Mikas blogg

05 May
2013

Om rasism, censur och urval i biblioteket

Rasismen tar sig inte enbart uttryck i främlingshat. Vi är inte bara rasister på hemmaplan, vi är också imperialister ute i världen. Rasism och imperialism är sammanvävda i ideologi och praktik. Därför blir vi inte av med rasismen om vi inte gör oss av med imperialismen.

Tidskriften BiS temanummer om censur (nr 1/2013) har nämnts i den här diskussionen [avser den pågående diskussionen i Sverige om Tintin på biblioteket]. Jag följde rekommendationen och läste numret. Med intresse och behållning! Dock saknar jag en begreppsutredning och -definition. Borde vi begränsa vår användning av begreppet censur till sådana officiella, statliga sammanhang där det primärt är fråga om en förhandscensur, som bygger på särskilda censurlagar (t ex filmcensuren i Sverige fram till 2011) eller som åtminstone påstås vara laglig (inte sällan med hänvisning till "nationens intresse")? Eller vore också det ett slags censur: en censur av begreppet censur!

Få frågor kan väl vara viktigare för bibliotekarien än urvalet och principerna för det. Men vi måste medge att digitaliseringen, internet och e-böckerna i mångt och mycket ändrar på förutsättningarna. Allt digitalt material ryms med; alla bibliotek kommer att ha utrymme för alla e-böcker. Dessutom upplöser e-boken bokens varuform, idén om boken som en handelsvara, medan en äldre uppfattning om boken som en gåva kanske åter kommer att tas till heders. Som en följd av dessa förändringar skiljs "kollektionen" definitivt från "urvalet". Men bibliotekariens uppgift består liksom tidigare i att göra bästa möjliga urval. Detta kräver en medveten politik och ett klart avståndstagande från rasism, imperialism och censur. Vilket inte bör vara omöjligt att åstadkomma. Redan Gabriel Naudé gav en utgångspunkt i sina Råd om inrättandet av ett bibliotek (1627):

"Ty ett bibliotek som är inrättat för offentligt bruk bör vara universellt och detta kan inte bli fallet om det inte innehåller de viktigaste författarna på alla kunskapsfält, i synnerhet konsterna och vetenskaperna".

11 May
2013

På jakt efter skrivandets hemligheter

Recension av radioprogrammet "På jakt efter skrivandets hemligheter",
Vetenskapsradion Forum 22 april;
sverigesradio.se/sida/avsnitt/181972?programid=1302):

Tillfrågad om varför det har forskats mindre i hur det går till när
människan skriver än när hon läser föreslår en av forskarna (Viktoria
Johansson eller Åsa Wengelin vid Humanistlaboratoriet/ Lunds universitet)
att det beror på att vi nuförtiden har ändamålsenlig utrustning. Vid
utforskningen av skrivprocessen kan forskarna numera utnyttja datorer,
datorprogram, digitalkameror mm. för att t ex spela in tangentbordsnedslag
eller mäta ögonrörelser och reaktionstider. Härtill kan tilläggas, att
tekniken också har gett forskarna nya begrepp om tänkandet, vilket
uppenbarligen påverkar deras syn på skrivprocessen, som ju svårligen
kan skiljas från tankeprocesserna. Ett slående exempel är begreppet
"arbetsminne", som flitigt används av de medverkande i radioprogrammet.
Forskarna, liksom vi andra, mäter ju numera oupphörligen oss själva med
datorernas mått, inte minst genom att jämföra vår hjärnkapacitet med dessas
processorer och arbetsminnen.

Redaktören av Vetenskapsradio Forum varvade klokt nog inslaget från
laboratoriet med en författarintervju, i vilken deckarskribenten Kristina
Ohlsson pratar om sitt skrivande. Vilket onekligen gav det ca 25 minuter
långa programmet större djup, även om om det ifrågavarande djupet av
förståeliga skäl inte hann pejlas särskilt mycket.

