Mikas blogg

06 December
2009

På Finlands självständighetsdag

Tänk att Berlinmuren föll, friheten randades och klimatet förändrades! Ändå måste vi fortsätta att räkna kärnstridsspetsar.

Mer om detta på finska i mitt öppna brev till redaktör Leo Pugin på Helsingin Sanomat angående tabellen över världens kärnvapenarsenaler, som tidningen publicerade igår: Itsenäisyyspäiväterveiset toimittaja Puginille!

Den läsande publiken har invaggats i föreställningen, att kärnvapenhotet håller på att minska. President Obamas fagra tal och beslut om att inte förlägga radarsystem och interceptormissiler i Tjeckien och Polen har väckt förhoppningar om avspänning och nedrustning. Dessvärre fortsätter USA och den västliga militäralliansen att bygga ut sitt världsomspännade system av militärbaser samt missilförsvaret allt vad de hinner. I nyheterna nämndes häromdan förbigående, att USA och Polen har träffat avtal om stationering av en amerikansk militärbas i Polen. I ett memo från svenska Försvarets forskningsanstalt (fr sept -09) reflekterade man man som följer över avtalets betydelse:

"Säkerheten i svenskt närområde kommer att beröras, då främst situationen för Polen och de baltiska staterna. Avgörande för relationen till Polen, och kanske även övriga Östeuropa, är huruvida USA kommer att fullfölja baserandet av Patriotrobotar i Polen. Om inte USA:s avtal med Polen i huvudsak genomförs enligt tidigare upplägg, inklusive tillförsel av det amerikanska Patriot-förbandet, så torde USA:s anseende i Östeuropa drastiskt urholkas. Om däremot planerna genomförs såsom de ovan skisserats [vilket alltså kommer ske ], så kan länken mellan USA och östra Europa stärkas högst väsentligt. Om missilförsvaret kan skydda alla Natomedlemmar från iranska missiler, så innebär det bl a att de baltiska staterna och Polen får ett avancerat försvar mot stridsflygplan och ryska missiler på köpet. Den ökade vikten vid missilförsvarskomponenter på fartyg och flygplan, innebär också ökad närvaro i till Sverige angränsande farvatten och luftrum. Förutom två till tre jagare eller fregatter i Nordsjön med Aegis/Standard ombord, så torde det innebära motsvarande system till sjöss eller lands i södra Östersjön. Därtill kommer de luftburna radarsystemen att behöva flygas i södra Östersjön och kanske över de baltiska staterna."
(Se "Ett nytt och större missilförsvar med annan kapacitet", FOI Memo 2916, 18 sept. 2009;
http://www.foi.se/upload/missilf%C3%B6rsvar%20FOI%20Memo%202916.pdf )

Det ska alltså bli flera missilbärande kryssare i Östersjön. Nedan en amerikansk Aegis-kryssare på besök i Östersjön år 2003 (bilden länkad via Wikimedia Commons):

07 December
2009

Systemförändring - inte klimatförändring?

"Systemförändring - inte klimatförändring" är rubriken över ett dokument, som jag nyss har intagit tillsammans med min frukost. Det rör sig närmare bestämt om utkast två av Klimaforum09:s deklaration till FN:s klimatkonferens i Köpenhamn, som inleds idag.

Klimaforum09 er dit og mit klimatopmøde. Vi inviterer alle til at være med til at skabe en grøn, socialt retfærdig fremtid.

Ikväll öppnar Klimaforum09 i Köpenhamn med Naomi Klein och en iskonsert. På lördag 12 december kulminerar den internationella medborgarrörelsen i en jättedemonstration för global "klimaträttvisa" och "en ljus framtid bortom kapitalismen"

Förteckningen över organisationer och rörelser bakom Klimaforum 09 är imponerande. Här följer ett utdrag:

350.org, Precarious United for Climate Action, Veg Climate Alliance, BirdLife International, Greenpeace, Réseau “Sortir du nucléaire” (Fédération de 840 associations), WISE (World Information Service on Energy), WWF International, Trade Union Confederation of the Americas, ActionAid International, Caritas Internationalis, CIDSE, JS Asia/Pacific Movement on Debt and Development (JSAPMDD), Oxfam International, World Council of Churches, World Alliance of YMCAs, European Green Party, FYEG (Federation of Young European Greens), Global Young Greens, Greens/EFA group in the European Parliament, IUSY (International Union of Socialist Youth), Party of the European Left, Utopia, Alianza Social Continental / Hemispheric Social Alliance, Attac European Network, CARAM Asia (Coordination of Action Research on AIDS and Mobility), Oilwatch International, PIPEC (Pacific Indigenous Peoples Environment Coalition), Proutist Universal, Tibet Third Pole (T3P), WECF (Women in Europe for a Common Future). - Hela listan här.

