Mikas blogg

04 November
2010

Litet är vackert (mot alla odds)

USA börjar allt mer likna en koloss på lerfötter. Dessutom försöker kolossen lyfta sig själv i håret:

"När politiken alltså knappast kan lindra krisen alls, kom ändå amerikanska riksbanken, Federal Reserve, igår kväll till undsättning med ett gigantisk stimulanspaket för den amerikanska ekonomin. Riksbanken ska under ett år köpa upp statspapper för 600 miljarder dollar, i hopp om att den vägen kunna sänka de långa marknadsräntorna, öka efterfrågan, minska arbetslösheten och kanske också få fart på den stendöda fastighetsmarknaden". (Björn Elmbrant i Dagens Arena, länk)

På andra sidan Atlanten betraktar en annan koloss skådespelet med växande förskräckelse:

"Världen utanför USA väntar med spänning och en smula skräck på Bernankes experiment. Den Europeiska Centralbanken och den svenska riksbanken vill inte som Federal Reserve få ned räntan, utan går den motsatta vägen och höjer den. De 23 miljonerna arbetslösa inom EU vill säkert också veta om det finns ett sista halmstrå, en stimulansväg ut ur krisen, och inte som nu bara räntechocker och nedskärningar". (Björn Elmbrant i Dagens Arena, länk)

Nu är goda råd dyra. Men pengar eller finanspolitiska åtgärder räcker inte.

"Det stimulanspolitiska paketet" måste innehålla omställningar av produktionen och konsumtionens innehåll. Några exempel på nödvändiga åtgärder:

• denuklearisering; avskaffa kärnvapnen och rymdförsvaret; stoppa den civila kärnkraftens sk renässans;
• konversion av det militär-industriella komplexets produktionsanläggningar mot civila produktionsmål t ex stora och små solkraftverk samt energiproduktion med bränsleceller;
• stärk den globaliserade allemansrätten till kunskap, information och telekommunikation; bygg ut internet som ett gemensamt bibliotek och kommunikationsmedel för alla världens folk;
• främja å andra sidan permakultur och återgång till lokal livsmedelproduktion och självförsörjning på livsmedel, kläder och byggmaterial;
• skär ned konsumtionssamhällets medvetandeindustri; reglera t ex bilreklam och resereklam.
• inför globala skatter på valuta- och finanstransaktioner och grunda en internationell FTTO (Financial Transactions Tax Organisation) enligt riktlinjer som står i förslaget till internationellt avtal på internetsidan www.nigd.org/ctt

Om dessa och övriga nödvändiga åtgärder ger den ekonomiska vetenskapen föga eller ingen vägledning. Nobelpristagarna i ekonomi kan, med några få undantag (Elinor Ostrom; jag vet förresten inget annat undantag), gå hem och lägga sig. Deras råd är värdelösa. Ekonomer och banktjänstemän behövs naturligtvis i vilket fall, liksom det behövs kontorister, bokförare, jurister, lärare och bibliotekarier. Den ekonomiska vetenskapen är emellertid bankrutt och har egentligen varit det ända sedan 1800-talet. Nu är det ekologi somm gäller och därom hade inte heller 1800-talets ekonomer typ Karl Marx särskilt mycket att säga. Snarare tvärtom. 1900-talets viktigaste ekonomist var troligen Keynes-eleven E.F. Schumacher, som sedermera myntade uttrycket ”Litet är vackert”. Keynes själv torde f.ö. ha tagit vissa intryck av sin elev. Men det är en annan historia.

24 November
2010

Den falska och den sanna unionen

Medan jag väntade på samtal från Dakar, där det småningom ska ordnas ett socialt världsforum (Forum social mondial, 6-11 februari 2011) övade jag mig på dagens diskussionsämne genom att översätta Attac Frankrikes kommuniké:

Attac Frankrike: Rädda bankerna eller irländarna?

