Mikas blogg

Demonstration mot kriget i Irak, Helsingfors mars 2003
Börja med END!


04 June
2010

Blandat om affekter

[bloggar] 

"På vilket språk?" frågade en gammal kompis. Jag berättade då, att Aristoteles' "Den nikomachiska etiken" läser jag på svenska i Mårten Ringboms översättning.

Spinoza's Etik läser jag också på svenska i Dagmar Lagerbergs översättning, fast där använder jag också en parallelledition på latin och tyska. Det finns de som anser att S själv skrev åtminstone delar av verket på holländska och skickade dem till sina "lärjungar", som sedan översatte dem till latin. Spinozas etik utgavs postumt i Amsterdam 1677.

Språket är naturligvis viktigt när man läser filosofiska texter. Men man måste också försöka abstrahera från språket, dvs jämföra olika ordval, språk och läsarter, för att tränga in i begreppen. Ringbom, vars översättning jag f.ö. gillar, skriver genomgående "förträfflighet" där Aristoteles använder ordet 'arete'; en vanligare och mer vedertagen översättning är "dygd". Lagerberg för sin del översätter konsekvent 'mens' med själ, 'affectus' med 'affekt' och 'affectio' med affektion. Man kunde väl också tänka sig att använda ord som "sinne" eller "ande", och emotion samt känsla.

Karl Palmås, forskare i Göteborg , ger (sept. 2008) i sin blogg spännande ledtrådar för att binda samman affectus och affectio med en grundläggande förändring i regeringarnas och korporationernas sätt att övervaka medborgarnas beteenden. Som konkreta exempel figurerar bolaget Raytheon (en grundbult i det amerikanska militär-industriella-akademiska komplexet), den nya svenska lagen om signalspaning ( FRA-lagen) och utrikesminister Sten Tolgfors utsagor.

Palmås representerar vad han själv med flera kallar "affekt-vändningen", dvs en gryende förståelse av den nutida övervakningens och maktutövningens natur bland diverse forskare och medborgaraktivister. Till dem som bidragit till att återaktualisera Spinozas teori om emotionerna och känslorna hör filosofen Gilles Deleuze och neurologen Antonio Damasio.*

Informationsteknologin hjälper mig att se och avslöja mina övervakare genom nätet men i samma veva som jag upptäcker dem lämnar jag spår som låter dem se och styra mig. För att få syn på mig behöver mina övervakare inte längre spåra upp mig såsom ett rovdjur hittar sitt offer eller en detektiv sitt spaningsobjekt.** Teknologin och de informationstillgångar, inklusive massiva ansamlingar av rådata som de övervakade själva har skapat och fortsättningsvis skapar, ger övervakarna-maktutövarna "en ny kartografi [...], som synliggör “inter-psykologiska” mönster" (Palmås). Spinoza anses med sin affektteori ha föregripit detta "panspektriska" seende på det ontologiska planet, genom att visa hur våra emotioner, känslor och sociala relationer egentligen är beskaffade.

Man ska emellertid akta sig för att sammanblanda allt detta med Spinozas etik, som ju syftade till ett gott liv. Försök bara inte inbilla någon att bolaget Raytheon eftersträvar samma höga mål som Spinoza!

Fotnot:

* Jfr Deleuze's föreläsning om Spinozas affektbegrepp från år 1978 och Damasios bok På jakt efter Spinoza från 2003.


"Må de hata blott de frukta"| Paradsidan | Om att tro (eller inte tro) på e-böcker
Kommentarer
(Kommentarer saknas.)

Posta en kommentar















Skriv ordet du ser på bilden i textfältet: refresh


>> Mikas hemsida

Powered by COREBlog



laskuri alkaen-påbörjad-started 2014-01-23