Mikas blogg

01 June
2010

"Må de hata blott de frukta"

På vad bygger YLE sitt påstående i dagens nyhetssändning:

"Terroristnätverket al-Qaida meddelar att dess högste ledare i Afghanistan har avlidit."

På vilka vägar nådde "al-Quaidas meddelande" YLE? Vilka möjligheter hade YLE att kontrollera meddelandets äkthet och uppgifternas riktighet?

Enligt amerkanska ABC:s nyhetsartikel kom meddelandet om Mustafa Ahmed Muhammad Uthman Abu al-Yazids, även känd som Shaikh Sa’id al-Masri eller Mustafa Abu al-Yazid -- kort sagt Shejk Saids -- död från amerikanska tjänstemän.

"Officials: Al Qaeda No. 3 Killed", heter det i ABC:s underrubrik.

Men YLE fick kanske meddelandet direkt från al-Quaida? I så fall var det en nyhet. I annat fall bekräftar YLE nyheter än en gång att ryktet växer medan det sprids.

* * *

Det politiska världsläget verkar inte bli bättre trots att USA sedan en tid tillbaka har en bättre president, som har förklarat att landet inte längre befinner sig i krig mot terrorism. USA:s egen statsterrorism fortsätter i Afghanistan. Så även Israels statsterrorism mot palestinierna i Gaza. Följderna av attentatet mot flottiljen med medborgaraktivister och hjälparbetare som ville komma till palestiniernas undsättning blir knappast goda. Ifall Israel böjer sig under det växande trycket från världsopinionen och upphäver blockaden mot Gazainvånarna har de mördade palestinaaktivisterna trots allt inte spillt sina liv förgäves.

* * *

Vilka var de som H.G.Wells kallade modern minded och som han beskrev så här:

[...] for them it is impossible to think of the world as secure and satisfactory until there exists a single world commonweal, preventing war and controlling those moral, biological, and economic forces and wastages that would otherwise lead to wars. And controlling them in the sense that science and man's realization and control of his powers and possibilities continually increase [?]

Vilka är de sociala och politiska krafter som besluter sig för att införa 'a single world commonweal'?

USA:s mest inflytelserika politiker tänker sig alltjämt att deras land är utvalt för att leda världen mot enande och frånvaro av krig. Men deras imperiala vision är inte modern i den ovan citerade wellska meningen utan traditionellt romersk.

* * *

Enligt (som vanligt obekräftade) rykten som sprids av den brittiska pressen stationerar Israel kärnvapenbestyckade ubåtar i Persiska Viken. Israel har tydligen slagit in på kejsar Caligulas linje. Oderint dum metuant. Må de hata blott de frukta.

04 June
2010

Blandat om affekter

"På vilket språk?" frågade en gammal kompis. Jag berättade då, att Aristoteles' "Den nikomachiska etiken" läser jag på svenska i Mårten Ringboms översättning.

Spinoza's Etik läser jag också på svenska i Dagmar Lagerbergs översättning, fast där använder jag också en parallelledition på latin och tyska. Det finns de som anser att S själv skrev åtminstone delar av verket på holländska och skickade dem till sina "lärjungar", som sedan översatte dem till latin. Spinozas etik utgavs postumt i Amsterdam 1677.

Språket är naturligvis viktigt när man läser filosofiska texter. Men man måste också försöka abstrahera från språket, dvs jämföra olika ordval, språk och läsarter, för att tränga in i begreppen. Ringbom, vars översättning jag f.ö. gillar, skriver genomgående "förträfflighet" där Aristoteles använder ordet 'arete'; en vanligare och mer vedertagen översättning är "dygd". Lagerberg för sin del översätter konsekvent 'mens' med själ, 'affectus' med 'affekt' och 'affectio' med affektion. Man kunde väl också tänka sig att använda ord som "sinne" eller "ande", och emotion samt känsla.