24 November, 2010

För finansmarknaderna i euroområdet tycktes Irland vara mönstereleven, som exemplifierade den ultraliberala politikens triumf. Denna politik bygger på lägre skatter, budgetöverskott samt en otyglad finansiell sektor. Men "den keltiska tigern" måste till slut betala priset för sina "dygder". När fastighetspekulationernas bubbla sprack bringades de irländska bankerna snabbt till konkursens rand.
Landets budgetöverskott har förvandlats till en avgrund: ett underskott på 32% under 2010. Men fallet blir högre än så, dock inte för bankirerna utan för det irländska folket. Syftet med EU:s och och IMF:s "räddningsplan" är nämligen först och främst att rädda de utländska -- särskilt tyska, brittiska, franska och italienska -- banker, som har beviljat massiva lån till bankerna i Irland i avsikt att profitera på "det irländska undret".
Som ersättning för de belopp som nu frigörs att rädda banksektorn måste det irländska folket igen dra in på svångremmen, ännu mer drastiskt än förra gången: sparprogrammet innebär att mer än 100.000 arbetsplatser i offentliga sektorn elimineras, att arbetslöshetsersättningar och familjebidrag skärs ned, och att minimilönen sänks.
Å andra sidan vägrar regeringen att öka företagsbeskattningen, som utgör endast 12,5% i Irland mot 33% i Frankrike; Google, Microsoft och Intel, som har etablerat sig i stor skala i landet har hotat med repressalier ifall förtagsskatterna höjs.
Denna åtstramningspolitik är både orättvis och absurd, eftersom den leder till ökad arbetslöshet och stryper den inhemska efterfrågan. Sålunda har kreditvärderingsinstitutet Moody meddelat att man antagligen kommer att sänka kreditbetyget för Irland på grund av dessa åtstramningsåtgärder, som vidtas för att "lugna marknaderna"!
Det är aktieägarna i de irländska och europeiska bankerna som borde betala för sina misstag, inte löntagarna och skattebetalarna. För att kompensera sina förluster bör BNP, Societe Generale, Deutsche Bank, HSBC osv. omedelbart frysa alla utbetalningar av dividender.
Viktigt är nu att bekämpa denna globala åtstramningspolitik och att föra fram verkliga alternativ till den nyliberala modellen. I Grekland, Frankrike, Spanien, Portugal, Storbritannien, och nu senast i Irland, har en process av omfattande folkliga mobiliseringar inletts. Attac Frankrike, Attac Europa och den europeiska sociala rörelsen kommer att bidra efter bästa förmåga.
Således kommer Attac Frankrike att infinna sig framför Europeiska unionens högkvarter i Paris lördagen 27 november kl 15 för att visa solidaritet med de demonstrationer som samtidigt äger rum i Irland.
Attac Frankrike,
Paris, 24 November, 2010

Tusentals EU-tjänstemän flyger till hundratals EU-konferenser. Till vilken nytta? När det gäller att besluta om beviljande av 100 miljarder euro till bankernas frälsning behövs ju ändå inte mer än några telefonsamtal mellan finansministerierna.
Alla politiska beslutsfattare intygar nu med en mun -- och våra papegojor till journalister upprepar -- att "stödet till Irland" (egentligen till de tyska, franska, italienska och brittiska bankerna, se ovan) är alldeles nödvändigt. Det är det naturligvis också, ur deras synvinkel. Senaste sommar, efter krispaketet till Grekland, inrättade ju euroländerna The European Financial Stability Facility (EFSB) i Luxemburg precis för att kunna rädda flera banker utan störande insyn och debattinlägg från publikens sida och för att kunna fortsätta med att utforma sin mellanstatliga politik genom pressmeddelanden. Räddningspaketet till Irland följer med logisk nödvändighet av grundandet av EFSB. Resten är bara onödigt ståhej och förvirrade kommentarer i media.

Vad det egentligen handlar om är att Europeiska Unionen är en falsk sådan, en skenunion under USA:s överinseende. Skall det någonsin bli någonting bra och bestående av det europeiska unionsbygget? Det måste vi eftersträva, ty någon väg tillbaka till det gamla europeiska statssystem som rådde fram till första världskriget ges inte heller. Bara djupt reaktionära människor kan önska en återgång till Den Heliga Alliansens dagar... Dessvärre står majoriteten av medborgarna i Europas länder i dag mer eller mindre rådvilla inför sin världsdels politiska framtid.

Idag fick jag i alla fall en glädjande nyhet per epost av en gammal vän. Därmed avser jag den intressanta och rätt utmärkta skriften "Förbundstaten Norden" av Gunnar Wetterberg. som har utgivits av Nordiska ministerrådet i Köpenhamn (TemaNord 2010:582). Jag har visserligen en del, som jag tycker, viktiga invändningar mot innehållet i denna bok, men innan jag för fram dem vill jag betona att jag egentligen varmt gillar den allmänna inriktningen i Wetterbergs skrift.

