Mikas blogg

03 December
2010

WikiLeaks och Biblioteket (forts.)

Kära bibliotekarie,

idag har jag en dålig nyhet: tyrannerna har eliminerat internetdomänen wikileaks.org och WikiLeaks har, liksom en gång marskalk Mannerheim, farit till Schweiz.

Den omtalade webbplatsen nås för närvarande på adress http://wikileaks.ch*

Nu gäller det att fatta mod. Biblioteken, som utgör den moderna offentlighetens själva ryggrad, bör offentligen ta ställning för WikiLeaks, för Julian Assange och för den unge Bradley Manning. Följden blir kanske att vi anklagas för "antiamerikanism" men den anklagelsen bör vara ganska lätt att avvisa. USA med sin fina grundlag har ju - åtminstone historiskt sett - tjänat som ett bålverk för det fria ordet! Att försvara WikiLeaks rättighet att publicera alla dokument som dess redaktörer finner anledning att ge ut innebär därför att ta ställning för - inte mot - USA.

I mitt föregående brev konstaterade jag redan, tror jag, att WikiLeaks och Biblioteket är nära släktingar. Fast egentligen är ju WikiLeaks bara en sida, eller en dimension, av hela internet. Och internet, i sin tur, är fino in fondo en sida, eller en dimension, av det nya bibliotek, som nu tar form inför våra häpna ögon.

Det nya biblioteket är inte längre enbart en "minnesinstitution"; det fungerar inte längre enbart som ett allmänt stöd för forskning, bildning och kultur, utan också som en global, cybernetisk (självstyrande) statsmakt. Biblioteket-internet håller på att bli den efterlängtade informationella makt, som behövs för att garantera medborgarnas insyn i de lagstiftande församlingarnas, regeringarnas och rättsväsendets verksamhet och därmed bidra till att hålla dessa tre traditionella statsmakter i schack.

Nu hör det till saken att traditionella makter inte gärna släpper ifrån sig ett uns av sina vedertagna maktprivilegier. Hellre skrider de då till tyranniska handlingar typ blockera WikiLeaks.org. Men det bör vi som sagt inte tolerera!

Ovan talar jag om "tyranner" i allmänhet utan att utpeka någon särskild. Det kan vara Putin, det kan vara Hillary Clinton. Eller Kinas Wen Jiabao. Vilken det än är av världens regeringar och diplomater
så vill den/han/de vrida historiens ur tillbaka. Men det går bara inte.

Med vänlig hälsning från Östra Nyland,

- Mikael

* Tillägg på kvällen 3.12.: wikileaks.ch är nere men i gengäld nås WikiLeaks på wikileaks.fi, wikileaks.de och wikileaks.nl. Ifall ingen av dessa fungerar, försök med http://88.80.13.160/ .
Tråkig nyhet: Library of Congress Blocks Access To Wikileaks http://bit.ly/hkCH7p What a shame! #wikileaks

05 December
2010

WikiLeaks och Biblioteket (3)

"Detta är ett gyllene tillfälle att ge biblioteken en ställning i det svenska samhället som det tidigare aldrig haft. Det svenska biblioteken borde erbjuda sig att skydda Wikileaks servrar. Genom denna handling skulle det svenska bibliotekssystemet stå upp för människors rätt i världen att uttrycka sina åsikter och offentliggöra material även när det skadar mäktiga länders ekonomiska och militära intressen. Utan denna rätt återstår bara slavrollen för oss som medborgare. Och bibliotekens roll reduceras till att tillhanda den typ av litteratur och information som inte skadar den svenska regeringen eller annan med den svenska regeringen befryndad stat i den globala ekonomin."

Ja, det var verkligen ett fint inlägg av Jonny Sundell! (Läs inlägget via BIBLIST!) Om bara bibliotekarierna i ett land skulle visa kurage så skulle kanske bröderna och systrarna i andra länder också våga lyfta på huvudet.
Ni noterade väl, att Library of Congress har blockerat WikiLeaks på sina servrar för att varken personalen eller biblioteksbesökarna ska kunna ta del av dokumenten?