Här stöter vi på en av "vetenskapsradions" begränsningar, som sammanhänger
med den förhärskande synen på vetenskapen som sådan. Eller som det står i
programbeskrivningen: "Det odlas [...] många myter om hur skrivprocessen ser
ut, något som till stor del beror på att så få faktiskt har undersökt den".
Notera det lilla ordet "faktiskt", som jag menar avslöjar att vår
uppfattning om vad som är humanistisk vetenskap och om hur forskningen bör
bedrivas tenderar att vara tämligen endimensionell.

Deckarförfattaren Kristina Ohlsson hinner någonstans säga en sats som
stannar i minnet, ungefär: "att skriva är mänskligt, att redigera är
gudomligt". Mycket handlar tydligen om detta: att skrivandet är en process
med återkoppling -- kybernetikernas feedback. Innan den färdiga produkten,
texten, är klar för inordning i biblioteket har den nödvändigtvis genomgått
en ytterligare process av korrigering och redigering. (Här bortser jag som
synes från statens eventuella censur, mediernas gallring och
bibliotekariernas urval.)

Ordet berättelse uttalades, såvitt jag minns, inte en enda gång i detta
radioprogram, vilket antagligen också beror på vetenskapssynen. Det frågades
förvisso inte heller efter en förklaring till varför just detektivhistorien
är en så omåttligt populär typ av berättelse. Vilket
som sagt inte hindrar att programmet är mycket lyssvärt.

15 May
2013

Något om kortbetalning och bitcoins

Två inlägg i en diskussion med bibliotekarier:

1.

Kortbetalning är smidigt men hur vore det med bitcoin? Ett bibliotek som möjliggjorde för dem som har lånekort/bibliotekskort att betala med bitcoin vore kanske en aning tidigt ute, men varför inte vara just det?

"Bitcoin (av "bit" och engelska "coin" = mynt) är en digital valuta skapad 2009 av Satoshi Nakamoto (troligtvis en pseudonym), vars huvudsyfte är att möjliggöra betalningar över Internet direkt mellan användare utan någon inblandning från tredje part." (Wikipedia) Jag kan avslöja, att min plånboksfil f.n. innehåller 3.22 bitcoins. Dagens kurs: 1 BTC = 87.05 EUR. Vore det inte praktiskt ifall jag kunde betala förseningsavgift o.dyl. på biblioteket med bitcoinplånboken i min mobiltelefon? Fundera på saken!

2.

iZettle är ju ett intressant tips [ang. hur bibliotek som inte ännu erbjuder kortbetalning kan fixa saken], visste inte att "alla nu kan ta betalt med kort", som det sägs i reklamen.

Hur som helst: uppmuntrad av en bibliotekarie, som bad mig förklara hur bitcoin funkar ("det är bra om vi håller oss up-to-date", skrev hon) -- och med tanke på att bitcoin fortfarande är ett ganska nytt begrepp -- ska jag bifoga det svar som jag sände henne:

Ett första svar [på frågan: hur funkar bitcoins?] är, att betalning med bitcoins på många sätt liknar vad du gör när du betalar via nätet från ditt bankkonto eller använder uppgifterna från ditt kreditkort för att göra en nätbetalning.

Men i andra avseenden är bitcoin avgjort ett nytt och annorlunda betalningsmedel. För det första är det en kryptovaluta, vilken som detta begrepp säger bygger på krypteringsteknik. I stället för att försöka förklara i detalj hur denna teknik funkar ber jag dig ägna en tanke åt vårt traditionella penningsystem. Vad bygger det på?

Svaret är, att vårt traditionella och nuvarande penningsystem bygger på medborgarnas förtroende, vilket i sin tur baserar sig på vår erfarenhet av att samhällsekonomin funkar ungefär som vi väntar oss att den ska funka.

