Mikas blogg

07 October
2005

Att tänka globalt och handla lokalt

Tänk globalt,  handla lokalt. Vad betyder detta egentligen? "Att tänka globalt" innebär, att ständigt  hålla vissa globala mål - ett slags grundlag - för  ögonen. Vilka dessa mål är säger sentensen inte. Man frågar sig här om det kan finnas några mål som är,  eller kan bli, gemensamma för hela mänskligheten.

Men man bör också fråga sig vad alternativet är, ifall det inte går att ställa upp några gemensamma, globala mål. Alternativet lyder: "rädda sig den som kan!", dvs må alla handla i eget intresse. Så tänker våra  nuvarande makthavare.

Lagar är inte sociala program, invänder antagligen många rättslärda. Å andra sidan har vi satsen: "Land ska med lag byggas", den inte speciellt berömde kung Karl XV:de (1859 - 1872) valspråk. Enligt denna tanke  skulle lagen kunna tjäna som ett verktyg i samhällsbygget. Men på vilket sätt skiljer sig lagen som ett verktyg från lagen som ett program, ett mål? Att följa lagen, är det inte helt enkelt att förverkliga de mål som står inskrivna i lagen?

Demokrati är ett exempel på någonting som samtidigt är medel och mål, regler att följa och själva följandet av reglerna.

I praktiken, dvs i människornas verkliga historia, skiljs målen och medlen dock vanligen åt. Huruvida lagarna enbart är vertyg, eller samtidigt medel och mål, beror på situationerna. De svenska medeltida  Landskapslagarna utgjorde enligt rättshistorikern Per Nyström redskap, varmed en ny överklass, dvs adeln, etablerade sin  feodala samhällsordning. Att land skall med lag byggas skrevs sålunda i Upplandslagen år 1296.

"Det grundläggande draget i det feodala samhället - som klart och otvetydigt framträder, när man tränger bakom de juridiska formlerna och de ideologiska bindningarna  - är det tributförhållande, i vilket befolkningens stora massa stod till den adliga och prästerliga överklassen"

skriver Per Nyström i en uppsats om landskapslagarna (Historieskrivningens dilemma , 1974, s 64).

När vi idag vill genomdriva globala skatter, först och främst en skatt på valutatransaktionerna (sk tobinskatt), hoppas vi för vår del kunna använda lagen och rätten som redskap i ett globalt samhällsbygge.
Vad tributerna beträffar är förhållandet idag emellertid helt annorlunda än under de feodala förhållanden, som rådde under medeltiden.  Tributens, skattens, funktion är inte längre utsugning av folket utan en demokratisk fördelning av världens rikedomar. Vi kräver alltså en tribut av överklassen och makthavarna i dagens värld: valutaskojarna, kapitalförvaltarna, finanskapitalisterna, oljeshejkerna och krigsbaronerna. 

Uppfattningen om skatter och skattepolitik som medel för att uppnå jämlikhet och rättvisa för folkets flertal  har för övrigt stark förankring i Norden, närmare bestämt i våra nordiska välfärdssamhällen, vilka våra makthavare för närvarande är i färd med att bryta ner med hjälp av sina nya grundlagar, dvs GATS  och TRIPS. GATS, General Agreement on Trade in Services, är tjänstehandelsavtalet, som ska göra alla offentliga tjänster privata. TRIPS, Trade-Related Intellectual Property Rights, är avtalet om privatisering och kapitalistisk förvaltning av mänsklighetens intellektuella egendom.