Mikas blogg

01 November
2013

Om barnböcker med anknytning till 1:a världskriget

Emma Nilsson vid biblioteket i Nässjö (Sverige) skriver: Vi funderar på att ha högläsning med någon slags anknytning till 1:a världskriget. Tips på barnböcker tas gärna emot! (Ingen åldersgrupp bestämd ännu).

Efter en del funderande kommer jag ihåg en bok som jag tror att kunde passa. Boken ifråga är Gombrichs "Lilla Världshistoria". Om inte biblioteket i Nässjö har boken rekommenderar jag varmt att ni skaffar den (https://www.adlibris.com/se/bok/en-liten-varldshistoria-9789171732675). I somras lånade jag själv boken från Nykarleby stadsbibliotek för att läsa högt ur den för mina barnbarn men det blev tyvärr inte av den gången. Ska göra ett nytt försök sommaren 2014. Då kommer det ju att ha gått 100 år sedan första världskriget bröt ut. Gombrich förefaller ha varit en renhjärtad man. Han anses ha varit en framstående konsthistoriker. På nätet kan man få tag i en PDF-fil som innehåller "A Little History of the World", dvs den engelska översättningen. Ja, och originalet "Eine kurze Weltgeschichte für junge Leser: Von der Urzeit bis zur Gegenwart" (1936) finns att tillgå i kindleversion hos Amazon. Skriva - läsa - lyssna - bli barn på nytt. Sarajevo.

04 November
2013

Kan en annorlunda värld ha varit möjlig?

Nu har jag inte (ännu) läst "Den underjordiska moskén" men om man får tro
recensionen av Leif Salméns bok i Ny Tid 40/2013 så påpekas däri, att även
tänkandet om framtiden har sin historia och att denna historia inramas av
förväntningar, som den s.k. agrara revolutionen skapade genom att möjliggöra
ett överskott. (Ett överskott av mat, får man väl anta.) Så här långt håller
jag gärna med. Men sedan följer en sats, som jag vill citera ordagrant för
att ingen ska missa poängen: "Därförinnan var livet ett nu, och inget långt
sådant: solitary, poor, nasty brutish and short", skriver recensenten Clas
Zilliacus.

Nutida forskningsresultat, som bl.a. bygger på utgrävningar i dagens
Turkiet, stöder inte längre denna uppfattning. Före den yngre stenåldern, då
jordbruket infördes, levde människorna tvärtom längre än idag. Och inte bara
människornas liv utan även deras kroppar var längre. Att härav sluta sig
till att allt var bättre då vore säkert förhastat, men någonting var det
tydligen i alla fall. Filosofen Hobbs från Malmsbury, gravlagd i Johannes
Döparens kyrka i Derbyshire år 1679, får alltså finna sig att ha blivit
ställd på huvudet. Och den kända hobbesiska satsen om att livet i
"naturtillståndet" vore "ensamt, fattigt, obehagligt, djuriskt och kort" är
som sagt i behov av revidering. Eller kanske hela idén om ett forntida
"naturtillstånd" är mogen att kastas i historiens skräpkammare?

Ny Tid 1.11.2013

10 November
2013

I Snowdens tid

Nedanstående är skrivet med tanke på diskussionen om "Biblioteksmakt lokalt och globalt", som tidskriften BiS ( Bibliotek i Samhälle) anordnar söndag 17 november kl 15 i Fisksätra bibliotek (Nacka / Stockholm). Mer information om evenemanget och några länkar till texter som presenterar problematiken ges på BiS egen webbplats.

Om någon bad mig sammanfatta vad jag har sagt i boken "Biblioteksaktivisten", vad skulle jag svara? Jo, jag skulle börja med att nämna fallet Snowden, trots att detta inträffade först efter att mina "essäer om makt och bibliotek i informationssamhället" hade utkommit av trycket och mer än ett år efter det att boken hade släppts på internet (under en Creative Commons licens). För nu lever vi i Snowdens tid.

Varför denna totala övervakningsapparat? Vad är det egentligen som gör att NSA och USA nödvändigtvis vill ha koll på allt och alla? "Jag var, jag är jag blir", skrev Rosa Luxemburg, den okuvliga. Är det ännu en gång Revolutionen, den ofrånkomliga, som ska kvävas i sin linda?

Ja, säkert handlar ansvällningen av underrättelseväsendet i USA och England efter 9/11 också om att på förhand av- och omstyra alla seriösa konspirationer mot de etablerade makterna.

Men det finns också en annan anledning, som man nuförtiden mer sällan brukar höra talas om. Nämligen de vitt spridda nukleära och robotiska arsenalerna. Nutidens massförint... Läsaren anar väl redan vad jag har i tankarna. Eller vet det ännu inte. För här stöter vi på vägran att veta. Medvetandevägran.