Ladda ner boken: "I Nordiska rådets och Nordiska ministerrådets nya debattbok argumenterar den kontroversielle samhällsdebattören och historikern Gunnar Wetterberg sakligt och entusiastiskt för en ny nordisk förbundsstat. En reell federation med ansvaret för utrikes- och säkerhetspolitiken, de finansiella ramarna och alla centrala delar av lagstiftningens huvudområden från invandring till socialpolitik."(Nordiska rådet)

Här kommer vad jag skrev till min kompis efter en första snabbtitt på "Förbundsstaten Norden":

... Det är anmärkningsvärt och berömvärt att Wetterberg försöker tänka sig Förbundsstaten Norden, en "realistisk utopi", som han kallar det. Det tycks mig bara att hans utopi inte är riktigt tillräckligt realistisk.

För min del stöder jag också, i traditionen från Altiero Spinelli och de andra ursprungliga eurofederalisterna som framgick ur de antifascistiska motståndsrörelserna under och efter andra världskriget, Förbundsstaten EU. Kanske Förbundsstaten Norden kunde bli ett steg på vägen dit? Vi är dessvärre fortfarande en god bit ifrån målet. Det nuvarande EU har ju förblivit en skenunion och ett haltande statsförbund, som alltsedan mitten av 1980-talet styrs i en rent marknadsfundamentalistisk anda av bankerna och storföretagen.

Men alltså, gärna "Förbundsstaten Norden"! Det förutsätter emellertid att DK, NO och IS utträder ur NATO:s militära organisation. Annars vore den nordiska förbundsstaten inte en självständig stat.

Wetterberg: "Fortfarande finns det en skillnad i ländernas säkerhetspolitiska val - Danmark, Island och Norge är anknutna till NATO, Sverige och Finland har valt andra lösningar. Men det är en skillnad som minskat i praktisk betydelse, genom NATO:s förändrade inriktning, genom det ökade svenska och finska samarbetet med alliansen och genom EU:s utrikespolitiska samarbete".

Jag håller inte med denna rådande ideologi angående "NATO:s förändrade inriktning". NATO är vad det alltid har varit, en offensiv militärallians under USAs ledning och underställd USA:s globala strategiska mål, med andra ord: full spectrum dominance (a propos USAs krig och strategi, jfr intervjun på The Real News Network med David Swanson, författaren till den färska boken War is a Lie ).

Under kalla kriget och ända fram till 1989 kunde NATO visserligen förklara sin raison d'etre med att man skulle hålla den totalitära sovjetkommunismen tillbaka. I Västeuropa kunde man då med visst fog tänka sig att NATO och västeuropeiska länders NATO-medlemskap var nödvändiga under en övergångsperiod, dvs tills EU var moget att stå på egna ben. Idag ser jag dock inget annat berättigande för NATO:s politik och krigföring än att utgöra ett mäktigt repressivt instrument i finanskapitalisternas, krigsbaronernas, oljeshejkernas, råvarukorporationernas osv. intressen. Jag skulle inte tveka att jämföra NATOs nuvarande ledare (inklusive generalsekreteraren, som ju kommer från ett nordiskt land) med ledarna för 1900-talets kolonialmakter eller med tidigare seklers slavhandlare och imperialister. Dessa människor, som personifieras av krigsförbrytaren Tony Blair, har mycket blod på sina händer, inte minst från sina pågående angreppskrig och ockupationer.

Wetterberg verkar inte riktigt begripa sig på det nödvändiga förhållandet mellan förbundsstat och militärstrategi. Att grunda en förbundsstat typ Förbundsstaten Norden innebär ingenting mindre än att upprätta en ny stat. Och detta in sin tur innebär att definera (genom en ny konstitution) och etablera (genom en social och politisk kamp) ett nytt styrkeförhållande i det internationella statssystemet. Det innebär nödvändigtvis reella maktförskjutningar såväl inom de nordiska samhällena som i deras yttre relationer.