Karl Palmås, forskare i Göteborg , ger (sept. 2008) i sin blogg spännande ledtrådar för att binda samman affectus och affectio med en grundläggande förändring i regeringarnas och korporationernas sätt att övervaka medborgarnas beteenden. Som konkreta exempel figurerar bolaget Raytheon (en grundbult i det amerikanska militär-industriella-akademiska komplexet), den nya svenska lagen om signalspaning ( FRA-lagen) och utrikesminister Sten Tolgfors utsagor.

Palmås representerar vad han själv med flera kallar "affekt-vändningen", dvs en gryende förståelse av den nutida övervakningens och maktutövningens natur bland diverse forskare och medborgaraktivister. Till dem som bidragit till att återaktualisera Spinozas teori om emotionerna och känslorna hör filosofen Gilles Deleuze och neurologen Antonio Damasio.*

Informationsteknologin hjälper mig att se och avslöja mina övervakare genom nätet men i samma veva som jag upptäcker dem lämnar jag spår som låter dem se och styra mig. För att få syn på mig behöver mina övervakare inte längre spåra upp mig såsom ett rovdjur hittar sitt offer eller en detektiv sitt spaningsobjekt.** Teknologin och de informationstillgångar, inklusive massiva ansamlingar av rådata som de övervakade själva har skapat och fortsättningsvis skapar, ger övervakarna-maktutövarna "en ny kartografi [...], som synliggör “inter-psykologiska” mönster" (Palmås). Spinoza anses med sin affektteori ha föregripit detta "panspektriska" seende på det ontologiska planet, genom att visa hur våra emotioner, känslor och sociala relationer egentligen är beskaffade.

Man ska emellertid akta sig för att sammanblanda allt detta med Spinozas etik, som ju syftade till ett gott liv. Försök bara inte inbilla någon att bolaget Raytheon eftersträvar samma höga mål som Spinoza!

Fotnot:

* Jfr Deleuze's föreläsning om Spinozas affektbegrepp från år 1978 och Damasios bok På jakt efter Spinoza från 2003.

08 June
2010

Om att tro (eller inte tro) på e-böcker

En bibliotekarie (en av många [1]) sade att hon inte tror så hemskt mycket på e-boken. Till detta genmäldes, att eboken verkligen existerar, vilket skulle bevisa, att eboken inte är en trosfråga. Så som man måste tro på sina sinnens vittnesbörd, så måste man också tro på e-boken.

Men om man går bortom boken till texten, som boken ska återge, ställs frågan i en annan dager. Nedan ett exempel.

Då man som nybörjare läser Etiken av Spinoza (vilket många faktiskt gör[2]), nödgas man för att begripa den djupsinniga författarens mening oupphörligen slå upp boken eller e-boken[3] på de ställen som han (i detta fall själv och uttryckligen) refererar till i sin text. Detta kan medföra vissa praktiska problem p g a brister i böckernas respektive e-böckernas användbarhet; sålunda underlättade boktryckarna på 1500-talet bokläsningen genom att införa sidnumrering (paginering) och på motsvarande sätt försöker hackers och medvetandeindustrins ingenjörer nu, vid det tjugoförsta århundradets början, förbättra e-böckernas användargränssnitt.

Men exemplet visar också på problem av annat slag. Ett av problemen gäller förståelsen eller tolkningen av Spinozas text, som faktiskt också kan leda läsaren till att ställa frågor om läsningen som sådan. Detta -- att bestämma vad läsning egentligen innebär -- är alltså ett annat och annorlunda problem. Ty ifall läsning inte helt enkelt ska defineras som att förstå en viss text uppstår det allmänna problemet om att förstå någon text överhuvudtaget och kanske sålunda också att förstå eller inte förstå (eller missförstå) nutiden, eftersom nutiden svårligen kan tänkas (eller förstås) utan den allmänna skriftkulturen.[4]

Under läsningen av den svenska översättningen av Etiken noterade jag att översättaren översatt uttrycket certus Extensionis modus actu existens till "en viss i verkligheten existerande utsträckningsmodus" (Del 2, teorem 13). Det är inte för att klandra översättaren som jag tar upp detta, utan för att vi här ställs inför ytterligare två viktiga problem, nämligen a) översättningens och översättarens problem; och b) det filosofiska problemet om verklighetens natur. Och därmed närmar vi oss än en gång frågan, men uppenbarligen från ett annat håll än den ovan citerade bibliotekarien, om att tro, eller inte tro, på e-boken.