Frågetecknet efter rubriken i det här blogginlägget beror på att jag inte är riktigt nöjd med dokumentutkastet. Utkastet missar vad jag tycker borde vara en huvudpunkt i kritiken av regeringarnas klimatpolitik på FNs klimatmöte i Köpenhamn. Högst på kravlistan borde vi enligt min mening sätta unilateral nukleär nedrustning, vilket innebär ett första steg emot nedmontering av det militär-industriella komplexet, som onekligen är världens miljö- och klimatförstörare nummer ett. Men ordet 'militär' förekommer faktiskt bara en enda gång i detta dokumentutkast och även då utan närmare analys:

The immediate and primary cause of human-made climate change is an unprecedented emission of greenhouse gasses into the atmosphere originating from an ever-increasing burning of fossil fuels for industry, commerce, transport as well as military purposes to mention but a few but significant sources.

Dokumentutkastet, som i utskrift fyller 9-10 A4-sidor, tar upp många olika samhällsproblem. Under rubriken "den hållbara övergångens begrepp" sägs också:

All these social, political, economic and ecological issues are closely interrelated. A coherent strategy must therefore address them all, which indeed is the central idea behind the concept of sustainable transition.

Denna uppaning till 'holism' (också detta ord förekommer i texten) vill jag hålla med om. Jag är gärna med på noterna också i följande passage:

The cornerstone of this concept is the restoration of the local community rather than the global market as the basic social, political and economic unit.

• Bildtext: Apropå holism: FN:s val av Bob Dylans låt "Hard Rain's Gonna Fall" till klimatkonferensens signaturmelodi är en fullträff, eftersom denna visa ju handlar om följderna av ett potentiellt krig med kärnvapen. Här sjungen av Dylan år 1964.

Men hur kan lokalsamhället hävda sig, befästa sin ställning och bli den grundläggande sociala, politiska och ekonomiska enheten i denna värld som domineras av militära stormakter och transnationella bolag? I dokumentet ges faktiskt ett dussintal goda förslag:

Concrete steps towards a sustainable transition:

• Sustainable farming, forestry and fishery
• Self-sufficiency
• Renewable energy and energy savings
• Confrontation of violence in fossil fuel development
• Public transportation systems such as light and high-speed rail-systems and bicycles
• Reduction of physical inputs to production, by progressively minimizing inputs of energy and raw materials
• Collective control and broader social objectives: True land reforms
• Democratic planning of enterprises and production sectors, that are based locally
• Planning and management of cities, aiming at a radical reduction of the inputs of energy and resources and the outputs of waste and pollution
• Infrastructure planning
• Public control of finance: All this requires an end to financial speculation and the neo-liberal doctrine of “free” markets.
• Public education and cultural institutions that reclaim people’s aspirations lost to consumerism, and instil ideals that value community, solidarity, individual and cultural diversity and respect for nature
• Greater balance and equity in economic and political relationships between nations through the equitable reallocation of global resources, the compensation of past economic disparities between nations and the reversal of all northward flows of Southern wealth through unfair trade, debt and investment transactions.

(Obs! Ovan har jag bara tagit med rubrikerna eller första satserna ur förslagslistan i Klimaforum09:s dokumentutkast.)

Varje punkt i detta program tycks mig leda i rätt riktning. Men för att sätta igång med ett globalt systemskifte måste vi också ta itu med det globala systemet som sådant. Går det att finna någon svag punkt, en trådända att gripa tag i för att börja nysta upp systemets sammanhållande krafter? Ja, en sådan global ledtråd ligger faktiskt rätt ramför våra ögon. Massförintelsevapnen måste avskaffas.