27 November
2010

En inte helt vanvettig bok om vår galna närhistoria

Nedanstående var avsett att publiceras tillsammans med inlägget "Krigsdagböckerna: tumör eller metastas?" som ingick i Ny Tid 19.11.2010. Chefredaktören ansåg emellertid min bokanmälan vara "alltför konspiratorisk" för publicering i Ny Tid. Nu har jag i alla fall arbetat lite vidare med texten på egen hand, inte för att göra den mindre "konspiratorisk", utan snarare tvärtom: för att så öppet, klart och tydligt som möjligt konspirera vidare mot lögnen och bedrägeriet.

 

David Ray Griffin: WTC 7 och dess mystiska kollaps. Varför den officiella rapporten om 11 september är ovetenskaplig och osann. Översättning av Alhambra Förlag, Furulund 2010.

 

Härmed utlyses en tävling för de Ny Tid-prenumeranter, som redan tidigare har fått läsa någonting om “WTC7 och dess mystiska kollaps” (boken av David Ray Griffin som härmed anmäls) i Hbl, Vbl, ÅU, Bbl, VN, ÖN, Österbottningen eller Kyrkpressen. Den första som hör av sig vill jag nämligen gärna bjuda på gratis lunch (med eller utan mitt sällskap) å nepalesiska restaurangen Mount Everest i Helsingfors. I lunchen ingår förrätt, varmrätt, naan-bröd, vin, te eller annan dryck samt efterrätt.

Ifall nu någon av Ny Tids prenumeranter, som inte ännu har fått läsa någon tidigare anmälan eller recension av den ifrågavarande boken i något av våra inhemska pressorgan (lägg därtill DN, SvD, Abl, Expressen m fl rikssvenska tidningar), ändå gärna skulle vilja ha den där lunchen (i mitt sällskap) ber jag honom/henne ta kontakt i alla fall, så får vi se om det går att hitta ett lämpligt datum.

Men vore det inte viktigare att prata om innehållet i boken i stället för att orda såhär mycket om en ynka gratislunch? Jo, på sätt och vis.

Å andra sidan utgår jag ifrån att ca hälften av läsarna har stött på internetvideon där man ser fyrtiotvåvåningsskrapan WTC 7 dråsa ner på marken som en hösäck. Jaså, inte det? Då föreslår jag ett besök i Archive.org (se www.archive.org/details/sept_11_tv_archive).

Nåmen -- eh bien, som fransosen säger -- om man har sett videosnutten så anar man ju hur det hela hänger ihop. Ja, man vet redan att det hela inte hänger ihop. Eftersom skyskrapor aldrig någonsin ramlar rakt ner på marken i fritt fall (såvida de inte rivs kontrollerat med sprängämnen) är den officiella rapporten om 11 september ovetenskaplig och osann. Det negativa svaret på frågan “Är den officiella rapporten om 11 september vetenskaplig och sann?” följer alltså med en logik vars stränghet för tankarna till Bertrand Russells och Alfred North Whiteheads gemensamma verk Principia Mathematica. Whitehead är f ö Griffins filosofiska läromästare, vilket han har dokumenterat i tiotals akademiska böcker, senast i boken Whitehead's Radically Different Postmodern Philosophy. An argument for its Contemporary Relevance (State University of New York Press 2007).

Man behöver hänvisa till kunskaper i fysik som ingår i högstadiekursen. Men man behöver i och för sig inte rådfråga Newton för att få veta att äpplet faller fritt till marken -- om inte någonting hindrar det att ifrån att falla fritt, förstås. Och en skyskrapa innehåller någonting, bör det understrykas. WTC 7 innehöll ett skelett av stål.

Av ovanstående kunde man kanske sluta sig till att det egentligen är alldeles onödigt att plöja igenom Griffins drygt fyrahundra sidor.

Ack, om det bara vore så enkelt! Men nu påstår det (världsledande) “Nationella Institutet för Standard och Teknologi” (NIST) i sin slutrapport om WTC 7 (hösten 2008) "att ett höghus för första gången någonsin helt störtade samman, primärt till följd av brand" (NIST NCSTAR 1A, xxxv ; även på NIST NCSTAR 1-9: 617; cit enl Griffin a a, 199).