"The Library decided to block Wikileaks because applicable law obligates federal agencies to protect classified information. Unauthorized disclosures of classified documents do not alter the documents' classified status or automatically result in declassification of the documents"

skriver Kongressbibliotekets presschef på bibliotekets blogg. (http://blogs.loc.gov/loc/2010/12/why-the-library-of-congress-is-blocking-wikileaks/)
Därmed har problemet ställts på sin spets: ska biblioteket följa grundlagen, den amerikanska konstitutionens berömda första tillägg? Eller kommer biblioteket hädanefter att vara regeringens Sanningsministerium, som endast tillhandahåller godkända dokument?
Men Kongressbibliotekariens fega skenmanöver hindrar naturligtvis inte WikiLeaks från att nå ut; se t ex http://wikileaks.fi
För övrigt publiceras ju dokumenten av tidningarna. Kongressbibliotekets bibliotekarier och besökare behöver alltså bara ge sig iväg från bibliotekets läsesalar, ut till tidningskioskerna och internetcaféerna, för att läsa WikiLeaks.
Vilken skam!
Till all lycka har Internationella journalistfederationen fördömt regeringarnas förtvivlade och farliga försök att vrida historiens hjul tillbaka:

"Federation of Journalists (IFJ) today condemned the political backlash being mounted against the whistle-blowing website WikiLeaks and accused the United States of attacking free speech after it put pressure on the website's host server to shut down the site yesterday. Federation of Journalists (IFJ) today condemned the political backlash being mounted against the whistle-blowing website WikiLeaks and accused the United States of attacking free speech after it put pressure on the website's host server to shut down the site yesterday. "

Se http://www.ifex.org/united_states/2010/12/02/wikileaks_backlash/.
Som sagt, bibliotekarier: nu gäller det att fatta mod!
Med vänlig hälsning i den sena lördagskvällen,
- Mikael

06 December
2010

WikiLeaks och Biblioteket (4)

Först bad Jonas Aghed om en precisering : Eftersom WikiLeaks på sina servrar faktiskt uttryckligen har bett om stöd och angett att man kan ge sitt stöd genom att sätta upp allt fler av nya WikiLeaks-servrar på webben, påpekades det att

07 December
2010

WikiLeaks och Biblioteket (5)

Bästa bibliotekarier, forskare och filosofer!

WikiLeaks aktualiserar några grundläggande frågor. Hur förhåller sig biblioteket till internet? Hur bör biblioteket förhålla sig?

En annan typ av frågor har att göra med skillnaden mellan Biblioteket, allmänbegreppet, och världens alla bibliotek - en oerhörd mängd av varierande företeelser alltifrån biblioteksbussen, som cirkulerar mellan skolorna i Ouagadougou (eller som åtminstone gjorde det ännu under sommaren 2006) ända till universitetsbiblioteket i Dakar (som författaren till dessa rader hade nöjet att besöka i november 2010).

WikiLeaks aktualiserar bl a dessa frågor och tycks för närvarande, i december 2010, ställa dem på sin spets.

Detta innebär att bibliotekarier, forskare och filosofer nu tvingas besvara frågorna, inte bara i teorin, utan också i handling. Bibliotekscheferna på Library of Congress i det stora landet i väster har redan gett sitt svar genom att blockera WikiLeaks. Detta är faktum, detta "är". Men denna fråga gäller alla. Hur bör vi svara på WikILeaks?

Ett praktiskt förslag har redan framlagts och i någon mån preciserats. Vi bör hjälpa och stöda WikiLeaks genom att spegla dess webbplatser och publicera dokumenten på våra internetservrar. För en precisering av förslaget, vänligen slå upp sid http://46.59.1.2/mass-mirror.html

Detta är antagligen det viktigaste som Biblioteket och Universitetet kan göra just nu. Ja, och biblioteksföreningarna, inklusive IFLA och FAIFE borde också protestera mot blockeringarna av WikiLeaks och hetsjakten på Assange och Bradley (ifall de inte redan gjort det; följ med på Twitter ). Bibliotekarien i Ougadougous biblioteksbuss kan i avsaknad av nödvändig teknisk utrustning och personal naturligtvis inte göra allt detta. Men i vårt Norden finns det utan tvivel flera folkbibliotek och universitetsbibliotek som både kan bör försöka.