Detta bör vara krav nummer ett på det globala planet. Men det gäller som känt att tänka globalt och att handla lokalt. Låt oss alltså börja med våra egna, europeiska massförintelsevapen. Frankrike beräknas ha 300-348 strategiska, ubåtsbaserade kärnstridsspetsar. (Se fotnot 1.) Var och en av dessa "oceaniska" vätebomber har en sprängkraft motsvarande 10 Hiroshimabomber. Bakom Frankrikes och Storbritanniens infernaliska vapensystem finner vi ett europeiskt-atlantiskt militär-industriellt komplex, som leds av storbolag typ EADS, Dassault och BAE. Dessa och liknande europeiska företag inom flyg-, rymd- och krigsindustrin är djupt integrerade med sina amerikanska motsvarigheter och sträcker ut sina tentakler till alla vrår i våra stater och samhällen. Vi lever kort sagt i en krigsekonomi, vars översta skikt består av just dessa högteknologifirmor, som ständigt utvecklar nya generationer av massförintelsevapen. Robotvapen, genteknologiska vapen, nanoteknologiska vapen och ... ja, dessvärre, klimatvapen (som bygger på geoengineering) är på kommande eller har redan framställts.

Men så har det faktiskt varit ända sedan krigsslutet 1945. Världskriget slutade egentigen aldrig, utan det övergick omedelbart i nya krigsförberedelser och lokala krig. De kalla kriget mellan USA och Sovjet gav upphov till militär-industriella djupstrukturer som fortlever också efter Berlinmurens fall. Kärnvapenhotet -- som faktiskt är mycket mer konkret och overdersägligt än klimathotet -- har ingalunda försvunnit och försvinner inte heller innan massförintelsevapnen avskaffas. Tvärtom håller krigskapitalisterna i sin profitjakt på att utveckla allt farligare vapensystem och tillgriper allt värre metoder för att sätta igång nya krig och förtrycka folken. USA ensamt upprätthåller circa 1000 (ett tusen) militärbaser utanför det egna landets gränser. (Se fotnot 2) Går det faktiskt att ingripa mot klimatförändringen och att stoppa dess skadliga konsekvenser utan att detta USA-dominerade imperialistiska system avvecklas? Svaret är naturligtvis nej. Men det leder tillbaka till frågan om var vi ska ta tag, för att börja avveckla systemet.

Vi måste fortsätta där 1980-talets European Nuclear Disarmament-rörelse (END) slutade, dvs där den borde ha fortsatt. (Se fotnot 3.) Börja med att snarast avskaffa alla massförintelsevapen och beslut att successivt avveckla alla kärnkraftverk i Europa från Atlanten till Ural!

Fotnoter:

1. För några rader på finska om kärnvapenarsenalerna, inklusive Frankrikes samt referenser till Norris & Kristensens studier av antalen kärnstridsspetsar, jfr mitt blogginlägg Itsenäisyyspäiväterveiset toimittaja Puginille.

2. En översikt av problematiken med det amerikanska imperiets militärbaser ges i "Outposts of Empire. The case against foreign military bases", en broschyr utgiven av Transnational Institute och Veterans For Peace. Amsterdam 2007. Beställs via http://www.tni.org/ .

3. För några dagar sedan anklagade den reaktionära brittiska nationalisten Nigel Farage EU:s nyutnämnda utrikesminister Catherine Ashton för att hon under 1980-talets första år fungerade som kassör för Campaign for Nuclear Disarmament (CND). Han påstod också, utan att framföra några som helst bevis, att CND tog emot pengar från Sovjetunionen. Det vi borde fråga Catherine Ashton är i stället var hon står idag. Att kräva nukleär nedrustning är nämligen inte bara någonting "som den demokratiska rörelsen marscherade för för att den trodde på det" ("CND was an organisation that democratically marched for what it believed in"), som Ashton försvarade sig. Dessa människor, som pratar om att stoppa klimatförändring samtidigt som de säger ja till modernisering av sina länders massförintelsevapen sviker inte bara sina mer eller mindre flyktiga ungdomsideal. De sviker både sig själva och alla sina medmänniskor.

10 December
2009

Verklighetens folk

Saxat ur Österbottens Tidning:

Fackcentralerna och flera arbetsgivarorganisationer önskar i ett öppet brev riktat till Vanhanen att Finland bygger tre nya kärnkraftverk.
I ett öppet brev riktat till statsminister Matti Vanhanen (C) och näringsminister Mauri Pekkarinen (C) önskar bland annat Finlands Näringsliv EK, att det ges tillstånd för byggandet av tre nya kärnkraftverk. Förutom EK, Centralhandelskammaren och Finlands företagare har bland andra Fackföreningscentralerna FFC, STTK och Akava även skrivit under brevet. Fackcentralerna representerar arbetare, tjänstemän, och akademiker. Sammanlagt representerar de 2,2 miljoner finländare. Till EK hör i sin tur 125000 medlemsföretag. [...]