Det tog sju år innan NIST lade fram sin "förklaring" av den tredje WTC-skyskrapans kollaps på eftermiddagen 11 september 2001. Under tiden har skepsisen och "konspirationsteorierna" hunnit växa till sig betydligt. Detta har otvivelaktigt bidragit till att tvinga fram "en förklaring" av en händelse som myndigheterna helst inte ville veta av. I den officiella, av USAs regering och kongress tillsatta 9/11-kommissionens rapport år 2004 förbigås byggnad 7 med tystnad. Den officiella rapporten bär den talande titeln "The National Commission on Terrorist Attacks Upon The United States". Att terrorister kapade flygplan och flög in dem i tvillingtornen har vi ju alla sett på film otaliga gånger. Det kan vi bara inte sådär utan vidare förneka. Men hur lyckades terroristerna ta ned denna tredje skyskrapa på tio röda sekunder med sina två kapade flygplan flera timmar efter att de två första tornhusen kollapsat?

Att den tredje skyskrapans stålskelett demolerades genom en sk kontrollerad rivning på eftermiddagen den 11 september 2001, sannolikt med nanotermit (Griffin hänvisar till den danska nanokemisten Niels Harrits med fleras artikel i The Open Chemical Physics Journal 2002:2 i vilken redovisas för fynd av nanotermit i dammet från 9/11), är ett obehagligt faktum, som medier och myndigheter har lämnat i skymundan. Helt mörklagd har WTC 7:s kollaps inte förblivit. Intervjuer med Harrit m.m. har sänts i vissa länders teve. Men varken i Finland eller Sverige har något storstadsblad (eller småstadsblad, för den delen) till dags dato har vågat anmäla eller recensera den förhandenvarande boken av David Ray Griffin! (Detta skrevs 29.10.2010; ifall det inte längre stämmer räknar jag som sagt med att få bjuda någon av mina ärade läsare på krogen. Tillägg 27.11.: Anbudet gäller ända till fram 31.12.!)

 

I den fria världen står det än så länge var och en fritt att, liksom filosofen Griffin, påstå att inte heller WTC 7 störtade samman primärt p g a av brand utan att det finns en annan, mycket närmare liggande förklaring, nämligen att byggnaden raserades av yrkesmän, som specialiserat sig på sprängning av byggnader. Griffin har tagit med i sin bok ett kapitel med rubriken "Några grundregler för vetenskaplig metodik" (ss 39-54). Reglerna han lyfter fram och som han anser att NIST har brutit emot, är, för det första, "principer som kränkts genom vetenskapligt bedrägeri i strikt mening":

• Bevis får inte fabriceras.
• Bevis får inte förfalskas.
• Relevanta bevis får inte förbigås.

För det andra handlar det om "principer som kränkts genom vetenskapligt bedrägeri i vidare mening":

• Utomvetenskapliga hänsyn får inte bestämma slutsatserna
• En utredning bör utgå från den mest sannolika hypotesen.
• När två eller fler hypoteser verkar lika rimliga bör man välja den enklaste.
• Skenargument måste undvikas.
• Påståenden som vid en första anblick förefaller orimliga bör inte framläggas utan goda skäl
• Unika orsaker bör inte utan goda skäl förklara alldagliga fenomen.
• Vetenskapsmän bör inte föra fram påståenden som förutsätter att naturlagar har satts ur spel.
• Vetenskapligt arbete bör granskas av andra vetenskapsmän innan det publiceras.

Griffin ägnar 400 sidor (varav över 50 har gått åt enbart till fotnoterna) åt att visa hur NIST har brutit mot dessa elementära regler. Hans framställning kännetecknas av logisk skärpa och stöds med empiriska belägg. Ändå har hans avvikande tes inte blivit omtalad och debatterad i det offentliga samtal vars mest auktoritativa arenor kanske ännu en liten tid utgörs av det tryckta ordet och Rundradion.

Skrev jag avvikande tes? Jag borde inte ha kallat Griffins tes för avvikande, eftersom den är det enbart i förhållande till den rådande makten i samhället precis som Galileos påstående att jorden rör sig kring solen på sin tid stod i bjärt kontrast till hur man förutsattes tänka och tycka.

Att chefredaktörer och ledarskribenter avviker från sanningen inräffar ofta. Om de i detta fall inte direkt har farit med osanning så har de i alla fall aktat sig väldigt noga för att själva avvika ifrån NIST:s ovetenskapliga osanningar. Beror det på auktoritetstro och allmän underdåninghet? Eller rädsla för att förlora sina fina jobb?

För egen del vill jag inte gärna misstänka existensen av en konspiration, bortsett från existensen av den "teori" som säger att Usama bin Ladin och hans 19 terrorister sänkte tre skyskrapor med två flygplan. Att det är en "konspirationsteori" är ju alldeles påtagligt.

