12 June
2013
Om bibliotekets pengar
Helig ekonomi av Charles Eisenstein: lugnade läsning i en alltmer upprörd situation
Att ett privatiserat bibliotek eller ett som sålts på entreprenad till sin personal "går med vinst" är kanske inte mer upprörande än om det gick "med förlust". Däremot är det väldigt synd att också bibliotek förväntas "gå med vinst" eller "förlust", vilket betyder att man väntar sig att bibliotek ska drivas såsom börsbolag.
Vissa bibliotekarier håller boken för helig. Om boken är helig så är det precis för att biblioteket fortfarande är en böckernas allmänning. Att vi håller något för heligt betyder nämligen att det inte kan köpas eller säljas för pengar. Men i den stund biblioteken privatiseras, dvs börjar köpas, säljas och dela ut dividender åt sina ägare, blir även de oheliga.
Charles Eisenstein har skrivit boken Sacred Economics, som kan läsas gratis på webben i olika språkversioner inklusive svenska. Boken är ett viktigt inlägg i diskussionen om de pågående världskriserna: finanskrisen, den ekologiska krisen och civilisationens kris. En central tes hos Eisenstein är, förvånande nog, att våra oheliga pengar ska bli heliga: "Syftet är att i pengarna ingjuta den berättelse om värde, som vi vill skapa", skriver Eisenstein.
Mer upprörande än att Dieselverkstadens bibliotek i Nacka (en kommun i Stockholms län) under två år har delat ut 360.000 kronor av sin årsvinst till sin personal (dvs aktionärerna i biblioteksföretaget) är att inget bibliotek i Sverige erbjuder Eisensteins e-bok åt sina läsare. Hur kommer det sig? Jo, förklaringen ligger i att bibliotekarierna har låtit förledas så grundligt av penningens makt att de såsom böcker endast godkänner sådana som kan köpas för pengar. Detta gäller i särskilt hög grad e-böckerna, trots att e-böcker egentligen inte kan köpas och därför inte heller kan ägas som varor, utan endast kan hyras. (Clifford Lynch skriver härom i "American Libraries", e-content supplement to 2013.)
Charles Eisenstein har inte gett sin e-bok formen av en vara och den är följaktligen inte heller prissatt i någon officiell valuta. Se där den grundläggande orsaken till att denna angelägna e-bok inte har klarat sig ända fram till bibliotekskatalogen!
Men boken är i grunden inte en vara. Boken är en gåva. Och Eisensteins bok handlar om gåvoekonomi!
Freicoin: ännu ett alternativt betalningsmedel i biblioteket
Forts. av ämnet Kortbetalning och bitcoins
Världens finanssystem och penningväsen genomgår en metamorfos, håller på att omstöpas. Någon återgång till ett tidigare föregivet normaltillstånd är inte i sikte. Det gäller att tänka om och pröva sig fram på nya vägar. I vilket förhållande står egentligen "informationen" till "pengarna"? Hur vill vi utforma detta förhållande? Ställer sig bibliotekarierna, då dessa frågor ska besvaras, i marginalen eller vill vi inta en nyckelposition? Vad undertecknad anser torde ha framgått av mina tidigare inlägg.
Som svar på en fråga från en bibliotekarie angående kortbetalning av biblioteksavgifter föreslog jag att skulle överväga att även ta i bruk bitcoin. Kryptovalutan bitcoin har nämligen viktiga fördelar i jämförelse med t ex kronor och euro. Men nu har det visat sig, att några få personer har samlat på sig 70 procent av alla bitcoins. Det ifrågavarande fenomenet är visserligen inte helt okänt från erfarenheterna med dollar, euro, yuán, m fl "traditionella" valutor, men är det oaktat upprörande!
Några av de kloka ekonomister, som samlades till konferensen Economics and the Commons i Berlin i slutet av maj, föreslog därför att man skulle börja använda Freicoin i stället för bitcoin. Freicoin i nästan alla avseenden likt bitcoin, men är belagt med en regelbunden användaravgift (ett slags negativ ränta, som kallas demurrage), vilket leder till att Freicoin automatiskt minskar i värde med tiden. Därmed antas Freicoin bota den samlarsjuka, som har drabbat bitcoin. I stället stimuleras användningen av kryptovalutan som ett betalningsmedel.
Jag tror att bibliotekarier, som står i beråd att ta betalkort i bruk också borde fundera på Freicoin.