FOTNOTER:

[1] Enl Hbl 27.1.2010, cit i Nya Argus 1/2010.

[2] Baruch Spinoza: Etiken. Övers Dagmar Lagerberg. Thales 2001. Att denna bok överhuvudtaget gavs ut tyder på att det också finns de som läser den. Se även följ fotnot.

[3] Ethica ordine geometrica demonstrata dvs en edition av Spinozas Etik på latin och som en e-bok är länkad till webbplatsen "The Philosophy of Benedictus Spinoza (1632-1677)", vars upphovsman är belgaren R.W.Meijer, som alltså innehar kopieringsrätten (till sin webbplats). Den ifrågavarande editionen är emellertid utförd med fri och öppen HTML-källkod och Meijer har publicerat webblatsen i dess helhet under GNU Free Documentation License (GFDL eller GNU FDL), en upphovsrättslig licens, vars syfte är att främja spridning och utveckling av textdokument. Denna edition fungerar bra som e-bok på en dator ( pröva själv! ! ) men för att ha den till hands som ett vademecum överförde jag den också till min mobiltelefon. Tyvärr är min telefons gränssnitt (Android 1.5) tillsvidare ganska underutvecklat för läsning av vissa e-böcker. Därför använder jag mig också gärna av Reclam-förlagets fickupplaga Spinoza: Die Ethik. Lateinisch/Deutsch. 1977.

[4] Se Walter J. Ong: Muntlig och skriftlig kultur. Teknologiseringen av ordet. Anthropos 1990.

13 June
2010

Koreanska författare negligeras i Helsingfors

Brasklapp 14.6. : Nedanstående utgjutelse är något förhastad, eftersom Helsingin Sanomat idag publicerar en intervju med Hwang Sok-Yong under rubriken "Kapinallinen uskoo Koreaan" (En rebell tror på Korea).

Onsdag 9 juni stod följande puff i Hufudstadsbladet:

Koreanska författare i Hfrs
I dag i Helsingfors ordnas en författarkväll med tre sydkoreanska författare. Under kvällen läser Park Wan Suh , Kim Young Ha och Hwang Seok Young ur sina verk. Också de finländska författarna Leena Krohn och Zinaida Lindén uppträder. Det blir även en diskussion om skrivande under rubriken "crafting worlds". Evenemanget ordnas av Åbo Akademi tillsammans med FILI och det koreanska översättningsinstitutet KLTI. Programmet börjar klockan 17 i Skannos utrymmen på Mannerheimvägen 6.

Därmed är Hbl ett litet steg före övriga finländska medier, som överhuvudtaget inte verkar ha noterat de koreanska författarnas besök.

Hwang Sok-Yong (Hwang Seok Young) borde ha fått publicitet i finsk TV, radio och dagstidningar. Men Etelän medias* kulturredaktörer är provinsiella för att inte säga kommersiella. Medan herr Hwang obemärkt passerade vår huvudstad intervjuade TV-nyheterna sålunda en norsk deckarförfattare.

På vad beror egentligen publikens omättliga intresse för fiktiva mord- och detektivhistorier? Hur många litteraturvetare har forskat i frågan? Vilka kulturredaktörer har belyst fenomenet? Inopportuna frågor i en affirmativ kultur.

Hwang Sok-Yong väcker naturligtvis också mycket intresse både hemma i Korea och utomlands. I Sverige har Berättelsen om herr Han utkommit. Under rubriken "Writers from the other Asia" ägnar John Feffer Hwangs till engelska översatta roman "The Guest" en fin essä i den amerikanska tidkriften "The Nation" (sept. 2006).