 

Quo usque tandem, Catilina, abutere patientia nostra? Hur länge skall du, Catilina, missbruka vårt tålamod, utropade Cicero år 63 f Kr kort före den romerska republikens fall. Cicero fortsatte: Quam diu etiam furor iste tuus nos eludet? Hur länge skall detta ditt vanvett ännu få driva sitt spel med oss?

Och hur länge ska våra journalister framhärda i sin tystnad om den officiella 9/11-historiens vanvett innan de själva blir tokiga? "Ovetenskaplig och osann" -- liknar inte det en definition av... "vanvettig"? Det är först och främst journalisterna jag skulle vilja rekommendera denna bok. Alla de som journalisterna har underlåtit att upplysa om de förkrossande resultaten av Griffins forskning kommer ju inte att orka plöja igenom hans faktaspäckade och detaljerade redogörelser.

Det är naturligtvis nedslående att bli varse ett såpass allvarligt vetenskapligt bedrägeri som det är fråga om i det här fallet. Men i längden blir det bäst för själen att få det utrett.

De journalister och vetenskapsmän som i snart tio år har låtit sig duperas av krigspropagandan -- det är nämligen precis vad den officiella "teorin" om 9/11 är -- eller åtminstone hållit inne med sina tvivel skulle kanske ändra åsikt ifall de läste denna bok. Men kommer de att göra det? Kommer de att våga följa den indiska medborgaraktivistens exempel att, när det behövs, motsäga också vad de själva tidigare hållit fast vid och inpräntat i sina läsare, lyssnare och tittare?

"Under mitt sökande efter Sanning har jag förkastat många idéer och lärt känna många nya ting [. ..] Den läsare som finner att jag motsäger vad jag har sagt i en skrift i någon annan av mina skrifter borde därför, om han fortfarande litar på att jag är vid mina sinnens fulla bruk, hellre välja vad jag säger om saken i den senare skriften." (Gandhi, Hind Swaraj, förordet.)

 

David Ray Griffin, som snarare än en medborgaraktivist kunde kallas vår tids Cicero, har f ö skrivit flera 9/11-böcker, däribland en om nutidens Catilina (Usama bin Ladin. Död eller levande, Alhambra 2009). I svensk översättning föreligger även Griffins Motsägelser om 11 september : ett öppet brev till USA:s kongress och press (Alhambra 2008). Hans senaste bok i ämnet heter Cognitive Infiltration. An Obama Appointee's Plan To Undermine the 9/11 Conspiracy Theory (2010). Jag har anmält två av prof. Griffins tidigare böcker om 9/11, dvs The New Pearl Harbor (2004) samt The 9/11 Commission Report. Omissions and Distortions (2005) i artikeln "Vad var det som hände 11.9.2001?, Ny Tid 25.2.2005.

Vi ses på Mount Everest!

Mikael Böök
Gammal nors, dvs fd elev i Svenska normallyceum

29 November
2010

KRIG = KLIMATFÖRÄNDRING = KRIG= KLIMATFÖRÄNDRING

Efter klimatmötet i Köpenhamn utmålade Guardian-kolumnisten Mark Lynas Kina som boven i de globala klimatförhandlingarna, vilka idag återupptas i Cancun, Mexico. Detta återkommande tema återupptas också av Eric Sundström i hans ledare i Dagens arena.

Men kineserna, inringade som de är av hundratals amerikanska militärbaser (observera det spända aktuella läget vid Koreahalvön), tycker kanske att det ligger ett visst mått av hyckleri i vårt hymlande om den globala uppvärmningen samtidigt som vi spenderar biljoner på krig som syftar till att säkra våra oljetillgångar:

 

"The budgetary and economic costs of the Iraq war is estimated by Nobel Prize-winning economist Joseph Stiglitz, with his colleague Linda Bilmes, to reach between $4 trillion and $6 trillion!"

 

Här följer min översättning av ett utdrag ur motiveringen till en vädjan som man fram till 6.12. kan be sin förening eller sitt nätverk underteckna. Appellen ska överlämnas 8.12. till klimatförhandlarna från USA och övriga länder (se http://www.climatesos.org/2010/11/resolution-war-climate/. Se även det kompletterande faktabladet på adressen http://tinyurl.com/26stkfv.