Den som har läst sin "1984" bör i alla fall vara medveten om, att boken handlar om livet i atomåldern, vilket också förklarar övervakningssystemet. Atombomben har skakat grunden och bottnen för själva livet och nu är vi följaktligen räddare än någonsin för att dö. Åtminstone verkar våra politiska och militära ledare vara det. Och det är just därför de har satt detta lömska spionage mot allt och alla i system. Ingen går säker för Bomben. Ingen får heller tillåtas att gå säker för dess innehavare.

Tyvärr har Snowdens avslöjanden antagligen bara förvärrat situationen eftersom vi uppenbarligen är beredda att avfärda dem med en axelryckning. Vad kan man göra när nu en gång NSA-chefen, general Keith Alexander och USA-presidenten, Barack Obama unisont meddelar att PRISM finns till för allas vårt bästa? Hittills pågick avlyssnandet i hemlighet. Men nu, i Snowdens tid, har det uttryckligen legitimerats. Följande steg blir förmodligen att det legaliseras och görs obligatoriskt så att alla hädanefter måste bära med sig smarttelefoner, som utan dröjsmål avger fullständiga rapporter om sina bärare. Ifall rapporterna uteblir riskerar man att bli arresterad av civilklädda poliser som den sjuttonårige huvudpersonen i Cory Doctorows roman "Little Brother" (2007).

För det andra skulle jag -- fortfarande underförstått, att jag vore ombedd att förklara "Biblioteksaktivisten" i några få stycken -- hänvisa till min fråga till Vivianne Reding och Sirpa Pietikäinen, viceordförande för EU-kommissionen respektive medlem av Europaparlamentet: Skulle EU kunna gå i bräschen för nukleär avrustning? Ifall läsaren härmed sluter sig till att undertecknad har fått European Nuclear Disarmament (END) på hjärnan så har hen alldeles rätt. END är utgångspunkten för "Biblioteksaktivisten".

END var en numera bortglömd och undangömd social rörelse på 1980-talet. Miljonhövdad. Hur hänger END ihop med biblioteket? Tja, en del av oss schopenhauerianer brukar ju kalla biblioteket för en minnesinstitution. Eller rentav för "mänsklighetens enda pålitliga minne", för att citera filosofen ordagrant. Men hur pålitligt det i själva verket är, biblioteket, kan förstås diskuteras. Kan vi verkligen lita på att biblioteket är och förblir en trogen bundsförvant i minnets kamp mot glömskan, som är människans kamp mot makten? Milan Kunderas tanke har plågat mig sedan ända sedan jag läste "Skrattets och glömskans bok". Samtidigt inger den ju hopp: minnet lever! Och det finns tydligen en människa som kämpar !?

15 November
2013

Var ett globalt internet bara en vacker dröm?

Många av oss har gått omkring och hoppats på att internet ska bli globalt och i förlängningen bidra till att förena världens länder och folk. Men nu verkar sprickorna i vår värld återuppstå i nätet. Har internet hela tiden kanske bara varit ett led i en ekonomisk, politisk och militär strategi?
Nej. Vi ska inte spekulera. Fråga i stället vad vi människor ska göra av detta nya mellanmänskliga informationsnätverk och mer bestämt vilken roll bibliotekarierna ska spela.
Sarah Houghton ("Librarian in Black") har sagt: "We in libraries want geeks with the ethics and values for open information and freedom of access to be the ones in control of the world's data - in other words, us." (cit. enl. Findability.org) Jag delar hennes åsikt. Förvaltningen av datanätet är någonting som åligger "oss i biblioteken". (Kan någon föreslå ett svenskt ord för 'geek' :-)
Vad Google anser och gör i (och med) internet är också viktigt. Google vill antagligen helst av allt ha ett internet där företaget kan fortsätta med sin business. Det är därför Googles tjänstemän under ett senatsförhör i USA nyligen var upprörda och krävde reformer efter nyheterna om att NSA hade gjort intrång i kommunikationslänkar som används av Google och Yahoo Inc till att flytta stora mängder e-post och annan användarinformation mellan utländska serverfarmer. (Jfr. Google warns of 'splinter net' fallout from U.S. spying .)
Under andra världskriget allierade sig England med Sovjetunionen mot Hitlertyskland. I Snowdens tid bör vi på motsvarande sätt försöka liera oss med Google, men denna gång inte mot något enskilt land eller statsförbund utan mot hela det rådande politiska världssystemet, som hindrar internet från att bli vad det kunde vara.
Böcker, inte bomber.

Tillägg 19.11.: En version av ovanstående publicerades i dagens Hufvudstadsblad. I hbl-versionen översatte jag 'geeks' till 'intellektuella nördar'.