Nord Stream än nya kärnkraftverk! Tyvärr är gasledningens tillskyndare också för det mesta för en utbyggnad av kärnkraften. T ex Paavo Lipponen går både i Nord Stream-konsortiets och kärnkraftsindustrins ärenden.

Säkerhetspolitiskt anser jag att de positiva aspekterna på Nord Stream överväger. Det ligger någonting i parallellen mellan den essentiellt fransk-tyska europeiska kol-och stålunionen och den essentiellt rysk-tyska gasunionen. Båda kan antas bidra till att förhindra krig.

Men under de senaste dagarna har det kommit oroväckande nyheter från Estland där forskare menar, att man har grovt undervärderat risken för en spricka i gasledningen; en spricka i röret kunde enligt dem tydligen också leda till att fartyg (som hamnar ovanför sprickan) förliser. Finsk media verkar helst vilja förtiga saken, men om de estniska forskarna har rätt måste ju planen på att dra gasledningen genom Östersjön stoppas för gott.

Även om de estniska vetenskapsmännen har fel vore det vad jag begriper bättre för miljön ifall gasledningen drogs över land. Naturligast vore det att dra den via Balticum och Polen; politiskt låter detta dock inte sig göras i dagsläget.

Finland kunde spela en positiv roll genom att: a) en gång för alla säga nej till NATO-medlemskap; b) erbjuda Ryssland samarbete kring gasledningen, som då kunde dras över land längs kusten ända till Hangö. Man borde också överväga att transportera gasen vidare därifrån med båt. Om denna möjlighet, se artikeln "Naturgas går till sjöss i flytande form" , Ny Teknik 3.3.2005.

09 November
2009

No Taxation Without Denuclearization

Deltog under helgen i svenska Nätverket för kärnvapennedrustnings internationella konferens i ABF-huset i Stockholm. Bloggarkompisen Lasse Karlsson var också där. Han har lagt in en anteckning i sin Dagbok mot atomkraft. Nedan tackar jag för den och länkar till mina inlägg i Spinelli's Footsteps.

Reaching Nuclear Disarmament-konferensen i Stockholm artade sig väl, som du säger, och man lärde sig. T ex forskningten kring "den nukleära vintern" är viktig att tas upp igen (den var ju framme på 1980-talet). WILPF:s insats på konferensen var stark, med belysande inlägg om USAs övermakt med sina 1000 miliärbaser kring jordklotet. Jag trodde inte på konferensarrangörernas perspektiv före och under konferensen, dvs att USA och Ryssland måste ta ledningen (som det sägs i Blixkommissionens rekommendeationer). I stället tror jag att ledningsinitiativet skulle kunna komma från Europa, från en rörelse som förenar europafederalism med denuklearisering. Det skriver jag ju om i mina bloggar. Igår lade jag in en kommentar till Gordon Browns förslag om en "bankskatt" i "Spinelli's Footsteps" under rubriken NO TAXATION WITHOUT DENUCLEARIZATION" .

24 November
2009

Simone Weil. Radikalerna i Rom. Rapport från Dakar.

"Hon varnar för sökandet efter hägrande paradis, och uppmanar till sökandet efter den bräckliga jämvikten i stället" - sagt om Simone Weil i Kristin Olsonis presentation av henne; läs artikeln "Röda jungfrun" i Ny Tid 47/2009. I en liten bok om "de stora andliga mästarna" påpekas också, att Simone Weil opponerade sig mot all slags fanatism. Belysande Weil-citat: "Les destinées futures de l'humanité ne sont pas l'unique objet qui mérite considération" [mänsklighetens framtida öden är inte det enda, som förtjänar att tas i beaktande].

Hos radikalerna i Rom fäste jag mig vid den förträffliga dokumentationen av "det transnationella transpartiets" aktiviteter. Därigenom blir partiet också transparent. Radikalerna har en egen radio- och TV-kanal, radio radicale, som sänder politik hela dagen lång i motsats till alla underhållningskanaler. Till exempel konferensen L'eredità del Manifesto di Ventotene som radikalerna ordnade i senatens bibliotek 21 november, sändes direkt genom radikalradions TV-kanal. Alla inlägg, samt tolkning från italienska till engelska (eller tvärtom), finns också att tillgå på kanalens webbsajt (http://www.radioradicale.it/scheda/291509 ), varifrån de kan länkas till andra sajter och t.ex. till bloggar som den här. Jag har lagt in en länk till mitt eget inlägg på konferensen i Spinelli's Footsteps. - Tänk om journalister och bibliotekarier tillsammans gick in för att skapa en motsvarande dokumentation av de viktigaste aktiviteterna under världens sociala fora (WSF)!
Ventotenemanifestet författades av Ernesto Rossi och Altiero Spinelli på fångön Ventotene år 1941. Det är inte minst pga dess innehåll som Europaparlamentets ena huvudbyggnad har fått heta "Spinelli". För mig har Ventotenemanifestet hittills främst inneburit ett program för ett fritt och enat Europa, som avskaffar kriget mellan nationalstaterna genom att införa en en europeisk federation (förbundsstat). Men på konferensen i Rom lade radikalerna tyngdpunkten på en annan frågeställning, som framgår av konferensens underrubrik: Federalisms, confederalisms, autonomy, or independence: can the Nation State provide a viable model to ascertain individual rights? The case of China and Indochina, the Balkans, the Caucasus and the Middle East. Alltså: i vilken utsträckning utgör nationalstaterna hinder för förverkligandet av den enskilda medborgarens och individens rättigheter? Detta borde väl också vara en grundläggande frågeställning för alla människorättskämpar?

År 2011 anordnas Världens sociala forum nästa gång. Det sker i Senegals huvudstad Dakar. Den 16-18 november deltog jag i ett förberedade seminarium, också i Dakar. Min rapport från seminariet finns på NIGDs webbsajt www.nigd.org.