Anmärkningsvärt är, att också Lantbrukarcentralen har sällat sig till de allra varmaste kärnkraftsivrarna som absolut vill se tre nya kärnkraftverk köras igång i Finland. Också i Finland har lantbrukarna och dem närstående centerpartiet (C) under en längre tid varit emot eller åtminstone inte aktivt för kärnkraft.

Samtidigt som facket överlag drabbas av denna specifikt finländska kärnkraftsmani, föreslår en fd hög funktionär i Metallarbetarförbundet att socialdemokraterna borde utse Timo Soini till sin nästa presidentkandidat. Timo Soini är mycket jovialisk och populär som person, men han är, som du vet, ordförande för det högerpopulistiska partiet Sannfinländarna. Som redan partiets namn indikerar står detta parti inte precis för arbetarrörelsens traditionella proletära internationalism utan för främlingsfientlighet och en trångsynt finskhetsnationalism. Reaktionen sticker dessvärre upp sitt fula huvud på många håll i världen och ingår förbund med de mest huvudlösa teknokraterna bland ingenjörer och industrichefer, som vill genomdriva kärnkraftens renässans och en fortsatt hejdlös finansglobalisering enligt nyliberala riktlinjer. Om jag har förstått rätt så kallas denna amalgam av reaktonära nationalister, kärnkraftsförespråkare och anhängare av "kriget mot terrorism" i Sverige för "verklighetens folk". Detta "verklighetens folk" tror sig leva under en överhet bestående av en radikal kulturelit. Men i verkligheten har ledarna för "verklighetens folk" övertagit makten i samhället och är redan på väg att befästa den. De har välkända namn som Sarkozy, Berlusconi och Vanhanen.

För övrigt har jag skrivit en kommentar på engelska till Klimaforum09:s draft declaration och parollen för den stora demonstrationen 12 december (i övermorgon) i Köpenhamn. Här.

Med vänlig hälsning,
Mika

12 December
2009

Verklighetens skugga

"Och vad hjälper det en människa, om hon vinner hela världen, men förlorar sin själ?", frågar Jesus sina lärjungar och alla andra som samlats för att lyssna på honom (Markus 8, Bibeln 1917, enl Projekt Runeberg). Men i min version av Nya Testamentet, som jag inhandlade på 1980-talet innan jag första gången reste till Kanarieöarna, står det så här: "Vad hjälper det en människa att vinna hela världen om hon får betala med sitt liv?"

Endel förklarar nyöversättningen med att människan är en psykosomatisk helhet. I bibeln står ofta delen - alltså själen eller kroppen - för hela människan, påpekar de. Eventuellt har översättaren tänkt i den riktningen och sålunda kommit fram till uttrycket "betala med sitt liv".

Finskans "mitä se auttaisi vaikka ihminen voittaisi omaksensa koko maailman mutta saisi sielullensa vahingon" förefaller däremot vara en bokstavlig översättning från den översättning till latin, som Hieronymus gjorde (utifrån det grekiska originalet) på 380-talet och som munken Beda sedermera omarbetade i början av 700-talet:

quid enim proderit homini si lucretur mundum totum et detrimentum faciat animae suae.

(Ordalydelsen är densamma i Nova vulgata utgiven av katolska kyrkan år 1979.)

Översättningsfrågan leder förstås över i filosofiska och teologiska spörsmål.

Igår förekom psykiatern Robert Jay Lifton i en TV-dokumentär om klimatförändringen. Han talade om vår rädsla. Denna ligger som en skugga under allting (under våra själar och våra liv, kunde man tillägga). Orsaken till vår rädsla är vårt djupt liggande medvetande (undermedvetna?) om att vi nu kan göra det som vi tidigare trodde att endast Gud var i stånd till, nämligen att förgöra hela världen.

"It is a shadow underneath everything", sade Lifton.

Dixi et salvavi animam meam, avslutade ... Karl Marx sin kritik av socialdemokraternas Gotha-prgram (vill jag minnas).