• Den amerikanska militären och dess allierade, har genom sina imperialistiska krig och sina öppna eller dolda militära insatser runt om i världen, åstadkommit massivt lidande och väldiga civila offer.
• Den amerikanska militären är den största enskilda källan till utsläpp av växthusgaser på planeten, men dessa utsläpp undantas från kraven på rapportering.
• Tillgång till mer olja, vars förbränning är den grundläggande orsaken till klimatförändringen, är det främsta motivet bakom de nuvarande krigen.
• Såväl krigföring som klimatförändringar gör stora områden obeboeliga och tvingar miljontals människor i landsflykt; ändå inskränks, hotas och kränks invandrarnas rättigheter allt mer.
• Klimatförändringarna mångfaldigar riskerna och kommer sannolikt att leda till många fler krig. Därför anses klimatförändringen allmänt redan vara det mest överhängande "hotet mot vår säkerhet". Det har blivit allt svårare att få tillgång till naturresurser inklusive jord, livsmedel och vatten. Knappheten kommer sannolikt att utlösa nya konflikter och flyttningsrörelser.
• Den amerikanska militären är också den största enskilda källan till kemisk och radioaktiv förgiftning av folk och miljö runt om i världen och den spelar huvudrollen i främjandet av lösningar som bara kan förvärra problemen (biobränslen, kärnteknik, geoengineering osv.)
• Den amerikanska och globala ekonomin ligger i spillror. Finansieringen av en "rejäl och rättvis övergång", som ser till att människor inte påverkas negativt, är inte att vänta. "Gröna" jobb är fortfarande sällsynta och miljoner människor saknar tillgång till grundläggande sjukvård.
• USA har gått spetsen för de utvecklade ländernas strävan att strypa framsteget bland världens nationer genom att konskevent vägra att betala sin ekologiska skuld till de icke-industrialiserade länderna och folken alltmedan man satsat biljoner dollar på att främja krigen i Afghanistan, Irak, Pakistan och andra länder.
• Utförsäljningen av våra globala allmänningar (luften, vattnet, skogarna) påstås vara DET ENDA sättet att finansiera åtgärder för att förhindra klimatförändringarna och anpassa sig till deras följder. Resultatet är ytterligare koncentration av rikedom och makt på hela planetens bekostnad.

30 November
2010

WikiLeaks och Biblioteket

Kära svenska bibliotekarie,

har du kommit att tänka på, att WikiLeaks i allra högsta grad handlar om bibliotekens nutid och framtid? Varför? Jo, tänk på alla dokument som nu läcker ut på nätet genom WikiLeaks och många andra nya kanaler.

Därefter, begrunda alla dokument i största allmänhet.

Ännu på 1950-talet kunde begreppet "dokumentation" stå i centrum för våra föregångares reflexioner om bibliotekariernas och bibliotekens speciella uppgifter. Suzanne Briet , som arbetade vid Bibliothèque nationale i Paris från 1924 till 1954, beskriver i sin lilla men naggande goda bok Qu'est-ce que la documentation? (1951) bibliotekarien som en blid mjölkflicka eller en praktfull dam, alltid klädd och utrustad enligt sin herres vilja.

Dokumenten antas innehålla sanningen. Jag är visserligen långt ifrån säker på att du eller jag någonsin kommer att finna den. Men försöka duger.

Därför föreslår jag att du och jag och världens alla bibliotekarier slår ihop sina påsar med Wikileaks för att hädanefter kunna erbjuda allmänheten vidaste möjliga information.

Med vänliga hälsningar från Finland, där du kanske aldrig har varit.

- Mikael


Fotnot: Suzanne Briets skrift finns också att tillgå som en e-bok och i engelsk översättning, här http://ella.slis.indiana.edu/~roday/briet.htm .
Uttrycket "vidaste möjliga information" har jag lånat från titeln på Anders Ericsons bok: "…videst mulig informasjon…" - ei debattbok om folkebiblioteka og samfunnsinformasjonen i et e-Norge" (Biblioteksentralen, Oslo 2001). Anders' skrift kan också läsas per internet, här: http://www.bibsent.no/nettbok/offinfo.htm. Finland, "där har jag aldrig varit", slutligen, förekommer i en sång som den svenska sångaren Bo Kasper brukar (eller brukade) sjunga på radion.