Efter detta viktiga budskap skulle jag vilja återkomma till frågan om hur vi ska förhålla oss till saken på ett mer allmänt plan. Med saken menar jag internet.

"Har biblioteken makt över sina dataservrar, eller är det någon högskola/universitets eller kommuns dataavdelning som bestämmer över hur dessa får användas? , frågade studerande Jenny Åström. Det är närmare bestämt dessa frågor saken gäller.

Jag skulle för min del våga påstå, att makten över internetservrarna tillhör oss, deras användare.

För bibliotekarierna och biblioteken gäller det nu att inrätta sig i sin nya boning, dvs internet. Bibliotekarierna måste äntligen bli herre och fru i eget hus.

Det är visserligen ingen enkel sak. Men under årens lopp har ju även Biblioteket vuxit sig rätt stort och komplicerat, eller hur?

Som vanligt vill jag avsluta med vänliga hälsningar från Finland där varken bibliotekarierna, forskarna eller filosoferna verkar ha fått just någonting till stånd - tillsvidare. Men det ska väl bli andra bullar, hoppas

- Mikael Böök

PS Vad bibliotekarierna på US Library of Congress beträffar så kan jag inte föreställa mig att de är eniga med chefernas beslut att censurera internet. Många av kollegerna där menar nog tvärtom att Jefferson, Washington och Madison vänder sig i sina gravar, får man anta.

08 December
2010

Litet är vackert (2)

Litet är vackert, Small is Beautiful, minns ni vem som sade det? Det var den tyska nationalekonomen Fritz Schumacher.

På sin tid rönte Schumachers bok med samma titel stor popularitet. Det var på den tiden då televisionen hämtade kriget till vardagsrummen, Richard Nixon lät dollarn flyta och Leena Krohn publicerade "Vihreä vallankumous" (Den gröna revolutionen, - ö.a.).

Det var var en vacker tanke: litet är vackert!

Men hur gick det? Nå, den vackra tanken lades naturligtvis i graven. Närmare bestämt så kom realisterna, och de skrattade så som Döden skrattar i dikten av Nils Ferlin:

"Men döden skrattar och bryter staven
snabbt över allt som var lögn och sken"

Eller så skrattade de inte. Kanhända var de väldigt allvarliga. "Tanken, att något kommunbibliotek skulle spegla dokumenten ifrån WikiLeaks, är vacker", säger de. "Men fullständigt orealistisk", skyndar de sig att tillägga.

Ni, lilla människa i den lilla kommunens bibliotek, ni är vacker! Glöm inte: litet är vackert!"

Citatet härstammar från "Kirjastokaapeli", de finska bibliotekariernas epostlista 8.12.2010 (se http://bit.ly/fnOMcn). Översättarens kommentar: det är lite konstigt med övergången från imperfektum till presens i nästsista stycket. Men så formulerar sig signaturen "Anonymous" faktiskt.

09 December
2010

WikiLeaks och Biblioteket (7)

Nedanstående är min egen svenska version av dagens inlägg i de finska
bibliotekarierna epostforum "Kirjasto-Kaapeli" ; jfr
http://www.kirjastot.fi/fi-FI/foorumit/group.aspx?groupId=f5082186-5547-4404-bc3c-8e059edc08bf



"Jag har inte talat om att bryta mot lagen utan endast om att
biblioteket saknar teknisk och administrativ makt att erbjuda
serverutrymme åt någon." -Heikki Poroila, känd finsk musikbibliotekarie.

Som jag ser det har du, Heikki, nog pratat om att bryta mot lagen. Du har
ju låtit oss förstå att någon skulle skrida till åtgärder mot biblioteket,
ifall det erbjöd serverutrymme åt WikiLeaks. Men vore inte de som skred
till åtgärder i så fall tvungna att hänvisa till lagen? Själv frågade jag
redan vilken lag som förbjuder biblioteket att erbjuda WikiLeaks
serverutrymme, och nu vill jag upprepa min fråga. Har t ex WikiLeaks
gjort någonting lagstridigt?