Med vänlig hälsning,

Mika

PS Man borde göra som Tolstoj och äntligen ta itu med att lära sig grekiska: τί γὰρ ὠφελεῖ ἄνθρωπον κερδῆσαι τὸν κόσμον ὅλον καὶ ζημιωθῆναι τὴν ψυχὴν αὐτοῦ . - Här kommer ytterligare en reflexion kring Liftoncitatet:

One reaction people may have to extreme mental pressure is the blunting of their sensibilities, through unconsciously (or by volition) diminishing their capacity or inclination to feel; a blocking of feelings, images, or both. Psychiatrist Robert Jay Lifton calls this “psychic numbing.” This reduced emotional responsiveness to overwhelming experiences “is a very basic tendency of human reaction toward threat, particularly when that threat is vast, ultimate, and yet so technologically distanced as to become unreal.” In a recent interview for Johan Söderbergs film Planet (2006), Lifton speaks particularly about numbing in the context of man- induced global warming. He maintains that humans share a profound fear, even a terror, of destroying the human habitat with our own technology, by our own hand, and to no purpose. That kind of fear, he asserts, enters into religious areas, because we now know that we can do what in the past only God could do, which is to destroy the world. According to Lifton, nothing that we do in the world is entirely free of this fear: “It is a shadow underneath everything.”
(quoted from: Jan van Boeckel : "Arts-based Environmental Education and the Ecological Crisis: Between Opening the Senses and Coping with Psychic Numbing", in Drillsma-Milgrom, B. & Kirstinä, L. (Eds.) Metamorphoses in children’s literature and culture. Turku, Finland: Enostone, 2009, pp. 145-164 , http://www.naturearteducation.org/Articles/Arts-based%20Env.%20Education%20and%20the%20Eco-Crisis.pdf ,accessed 12 December 2009.)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

15 December
2009

EU swiftar på svansen

Många har säkert noterat att Storebror övervakar oss och gör intrång i våra privatliv närhelst han tycker det är lämpligt eller nödvändigt. Men hittills har han fått lov att göra detta i smyg och med risk för att bli ertappad och utskälld, om än inte bestraffad.

Nu har EU-ministrarna med Sveriges regering i spetsen helt sonika beslutat att legalisera Storebrors maktmissbruk.

I slutet av november fogade sig Europeiska rådet nämligen i USAs enträgna önskan om att låta underrättelsetjänsten CIA avläsa SWIFTs databaser. EU och USA har redan slutit ett avtal som ger USAs underrättelsetjänst ett sådant specialtillstånd. Avtalet väntar bara på EU-parlamentets godkännande, ifall inte våra MEPpar utnyttjar alla möjligheter i Lissabonavtalet för att stoppa det.

Society for Worldwide Interbank Financial Telecommunication (SWIFT) är en förening som ägs av ca 9000 banker. Varje dag behandlar SWIFT omkring 15 miljoner penningtransaktioner mellan företag och vanliga medborgare. År 2006 lät Bush-administrationen meddela, att CIA spionerar på SWIFTs databaser som ett led i USA-regeringens program för att spåra finansiering av terrorism. Nyheten ledde till rättmätiga protester inte minst i Europa där man varken har glömt industrispionaget
i Echelonprojektet eller avslöjandena om CIAs olagliga fångtransporter.

Europas ledande politiker har mage att satsa på rymdförsvaret, modernisera atomraketerna och bygga ut kärnkraften. Men stå på sig när Storebror urholkar rättsstaten och fråntar oss våra medborgerliga rättigheter, se det vågar de inte!

Insändare i Hbl 19.12.09

20 December
2009

Klimaforum09 på alternativkartan

Klimaforum09 var medborgarorganisationernas svar på COP15. Den som följde med med i media har inte kunnat undgå det allmänna omdömet att FNs klimatkonferens i Köpenhamn var ett stort fiasko. Däremot har den, som är utlämnad åt mediernas nyhetsbevakning knappast ens hört talas om Klimaforum09, som också hölls i Köpenhamn den 7-18 december 2009. Till exempel finlandssvenska Hufvudstadsbladet nämnde visserligen Klimaforum09 en gång, vilket skedde 8.12. Då ingick följande stycke i Husis:

På alternativkonferensen Klimaforum09 möts klimatengagerade och representanter för medborgarorganisationer från hela världen för att diskutera konstruktivt ansvar och byta idéer. Konferensen ordnas i DGI-byen, en stor sporthall i centrum av Köpenhamn. Klimaforum09 räknar med tio tusen besökare från över hundra olika länder per dag.
Här kan man till exempel installera en applikation på mobilen som räknar ut användarens personliga koldioxidutsläpp..
- Den är helt gratis men fungerar än så länge bara på en Iphone och i Danmark. Men vi hoppas på att hitta samarbetspartners från andra länder och andra mobiltelefontillverkare, säger David Earle på Footprint Diary.