* "Etelän media", Södra Finlands media, anses av många centerpartister i provinsen vara huvudskyldiga till partiets aktuella nedgångsperiod samt valet av Mari Kiviniemi till ordförande-statsminister och Timo Laaninen till partisekreterare.

16 June
2010

Vad gör litteraturen intressant?

Författaren Sofi Oksanen har fått sparken från förlaget WSOY, meddelade TV-nyheterna i går kväll. En saklig förlagstjänsteman (Anna Baijars) förklarade någonting om relationen mellan författare och förläggare varpå en till synes pigg och glad Sofi Oksanen sade, att hon känner sig lättad och säker på att andra förläggare kommer att ge ut hennes böcker.

Förlaget uppger att dess ställningstagande - dvs att man inte längre tänker ge ut Oksanens böcker - beror på en avsaknad av förtroende och respekt mellan parterna.

I morgonnyheterna bortförklarar författarförbundets ordförande Tuulaliina Varis händelsen med att det inte längre är ovanligt att författare byter förlag p g a den turbulens som f n råder inom förlagsvärlden.

Ifall konflikten gällde någon betydelsefull estetisk eller etisk-politisk fråga, som föranleds av Sofi Oksanens författarskap, vore den onekligen intressant. Det återstår för någondera parten, eller båda, att bevisa att så är fallet.

17 June
2010

Om att tro (eller inte tro) på e-böcker (2)

E-boken är en elektronisk text [1]. Resten är bluff och båg, -- hype, som det heter på engelska.

E-böckernas bruksvärde sammanfaller med bibliotekens. De är vårt släktes informationstillgångar och nödvändiga sociala tankeproteser[2]. E-böckernas bytesvärde är däremot lika hypotetiskt som bankderivatens. De kommersiella e-boksformaten är således att jämföra med bankirernas optioner, terminer, futurer, warranter och swappar. E-böckernas "förläggare" är redan på väg mot nästa kris och krasch.

Ovanstående reflexioner är en biprodukt av mina senaste personliga erfarenheter av e-böcker, närmare bestämt Plutarkos' Levnadsteckningar över namnkunniga greker och romare, som jag tyckte att jag kanske borde ha till hands på min smartphone (med tanke på semesterlektyren och de fortfarande rätt osäkra G3-förbindelserna i skärgården). Ja, egentligen hade jag gärna velat ha den i Ivar A. Heikels svenska tolkning, men eftersom någon elektronisk utgåva därav knappast ännu finns att tillgå, beslöt jag att nöja mig med en engelsk version.

Tips: en enkel och ideell elektronisk text är överlägsen alla komplicerade och kommersiella e-boksmonster.

Fotnoter:

[1] Ang. elektroniska texter, se intervjun med Michael S. Hart i litteraturbladet Kontur nr 2/1992.

[2] Ang människans tankeproteser, se t ex essän Lärande och externa minnessystem — från stenredskap till googlande av Roger Säljö i TvärSnitt 4/2009.

20 June
2010

I Onkalo

(Efter förevisningen av Michael Madsens film "Into Eternity" på Tamminiemi Camping i Lovisa.)

Onkalo är berättelsen om var vi är.
Vi är i den orten och den orten är i oss.
Onkalo är vårt nu.
Vi borde inte ha kommit utan vi borde ha vänt men vi är ju redan här och kan bara skratta lite generat för det var ju inte meningen och det måste ni fråga någon annan för jag bor i en annan värld.
"Men vi bor ju i samma."
Jag skulle vilja träffa statsminister Kiviniemi för att dela min erfarenhet med henne och kanske berättelsen om oss jag menar att jag skulle vilja fråga henne. Om hon kunde hjälpa mig.
Jag tror att hon gärna ville men tyvärr inte kunde eftersom vi befinner oss i "en viss i verkligheten existerande utsträckningsmodus" vad det nu betyder men jag kan inte heller något annat.
Ack, kära Mari! Borde du inte vända ryggen mot Onkalo?
Men du står i vindriktningen och kan endast rygga tillbaka.
Hjälp mig! Jag vill rygga tillbaka mot vinden!