2012
(M)apparna ordnar sina Myrdalar
Häromdan berättade Elisabet Fornell vid virtuella enheten, Stockholms stadsbibliotek, att biblioteket, som äger rättigheterna till Alva och Gunnar Myrdals böcker, har gett ut dem på nytt i ett elektroniskt format och att alla Stockholmare (med bibliotekskort) nu kan ladda ner dem för läsning på sina apparater. Det undrades varför bara Stockholmarna skulle få tillgång till dessa Myrdalare. Redan följande dag kunde Elisabet Fornell meddela: "Det gick fortare än vi själva trodde: Alva och Gunnar Myrdalböckerna har redan hunnit in i Apples iBookstore, gratis att ladda ner för alla - inte bara Stockholmarna". Min kommentar:
Bra gjort, Elisabet. Nu har också jag, som inte är Stockholmare, laddat
ner "Kontakt med Amerika" av Alva och Gunnar Myrdal genom iBook-appen. Men
här finns ett litet problem. Jag har så många appar för min läsning av
e-böcker. Dessutom tycks apparna bli mappar och mapparna appar... För
att hålla reda på allt det här kommer jag antagligen snart att behöva en
egen bibliotekarie! Och så en annan sak, fast jag kanske låter alltför
kritisk. Jag hittar inte utgivningsår. När utkom "Kontakt med Amerika"?
Borde det inte stå någonstans i boken? Eller är det bara jag som inte
hittar det? Nåja, man kan ju alltid kolla på Shelf -- en ny app, som
hänger nära ihop med Googles boklåda på nätet.
Jag installerade Shelf till det facila priset av 0,79 euro. Det kostade
mig visserligen också mödan att komma ihåg två olika lösenord: ett för
Apples appbutik, därefter lösenordet för mina Googleaffärer inklusive
gmail. Det senare visade sig i detta fall vara min nyckel till
(m)applåset.
Shelf-appen är tillsvidare inte riktigt expert på att hitta böcker om jag
får uttrycka mig så (är det inte lite konstigt när mapparna ska hitta vad
jag söker i stället för att jag själv, eller kanske bibliotekarien, ska
hitta vad jag söker i mapparna?) Men på laptoppen kan årtalet plockas fram
på direkten, det gällde bara att peta in
http://books.google.fi/books?id=GHqw24YKGDQC&q=gunnar+myrdal+kontakt+med+Amerika&dq=gunnar+myrdal+kontakt+med+Amerika&hl=en&sa=X&ei=PdQoT_33F8mI4gSm1YSyAw&redir_esc=y
i firefox (eld-i-röven) så fick jag veta att A.Bonnier
utgav boken år 1941. Makarna Myrdal inleder sin skrift med orden "Vi undrar om de människor i Sverige som under förra kriget var mitt i livet upplevde världshistorien som en personlig katastrof, lika idealskakande och
modstjälande som nu" -- tja, av det där kunde man kanske ha också ha fått underlag för en tidsbestämning förutsatt att man hade vetat vem Alva och Gunnar Myrdal var. Visste man det? Jo, nog visste man, bara man höll reda på sina (M)appar.
PS. Shelf-appen, den hyllmappen, har en avdelning för mina personliga favoriter. När jag som hastigast tittade in där också fick jag veta att en av mina favoriter är Anwar Shahs bok "Macro Federalism and Local Finance". Hur fanken kunde Googles bibliotekarier veta att jag är federalist och dessutom intresserad just av lokala valutor och sådant? This is the googlization of everything, and I should certainly worry! Men OK, jag måste måste väl kolla in den här Anwar Shah för att läsa på om mina favoritämnen. Eller...
2012
Om redigerbar kurslitteratur på engelska, gratis
Anna Troy ; fotot länkat via allehanda.se
Anna Troy på Sambiblioteket i Härnösand brukar upplysa om läs- och surfplattor och nya webbsidor om eböcker. Senast råkade jag läsa hennes tips om de redigerbara skolböckerna på den amerikanska webbplatsen www.ck12.org -- och med anledning härav skulle jag vilja påstå ... att flexböcker ökar behovet av bibliotekarier i eller nära skolan. Flexboken behöver förankras i närmiljön. "Gräv där du står"(Sven Lindqvist) -- nu även med e-spadar! Flexboken är också global. För närvarande importerar vi fortfarande våra flexböcker från Kalifornien. I och med flexboken blir vi alla gymnasister på nytt, eller för första gången, ifall vi inte tidigare gått på gymnasiet. Flexboken gör allvar av den permanenta utbildningen. Hittills har det livslånga lärandet varit en tom fras men nu ska det bli allvar av!