Bra att veta, ifall man skulle välja att bosätta sig i det varmast landet i Fennoskandien i stället för det kallaste och få en Iphone på köpet!

Men kasta inte yxan i sjön fast president Obama efter Nobels fredspris fick nöja sig med utmärkelsen "Climate Shame".

Som framgick redan av Hbls tidiga reportage var Klimaforum09 rätt stort. Kartan härunder visar varifrån deltagarna kom:

Klimaforum09 saknade uppenbarligen deltagare från Kina, vilket måste anses vara en allvarlig brist. Tydligen var det också tunnsått med deltagare ifrån Ryssland, såvida inte delegationen från Potyukanovo (den enda orten i Ryssland som är utsatt på kartan) var speciellt stor.

Men Klimaforum09 lyckades i motsats till COP15 åstadkomma en gemensam deklaration, A Peoples Declaration from Klimaforum09 som innehåller riktlinjer för hur klimatproblemen kan och bör lösas. Deklarationen har undertecknats av ca 360 organisationer och ett okänt antal tusen enskilda medborgare. Massmedierna har tillsvidare hållit tyst om dess innehåll. Här följer ett utdrag på engelska:

People’s movements embrace a number of alternative visions for society and concrete steps that must be taken in order to move towards a sustainable future while addressing the climate, water, food, and economic crises at the same time. Such a sustainable transition will begin by many different initiatives. Some of these steps towards sustainable transition are:

• Food sovereignty and ecological agriculture: Uphold the rights of people, communities, and countries to determine their own systems of production, including farming, fishing, food, forestry, and land policies that are ecologically, socially, economically, and culturally appropriate to the circumstances. People’s, especially women’s access to and control over productive resources such as land, seeds, and water must be respected and guaranteed. Agricultural production must rely principally on local knowledge, appropriate technology, and ecologically sustainable techniques that bind CO2 in the diverse and native plant systems, bind water, and return more nutrients to the soil than were taken out. Food and agricultural production must be primarily geared towards meeting local needs, encourage self-sufficiency, promote local employment, and minimize resource use, waste and GHG emissions in the process.
• Democratic ownership and control of economy: The reorganization of society’s productive units around more democratic forms of ownership and management, in order to meet people’s basic needs, such as employment creation; access to water, housing, land, health care, and education; food sovereignty; and ecological sustainability. Public policy must make sure that the financial system serves public interests and channel resources for the sustainable transformation of industry, agriculture, and services.
• Energy sovereignty: A dramatic reduction of energy consumption especially in the enriched countries, combined with a mix of renewable and public energy sources such as solar, wind, geothermal, mini-hydro, wave, and tidal; the development of off-the-grid electricity distribution to secure energy supplies to communities; and public ownership of the grid.
• Ecological planning of urban and rural zones: The aim is a radical reduction in the inputs of energy and resources and the outputs of waste and pollution, while encouraging locally based supply of basic needs of the citizens. An urban and rural planning built on social justice and equal service to all, reducing the need for transport. Promoting public transport systems such as light and high-speed rail-systems and bicycles, reducing the need for private motor vehicles and thus decongesting the roads, improving health and reducing energy consumption.
• Education, science and cultural institutions: Re-orientate public research and education to meet the needs of people and the environment, rather than the present bias for developing commercially profitable and proprietary technologies. Research and development should be primarily an open and collaborative endeavour in the common interest of humankind. Eliminate patents on ideas and technology. Fair and just exchange of appropriate technologies, traditional knowledge, and indigenous innovative practices and ideas between countries should be encouraged.
• An end to militarism and wars: The present fossil fuel based development model leads to violence, war, and military conflict over control of energy, land, water, and other natural resources. This is demonstrated by the US-led invasion and occupation of Iraq and Afghanistan, as well as militarization across the globe in regions rich in fossil fuels and other natural resources. Peasants and indigenous communities are also being violently displaced from their lands to make way for agrofuel plantations. Trillions of dollars are spent on the military-industrial complex, thus wasting enormous material and human resources, which should instead be devoted to implementing a sustainable transition.