Onekligen får vi här också lov att analysera begreppet "att erbjuda
serverutrymme". Av förekommen anledning har jag kommit att fundera på
detta begrepp under mina år i internetandelslaget Katto-Menys
(KAnsalaisjärjestöjen TietoTOimisto - MEdborgarorganisationernas
NYhetsbyrå) tjänst.

Till att börja med (från 1993 till 1995 eller 1996) erbjöd ju vårt
andelslag serverutrymme åt bl a Helsingfors stadsbibliotek i
Kabelfabriken. Sedermera skaffade sig stadsbiblioteket egen server och
flyttade till Glaspalatset. Nu befinner vi oss redan i ett skede där
åtminstone undertecknad inte a priori skulle utesluta möjligheten av att
biblioteket erbjöd serverutrymme åt vårt kooperativ (där jag fortfarande
sitter med i styrelsen). Åtminstone begriper jag inte varför det vore
omöjligt att gå till väga på det viset, ifall båda parterna (biblioteket
och kooperativet) i god sämja kom överens om saken.

Men obs, detta är inte vad jag föreslår, utan vad jag föreslår är att
biblioteket erbjuder serverutrymme åt WikiLeaks. Vad innebär i detta fall
"att erbjuda serverutrymme"? För det första, att biblioteket lägger
WikiLäckorna, dvs dokumenten som har läckts ut i offentligheten via
WikiLeak (de sk War Diaries, War Logs och Diplomatic Cables; och givetvis
också WikiLeaks från andra länder än USA) till sina samlingar. Såvitt jag
kan se har biblioteket, om någon, administrativ makt att göra detta. I
detta sammanhang kan och bör vi hänvisa till den nordiska, grundlagsenliga
offentlighetesprincipen.

Vad sedan biblioteket tekniska makt beträffar måste medges, att den är
alldeles otillräcklig - vilket beror på bibliotekens hittillsvarande
mjäkighet. Men nu tvingar WikILeaks som sagt till eftertanke om hur
biblioteket ska öka sin tekniska makt och därmed överhuvudtaget sin makt i
samhället. Med andra ord: WikiLeaks tvingar fram en diskussion om
bibliotekets och internets interna maktrelationer.

Bland nördar och internauter funderar man för närvarande febrilt på frågan
om internets frihet - är det fria internet på väg att dö? Kommer
regeringarna och den till synes mäktigaste av dem, dvs USAs regering,
hädanefter att försöka strypa "the freedom of information" och "the
freedom of communication"? Och kommer de i så fall att lyckas? Eller
kommer vi, dvs det moderna biblioteket, WikiLeaks, journalisterna, The
First Amendment, den nordiska offentlighetsprincipen och frihetsviljan hos
all världens folk att avgå med segern?

Måhända tillhör det moderna biblioteket (och varför inte också det
postmoderna biblioteket, jfr F. Lyotards rapport från 1980-talet) lite mer
makt än vad som tillkom dess föregångare?

Den makten måste i vilket fall tas, eftersom den inte så där bara kommer
att ges.

WikiLeaks är sist och slutligen bara ett aktuellt fenomen, ett av flera
uttryck för den vidare frågeställningen om "internet governance", som
frågan benämns av det internationella samfundet. Jag anser, att just
biblioteket och bibliotekariernas yrkesgrupp vore allra bäst lämpade att
förvalta internet och jag tror att det också blir så i framtiden. Det
är det jag menar med rubrikens sammansatta ord, internetbiblioteket.

Tanken på att makten över internet borde överlämnas åt staternas
regeringar, som ju hotar varandra med massförstörelsevapen och allehanda
fientliga ränker, ter sig förfärlig. Staternas och regeringarnas makt
måste i stället begränsas och omfördelas.