Förtroendet upprätthålls i sista hand av en stor apparat, som kallas för staten. En huvudroll i sammanhanget spelar centralbanken, som vanligtvis har monopol på att trycka sedlar och mynt men detta leder ju oss bara tillbaka till staten.

Nåväl, bitcoin-systemet är utformat så att vi ska kunna ersätta vårt förtroende för statens pengar med tillit till krypterade pengar. Bitcoins är så att säga värda vårt förtroende så länge krypteringen håller.

Ett citat får belysa lite mer i detalj hur bitcoinsystemet fungerar:

"Eftersom ingen central auktoritet finns som kan journalföra och godkänna transaktioner har Bitcoin istället en publik, distribuerad databas som kallas blockkedjan där alla transaktioner som sker i Bitcoinnätverket lagras. För att en transaktion skall vara bekräftad måste den finnas med i ett block. Att skapa ett block som kommer med i blockkedjan är en tävling mellan miners i nätverket och det är fritt fram för vem som helst att vara med. Priset i tävlingen är 50 nyskapade bitcoins samt alla (frivilliga) transaktionsavgifter som följer med de transaktioner som inkluderas i blocket. Belöningen på 50 bitcoins halveras ungefär vart fjärde år vilket gör att det totala antalet bitcoins slutligen kommer att stanna på strax under 21 miljoner" (cit. från den kanske något halvfärdiga sajten bitcoin.se)

Verkar det svårbegripligt? Ja, men är inte också vårt nuvarande finanssystem lite dunkelt? För att begripa vad som händer och sker i finanssystemet kan man t ex försöka läsa meddelandena från "Bank of International Settlements" i Basel (http://www.bis.org). De är inte heller alltid särskilt lättfattliga...

Enklast och lätt bildar du dig en uppfattning om hur bitcoins funkar i praktiken genom att skaffa dig en egen bitcoinplånbok och följa med vad tidningarna och bloggarna skriver i ämnet.

Hoppas detta hjälper dig på traven med bitcoins!

Tillägg: Det här med bitcoin borde (måste!) även ATTAC -- föreningen för en skatt på (internationella) finansiella transaktioner -- fundera närmare på.

29 May
2013

Amazon ska börja publicera fanfiction

Amazon Publishing Introduces “Kindle Worlds,” a New Publishing Model for Authors Inspired to Write Fan Fiction—Launching with an Initial License of Popular Titles from Warner Bros. Television Group’s Alloy Entertainment -- ur Amazons pressmeddelande

En bibliotekarie skriver att det ska bli intressant att se om det hela blir framgångsrikt. Vad månne hon då menar med framgångsrikt?

Skulle hon se det som en framgång ifall fanfiction-skribenterna fick pengar för sitt skrivande? (Följdfråga 1: skriver hon själv fanfiction? 2. Vill hon i så fall ha betalt för det?) Eller tänker hon på ökningen i Amazon-företagets kvartalsvinst, förutsätter hon att folk skulle köpa en massa fanfiction från Kindleworlds, alternativt ladda ner sådana mängder av det att det skulle bli lönsamt med reklamfinansiering à la Google? Eller upplever hon att en blomstring av denna litterära genre (fanfic) kunde komma att utgöra ett kulturellt framsteg och i den meningen en framgång för oss alla?

För mig personligen kändes det i vilket fall lite deprimerande att få reda på det här med fan fiction och Amazon, men också på sitt sätt intressant.

"Fan fiction" ingår tydligen i det vidare begreppet "fan labor", som (engelska) Wikipedia har en artikel om. "Fan labor" verkar betyda ungefär detsamma som "labor of love". Att skriva fanfiction är med andra ord ett kärleksarbete. Eller har åtminstone varit ett kärleksarbete, för om Amazons satsning blir en succé kommer det kanske att börja prostituera sig för pengar?

Monografin Sacred economics : money, gift & society in the age of transition av Charles Eisenstein finns på några bibliotek i Sverige men den svenska översättningen finns bara på internet. Den e-boken är en gåva! Fan labor.