Rättslärda vid Harvard går in för biblioteksprojekt
"Vårt arbete går ut på att föreställa oss biblioteket på nytt från grunden. Drick ur din kaffekopp, stänk lite vatten över ditt ansikte och fantisera ihop allt vad ett bibliotek inte är men kunde vara. Detta får bli vår utgångspunkt. Sedan får vi se vart det leder oss". *Ja, biblioteket är alla betydelsers och meningars smörgåsbord. Vad vi gillar är lekfullheten, öppenheten, barnsligheten: världen som föreställning. Men när vi blir äldre uppmanas vi att göra upp en plan: världen som vilja.
* "Our work is about reimagining the library from the ground up. Drink your cup of coffee, splash some water on your face, and dream up everything a library isn’t but could be. We’ll start from there and see where it takes us." (Källa: http://librarylab.law.harvard.edu/librarytestkitchen/)
Tillägg 6 februari
"Mange har forsökt sånt, men med Harvard i botten burde dette bli bra. Men lat oss også se på noen av videoene. --Anders EricsonBiblioteksprojekt betyder i det här fallet ett forskningsprojekt vid Harvarduniversitetets bibliotekslaboratorium, som ingår i den större helheten MetaLab , vilket i sin tur är knutet till "The Berkman Center for Internet and Society" samt "The Graduate School of Design". Berkmancentret hör till Harvards juridiska fakultet, därav kopplingen till rättsvetenskapen. Den 3 februari i år kunde man läsa i Berkmancentrets nyhetskanal: "Jeffrey Schnapp cooks up a library smörgåsbord". (Ja smörgåsbord är faktiskt rätt stavat! Jfr http://cyber.law.harvard.edu/node/7461 !)
Videorna om olika delprojekt vid Harvards Library Lab handlar alla om hur universitetsbibliotekarierna ska bli allt bättre på att hjälpa särskilt de akademiska forskarna i deras forskningsarbete och studenterna i deras studier. Och inget ont i det.
Det förtjänar i alla fall påpekas, att det knappast går att bygga om biblioteket ifrån grunden utan att göra dito revolution med staten och samhället.
R.D Lankes och hans team vid Syracuse-universitetet i New York verkar ha kommit en bit längre på den vägen än forskarna vid Harvards provkök. Tesen, som Lankes genomgående driver i den berömda "Atlas of New Librarianship" (MIT 2011), lyder ju såhär:
"Bibliotekariernas uppgift består i att förbättra samhället genom att underlätta skapandet av ny kunskap i sina lokalsamhällen" (The mission of librarians is to facilitate the creation of knowledge in their communities).Låt oss jämföra universitetsbibliotekens uppgifter med bibliotekets allmänna roll i vårt samhälle sådan den senare definieras av Lankes.
Båda tycks vilja grunda biblioteksvetenskapen på nytt och börja from scratch. "Vårt arbete går ut på att föreställa oss biblioteket på nytt och från grunden", skriver Jeffrey Schnapp & Co vid Harvard. Och R.D. Lankes vid Syracuse university gör motsvarande tabula rasa genom sin reduktion av biblioteket till "konversationer" i stället för "artefakter".
Men medan Harvards Library Test Kitchen koncentrerar sig på att underlätta skapandet av ny kunskap vid universiteten inriktar sig författaren av Atlas of New Librarianship på att hjälpa medborgarna i bibliotekets närmaste omgivning att göra det.
Till och med delprojektet "extraMUROS :: Towards an API-Driven Multimedia Library Without Walls" vid Harvard går namnet till trots uteslutande ut på att göra livet lättare för forskningens och utbildningens subjekt, dvs för forskarna och studenterna.
"Atlas of New Librarianship handlar däremot om att göra det lättare för samhällslivets och den demokratiska politikens subjekt, dvs för medborgarna och folket, att skapa ny kunskap.
Det var denna skillnad jag ville peka på med min tidigare kommentar om lek och allvar. Några ytterligare reflexioner om och lite kritik av Lankes Atlas ingår i Information, Society and Justice, Volume 4 No. 2, December 2011: pp 123-128