Men den traditionella montesquieuska tredelningen är inte längre
tillräcklig: de lagstiftande församlingarnas, regeringarnas och
domstolarnas makter behöver kompletteras med en fjärde, informationell,
makt, dvs biblioteksmakten. Internet, som utgör bibliotekets historiska
fortsättning, har redan skapat de globala förutsättningarna för denna nya
maktfördelning. Tillsvidare dock enbart förutsättningarna.
Förverkligandet av förutsättningarna återstår. Leve WikiLeaks!

Förlåt, min muntur blev onödigt lång. Vem hinner läsa den i dessa
julklappstider?

Mikael Böök
Biblioteksaktivist
Lovisa, Finland


Uppdatering:

10 December
2010

Vad ädelt har Assange gjort?

I den pågående diskussionen om WikiLeaks och biblioteket har den finska bibliotekarien Anna-Liisa Snicker betonat vikten av att skilja mellan, a) att motsätta sig blockeringen av information, och b) att stöda WikiLeaks. Därom håller jag med henne. Vidare har Anna-Liisa Snicker understrukit en tredje frågas betydelse genom att rubricera ett av sina meddelanden på de finska bibliotekariernas epostlista: c) Vad ädelt har Assange gjort, som skulle motivera, att vi ger honom vårt stöd?

Nu är ju Julian Assange bara en människa. Men just därför bör vi å andra sidan stöda honom, ty viktigast är slutligen hur vi behandlar varandra. Assange förtjänar således vårt stöd även om det skulle visa sig att han har felat, syndat, el likn. Så lär oss i alla fall etiken.

Frågan "Vad ädelt har Assange gjort?" skulle jag vilja besvara såhär: i början av vår västliga civilisation uppträder ädelmodet som en manlig, militär dygd. Vändpunkten kom 6. och 9. augusti år 1945. I atomåldern borde krigen föras med informationen och måhända även med datorernas mjuka program som enda vapen. I den nutida krigföringen är nämligen "endast freden värd att kämpa för" ("la paix est le seul combat qui vaille d'être mené"; jfr Albert Camus : Écrits politiques. Gallimard 1950 , s 69). Månne inte en man eller en kvinna kan uppvisa ädelmod också i det pågående cyberkriget?

Tillägg ang. "kvinnohatarna": Tänk att så många fortfarande orkar söka efter rätt och sanning! Frågan är bara hur rätt ska kunna skipas och lögnen undvikas i detta fall där inte bara våra mänskliga passioner utan även stormaktspolitikens ödesdigra maskinerier blandas.

Även de två personer, som Assange enligt egen uppgift haft samlag med under sitt senaste sverigebesök, de må sedan vara CIA-agenter eller inte, förtjänar vårt stöd. Att varken Assange eller hans damer är moraliskt helvita eller helsvarta begriper väl var och en?

13 December
2010

Inlägg i debatten kring E-delegationens utkast till riktlinjer för sociala medier

Debatterna om sociala medier, myndigheter, offentliga handlingar och arbetsmaterial på Jardenbergs blogg, Bisonblogg, osv verkar rörliga, snabba, kommunikativa och svårfångade. Tipsa gärna, ifall du/ni känner till fler sådana bloggar och särskilt då ifall bloggaren är en bibliotekarie.

A propos sociala medier så har ju webben som sådan alltid (nåja, under sin korta livstid åtmistone) varit det. För att inte tala om epostlistorna.

Myndigheterna däremot, är inte längre riktigt vad de har varit. "Here comes everybody" (Clay Shirky) , låter det inte som att nu stiger alla ut ur sin självförvållade omyndighet? Och hur går det då med myndigheterna, när alla har blivit myndiga?

Vad de offentliga handlingarna beträffar så ska väl vi bibliotekarier göra vårt bästa för att förlänga den gamla nordiska förvaltningstraditionen med dess offentlighetsprincip, stadfäst i Sveriges tryckfrihetsförordning 1766 (världens äldsta), ända in i WikiLeaksepoken?

Undrar,

- Mikael

PS OpenLeaks är på kommande, se http://openleaks.org

PS2 Stiger ut ur sin själförvållade omyndighet, skrev jag. Men tänk om alla nöjer sig med att skriva in sig i Facebook?